Industriarbetarnas tidning

Hälsokollen gav svart på vitt

11 mars, 2016

Skrivet av

Friskvård När alla på Billerud Korsnäs i Gävle erbjöds en stor hälsoundersökning var det många som passade på. Flera arbetskamrater hade drabbats av plötslig hjärtdöd och det gav en tankeställare. Den flitige cyklisten Lennart Gille gick dit för att få bekräftat att han var i bra form. Så blev det inte.

Viktiga tips inför satsningen

Alla parter – företaget, facket och företagshälsovården – ska vara med från början och genomföra projektet tillsammans.

Hälsoundersökningen måste vara frivillig och presenteras som ett erbjudande.

Ge rejält med information både innan projektet drar i gång och under tiden.

Skicka kallelse till alla. Den som inte vill komma får göra en avbokning.

Hälsoproblem som upptäcks ska följas upp. Erbjud personlig tränare, träningsprogram, sjukgymnastik, rehabinsatser.

Tänk långsiktigt och planera in regelbundna uppföljningar.

Sekretessen är mycket viktig.

Förmåner på KORSNÄS

Gymmet håller öppet klockan 06–23 och är fullt utrustat. Det finns även en bollhall och en konstgräsplan.

Alla anställda med familjer får utnyttja anläggningen om de är med i Korpen Korsnäs. Det kostar 100 kronor per år.

Korpen Korsnäs har tio sektioner för bland annat bowling, skidåkning och curling.

Alla anställda får en friskvårdscheck på 2 400 kronor per år som gäller på ett antal motionsanläggningar i Gävle.

64 procent av de Korsnäsanställda som testades fysiskt i hälsoundersökningen hade godkänd kondition.

554 av 748 anställda (både kollektivanställda och
tjänstemän) svarade på Korsnäs hälsoenkät.

500 deltog i fysiska undersökningar med mätningar, provtagningar och konditionstest. 10 procent slussades vidare till vården på grund av bland annat förhöjt socker, höjda blodfetter eller högt blodtryck.

Staffanskyrkan i Gävle 1982. Framme vid altaret står Lennart Gille i nyköpt vit kostym bredvid sin blivande hustru Anna-Lena. Sedan dess har kostymen hängt oanvänd i garderoben. ”Den där får du aldrig på dig igen”, fick Lennart höra då och då. Men det tog emot att kasta kostymen och andra kläder som blivit för små.

Efter den första hälsoundersökningen provade pappersarbetaren kostymbyxorna, det var en stor glipa i midjan. Efter ett halvår testade han igen. Då gick byxorna att knäppa – med möda.

– Till sommaren är mitt mål att gå ner till 80 kilo. Då kommer byxorna att sitta perfekt, säger Lennart Gille.

När projektet inleddes stod vågen på 107 kilo. Han har jobbat skift i 40 år och haft en strikt regel: Aldrig äta mat på natten. Då ska magen vila och efter midnatt har det bara blivit frukt.

Att midjan växt betydligt sedan bröllopsdagen har haft andra orsaker än skiftjobbet.

– Man väger ju inte 107 kilo om man bara äter nyttigt.

”Man får en tankeställare när arbetskamrater som är 15–20 år yngre bara ramlar ihop och dör. ”

Resultatet av hälsoundersökningen var inte vad han väntat sig. Han trodde att han var i hyfsad form eftersom han alltid cyklat sammanlagt en mil till och från jobbet. Och att det skulle kompensera för viktökningen under årens lopp. Men det visade sig att Lennart drabbats av diabetes 2.

Han ändrade omedelbart sina matvanor. Samma mat som tidigare, men mindre portioner. Bort med chips, inget godis, inte ens favoriten Gott & blandat. Vatten i stället för läsk till maten. Regelbunden jogging för första gången i livet och nu under vintern åker han till simhallen ett par gånger i veckan.

63-åringens vilopuls är fina 58 slag i minuten – 20 lägre än förut. Det skonar hjärtat.

– Det är klart att man får en tankeställare när arbetskamrater som är 15–20 år yngre bara ramlar ihop och dör.

När enkäten skickades ut till all personal var det en del misstänksamhet, ”Vad ska det här vara bra för?”, ”Hur ska det här användas?”, ”Får jag sparken om jag väger för mycket?”

Det hade precis stått i tidningen om just ett sådant fall i USA.

– Det var en del konspirationsteorier, berättar vice avdelningsordföranden Bo Myrberg.

Både fack och arbetsgivare betonade att cheferna inte kunde få veta provresultatet för enskilda medarbetare. Alla redovisningar skulle ske i klump.

– De som kände sig osäkra på sekretessen när man svarade på datorn kunde fylla i
enkäten i pappersform. Vi har jobbat mycket med att deltagarna ska känna sig trygga, berättar HR-chefen Annika Deutsch.

Det har förekommit hälsosatsningar tidigare på bruket men då har det runnit ut i sanden efter ett tag. Den här gången utformade arbetsgivare, fack och företagshälsovård projektet tillsammans och de har haft regelbundna möten.

Annika Deutsch ser hälsoundersökningen som en långsiktig investering.

– Hälsan är medarbetarnas sak men om de vill ha en dialog hjälper vi gärna till.

”De flesta som inte är i bra form vet redan om hur det står till, men de kanske inte vill få det på papper. ”

De fackliga representanterna är noga med att påpeka att ambitiösa hälsounder-sökningar inte löser säkerhetsbrister. Förslitningsskador och olycksrisker måste förebyggas med ett bra arbetsmiljöarbete.

– Det är slimmat och det har blivit betydligt stressigare. Men allt hör ju ihop. Om man är piggare och mer alert blir säker-heten bättre, säger avdelningsordförande Kjell Olsson.

Projektledaren Marie Welin Edgren på Previa säger att undersökningen inte bara handlat om den egna livsstilen.

– Vi har också tittat på vars och ens arbetssituation. Hur man trivs på jobbet och med sina arbetskamrater. Det är en framgångsfaktor när man genomför ett sådant här stort projekt.

Kallelsen gick ut till alla anställda och en hel del bokade av.

– De flesta som inte är i bra form vet redan om hur det står till, men de kanske inte vill få det på papper. Andra ångrade sig och bokade en ny tid. De hörde av arbetskamrater hur det gick till, att man fick en stund i lugn och ro att diskutera hur man mår och att man kan få hjälp, säger Marie Welin Edgren.

När Bo Myrberg gick på undersökningen hade han på känn att allt inte var riktigt bra, men som så många andra hade han skjutit upp det där läkarbesöket, stoppat huvudet i sanden. Nu blev han omedelbart skickad till läkare. Högt blodsocker. Det blev startskottet för både medicin och ändringar i livsstil.

– Förut orkade jag springa 500 meter på sin höjd. Nu klarar jag 6,5 kilometer. Inget mer fikabröd, jag har lagt om mina kostvanor.

Avdelningsordföranden Kjell Olsson har inte kommit sig för att trava iväg till gymmet ännu. Men han tog fasta på vad hälso-experterna sade: ”Hellre en kort promenad än ingenting alls, man behöver inte köra långpass i högt tempo”. Han gick en sväng lite då och då och trodde att han kanske skulle gå ner lite i vikt. Men det blev tvärtom. Och då blev Kjell så pass besviken att han tänkte hoppa över uppföljningen.

– Det kändes som att det inte var någon mening. De där korta promenaderna hade tydligen inte gett något resultat.

Men där hade han fel. Midjemåttet hade minskat. Att han ökat några kilo i vikt berodde på att fett omvandlats till muskler.

Michael Wallin, som basar över Korpen på Korsnäs, har problem med knäna och bollsporter är uteslutet. Men han har fått ett träningsprogram och tänker börja gymma.
Lennart Gille har gått förbi motionslokalen Tvätteriet några gånger men trott att det varit fullbokat och vänt i dörren. Ett missförstånd visar det sig. Det kan vara svårt att få tid till spontan bollsport men i gymmet är det bara att slinka in.

– Kanske man ska testa det här, säger han och sätter sig i en av de många maskinerna och börjar träna lårmusklerna.

I sommar kommer han att cykla lilla Vätternrundan på 15 mil för fjärde året i rad.

– Första gången fick jag startavgiften i 60-årspresent av barnen. ”Vill ni avliva mig”, sade jag till dem.

Men det gick bra och i somras var det betydligt lättare. En hiskeligt brant backe på två kilometer var inte alls lika ansträngande som de första åren. Maxpulsen hade sjunkit rejält.

– Innan jag gick på hälsoundersökningen trodde jag att jag var i bra form, men så var det inte, visade det sig. Men nu har jag koll på mina värden.

HR-chefen Annika Deutsch är positivt överraskad över att det var så pass många som ville göra hälsoundersökningen och både hon och facket hoppas på ännu fler deltagare nästa gång.

Hädanefter ska det bli hälsoundersökningar vart tredje år. Och däremellan någon form av aktivitet.

– Vi vet inte riktigt vad det blir ännu, men det är viktigt att det händer saker under de här mellanåren, annars är risken att vi får börja om från början nästa gång, säger Annika Deutsch.

Ämnet hälsa och friskvård kommer dessutom att vara en stående punkt på arbetsplatsträffarna.

– Vi har varit med om hälsosatsningar förut, då har det blivit en engångsinsats och sedan har det runnit ut i sanden. Det gäller att få in det här i vardagen, säger Kjell Olsson.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Tusentals kvinnor lider i tystnad av sina förlossningsskador på arbetsplatser runt om i Sverige. Susanna Svenssons starka berättelse fick förbundsstyrelsen att svänga. IF Metall tillsätter nu en arbetsgrupp för att belysa problematiken.

Efter traumat – nu hjälper Annica andra

Efter traumat – nu hjälper Annica andra

Sexuella trakasserier och utfrysning på jobbet bröt sönder Annica Lindkvist. Det tog många år att bli sig själv igen. Nu hjälper hon människor att hantera sorger i livet.

Är jobbet farligt för fostret?

Är jobbet farligt för fostret?

Jag arbetar som svetsare och har nu fått veta att jag är gravid. Kan jag fortsätta jobba? undrar en läsare. Läkare Ulf Nordlund svarar.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Mer plats för mens på jobbet

Mer plats för mens på jobbet

En skyddsrond med mensperspektiv, en papperskorg på varje toalett och gratis mensskydd. Små insatser kan göra stor skillnad på jobbet. IF Metall kampanjar för ”Ett MENSkligare arbetsliv”.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?