Industriarbetarnas tidning

Läsarnas frågor om avtalen

10 mars, 2016

Skrivet av

Fråga om avtalen Avtalsrörelsen är inne i sin sista månad. Den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare att komma in med sina åsikter och frågor om avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här ett axplock, och svaren från IF Metall, GS och Pappers.

Foto: Sanna Källdén
Foto: Sanna Källdén

Peter Larsson är huvudskyddsombud på Svenska Fönster i Edsbyn. Han tycker att pressen i arbetslivet är en arbetsmiljörisk. Vad vill och gör facket i den frågan?

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

GS jobbar aktivt med arbetsmiljö och har bland annat tagit fram en guide till arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. I avtalsförhandlingarna yrkar vi på att fack och arbetsgivare inom industrin gemensamt bildar en arbetsgrupp som tar fram riktlinjer för den nya föreskriften som fokuserar på organisatorisk och social arbetsmiljö.

Frågan gällande stress hänger ofta ihop med alldeles för slimmade företagsorganisationer och måste hanteras på varje arbetsplats med aktiva fackliga företrädare i ren förhandling och inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Även frågan om kompetensutveckling är viktig för GS. Stress beror ibland på att enskilda individer har ett tungt ansvar. Om samtliga känner sig trygga på sitt arbete och trygga i sina kunskaper skapar man en bättre arbetsmiljö och det minskar en del av den stress som kan uppstå.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Vi har ställt krav på att införa ett permanent samarbete om arbetsmiljöfrågor med våra motparter. Vi vill ta fram en gemensam handledning för den nya föreskriften om organisatorisk arbetsmiljö. Här ryms dels frågan om stress. Jag hoppas att vi tillsammans med arbetsgivarna ska komma fram till hur vi kan jobba med de här frågorna på lokal nivå.

Pontus Georgsson, Pappers:

Det pågår hela tiden ett hårt arbete från våra skydds- och kontaktombud. Oftast görs även det här i samverkan ute på arbetsplatserna. Att motverka stress blir en allt viktigare fråga, och den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö hjälper oss förhoppningsvis att komma ännu längre. Just föreskriften tar vi upp i avtalsrörelsen. Vi vill arbeta tillsammans med arbetsgivarna för att ta fram riktlinjer för vår bransch utifrån föreskriften. Vi behöver också uppdatera vårt samverkansavtal som delvis handlar om arbetsmiljö.

 

fraga-oregelbundna-tiderEn läsare som arbetar 5-skift undrar om det finns planer på att minska arbetstiden för de som har oregelbunden arbetstid. Måste de verkligen jobba heltid ända till 65?

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

Vi har valt att satsa på en deltidsreform, som vi vill ha på samtliga våra avtalsområden. Den ger möjlighet att arbeta deltid från 60 års ålder. För att det ska vara ekonomiskt möjligt att göra det valet sätts – sedan förra avtalsrörelsen – en större procentsats av till den kollektivavtalade pensionen. Den här reformen gör inte skillnad på vilken arbetstid eller skiftform man har arbetat under sitt arbetsliv.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Det här är anledningen till att vi driver kravet att bygga vidare på deltidspensionen. Ibland ställs anställda inför ett val: Antingen får de sluta arbeta helt eller så får de gå i tidig pension. Har man möjlighet att gå ner på deltid kan fler orka arbeta längre.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:

Vi diskuterar rätten till deltidspension efter 60 i förhandlingarna. Frågan lever än. Men arbetsgivarna vill gärna ställa den mot ATK.

 

fraga-kortare-arbetsdag

Frågan om 6 timmars arbetsdag levde i politiken fram till för ett par år sedan, men sedan dess har det varit ganska tyst. Facken driver frågan om arbetstidsförkortning på ett annat sätt.

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

De flesta av GS branschavtal har arbetstidsförkortning istället för att ha siktet mot exempelvis 6 timmars arbetsdag. Inom den grafiska industrin finns ett system för förkortad veckoarbetstid (ATF) och inom de andra delarna av GS ett system i form av ett arbetstidskonto med individuella val (ATK).

På de flesta arbetsplatser förhandlar man fram särskilda arbetstidsöverenskommelser som anpassas utifrån produktionens och de anställdas behov. Arbetstider och inflytandet på arbetstiderna är en mycket viktig fråga för GS medlemmar och hanteras oftast allra bäst lokalt.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Sedan mitten av 90-talet har vi valt att utvidga arbetstidsbankerna. Där finns nu över 60 timmars arbetstidsförkortning om året. Vi vill också bygga ut deltidspensionen så att den som fyllt 60 år kan gå ner på deltid. Det är också en sorts arbetstidsförkortning. Vi har inte som målsättning att korta veckoarbetstiden, vi jobbar för kortare årsarbetstid och livsarbetstid.

Pontus Georgsson, Pappers:

Pappers har inte tagit ställning i frågan men i kollektivavtalet finns en reducering av veckoarbetstiden när du arbetar skift till exempel. Vi driver just nu frågan om ytterligare arbetstidsförkortning i avtalsrörelsen.

 

fraga-konflikt

En stor del av de frågor och synpunkter som har kommit in handlar om arbetsgivarnas krav på att fackets lokala inflytande över arbetstiderna ska inskränkas.

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

De flesta av våra avtal ger ett stort utrymme för de lokala parterna att själva komma överens om hur arbetstiderna ska se ut på varje arbetsplats. De som inte kommer överens måste följa det centrala avtalets ramar (stupstockar) för arbetstiden. De är framtagna just med syftet att i stället uppmuntra till lokala överenskommelser som utgår både från de anställdas och från företagens behov och önskemål.

Arbetsgivarna har tydligt visat att de inte vill ha den formen av lokalt inflytande för de anställda. De har yrkat på långtgående förändringar, som vi gör allt i vår makt för att stå emot. Om arbetsgivarna inte släpper de kraven kan vi tvingas att konflikta, för att försvara och bevara de system som vi har i dag.

Arbetstidsfrågorna och möjligheten att påverka arbetstiden är en av de absolut viktigaste frågorna för våra medlemmar.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

De krav som kommer från arbetsgivarsidan när det gäller inflytande över semester och utvidgade arbetstidskorridorer – de kan vi inte tillmötesgå. Det är inte vi som driver kraven här, utan det är arbetsgivarna. Men skulle det i slutändan bli en konfliktsituation på grund av detta – ja, då får vi konflikta om det.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:

Vi har inga krav på att öka medlemmarnas inflytande, vi vill bara behålla det inflytande vi har i dag. Men det är klart att framhärdar arbetsgivarna att försöka driva igenom sina krav kanske vi måste gå in i en konflikt för att hålla emot.

 

fraga-pension

Pensionsavtalen som gäller på arbetsplatser med kollektivavtal betyder en hel del för storleken på pensionen. Men den som jobbar innan 25 fyllda eller efter 65 tjänar inte in någon extra tjänstepension under de åren.

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

Ja, om pensionsåldern ändras bör även pensionsavtalet följa med.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Det är inget vi diskuterar i avtalsrörelsen, däremot är det en fråga som kommer upp senare när vi ska förhandla om villkoren i våra avtalsförsäkringar. Frågan har varit uppe tidigare. Vår grundinställning är att man ska tjäna in till sin pension från det att man börjar jobba till man slutar jobba.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:

Det är ett av våra krav som vi gick in med i avtalsförhandlingarna. Framför allt är det viktigt att pensionspremierna betalas in före 25 års ålder. Det som betalas in tidigt i arbetslivet har större betydelse för pensionen än det som betalas in efter 65. Sen är det en klassfråga. Tjänstemännen får pensionspremierna inbetalda före 25 års ålder.

 

fraga-juridiskt-ombud

Den som blir sjuk eller skadad av arbetet kan få ekonomisk ersättning både från Försäkringskassan och fackets eget försäkringsbolag Afa. Ibland är det tufft att driva sitt ärende och bevisa att man har rätt, vilket en läsare har en lösning på.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

De enda som skulle bli glada över en sån lösning är nog juristerna som får massor med jobb. Nej, vi har ett system för att hjälpa medlemmar som drabbats av en arbetsskada. Vi beviljar rättshjälp till våra medlemmar om det behövs. Förra året fick medlemmar ut sammanlagt 34 miljoner kronor sedan vi drivit deras försäkringsärenden i domstol.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:

Det är möjligt att känslan skulle vara att man hade en bättre rättssäkerhet, men jag vet inte om det verkligen skulle bli så. På våra stora arbetsplatser finns 35-40 skyddsombud och de ska vara den första kontakten man tar om man drabbats av arbetsskada. De eller avdelningen kan också hjälpa till om det blir problem med ersättning från försäkringar, Afa eller Försäkringskassan. En del ärenden tar vi hand om på förbundskontoret och om vi behöver kan vi ta vi hjälp av rättsskyddet. Om våra medlemmar vill kan representanter från Pappers vara med på rehabiliteringsmöten och hos försäkringskassan till exempel.

 

fraga-atk

Arbetstidsförkortningen är en viktig fråga för många medlemmar. Den här frågan kommer från en läsare som jobbar inom träindustrin och berör endast träindustriavtalet. 

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

De två extra semesterdagarna som fanns tidigare reglerades i semesterlagen och har alltså ingen koppling till ATK (arbetstidskontot).

Sedan 1998 finns en överenskommelse om livsarbetstid på Träindustriavtalet. Tiden som kan föras till det individuella arbetstidskontot är nu uppe i 63 timmar (vid 40 timmars arbetsvecka). Individen har tre val på hur man kan använda sin avsättning: ledig tid, pengar eller pensionsavsättning.

Målet om 100 timmar är inte förändrat men 2013 infördes en överenskommelse om rätt till deltid från 60 års ålder. Man valde att lägga en del av löneutrymmet på högre pensionspremier i stället för på ATK. Den redan befintliga avsättningen om 63 timmar har inte minskat.

 

Foto: Sanna Källdén

Simon Lindh, Svenska Fönster i Edsbyn, jobbar ideellt på en fritidsgård och hoppar ibland in som vikarie på ett asylboende. Att jobba är nyckeln till att komma in i samhället, menar han. Vad vill och gör facket i den frågan?

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

Just nu pågår arbetet med olika former av validering, hjälp till Arbetsförmedlingen med självskattningsverktyg, översättning av utbildningsmaterial med mera. Syftet är främst att redan verksamma i branschen ska få det lättare att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

GS tror inte på att locka utlandsfödda till industrin med försämrade villkor eller löner. Tvärtom. Ska industrin vara attraktiv för såväl unga som nyanlända bör vi kunna visa upp bra villkor, utvecklande arbetsuppgifter och justa arbetsplatser. Det stora ansvaret ligger dock hos arbetsgivarna, de måste först och främst vara tydliga med vilket behov som finns och dessutom vara genuint intresserade av kompetent personal.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Det är inte en fråga som vi eller arbetsgivarna tar upp på något sätt i avtalsrörelsen. Sedan över 10 år har vi tillsammans med arbetsgivarna satsat på Teknikcollege för att få fler ungdomar att välja industrin. Den satsningen vänder sig både till svenska ungdomar och nyanlända. Sedan 2010 har vi yrkesintroduktionsavtalet där den som saknar relevant utbildning eller erfarenhet ska kunna komma in på arbetsplatser och få utbildning med lägre lön under begränsad tid.

I höstas kom vi överens med arbetsgivarna om att utveckla valideringssystemet. Det kan användas både av nyanlända och av medlemmar som är långtidsarbetslösa. Man får ett papper på vad man kan och får veta vad man behöver komplettera. Vi är också positiva till regeringens snabbspår där man till exempel kan varva utbildning i svenska med yrkesutbildning.

Pontus Georgsson, Pappers

Inom papper o massaindustrin har vi hittills samverkat runt de här frågorna lokalt ute på arbetsplatserna i mångfaldsarbete. Det är den vägen vi måste fortsätta men vi kan också lyfta ämnet till gemensamma forum inom branschen.

 

avtalsfraga-pension

Jack Lennart Johansson, Kabe Husvagnar i Tenhult, vill inte behöva jobba längre än till 65. Vad händer med pensionsåldern? Och vad vill och gör facket i den frågan?

Tommy Andersson, avtalssekreterare fackförbundet GS:

– Först måste insatser göras så att våra medlemmar orkar och kan arbeta till dagens 65-åriga pensionsålder. Det är inte rimligt att våra medlemmar måste lämna arbetslivet i förtid på grund av att de är utslitna eller sjuka. Arbetsmiljön, såväl den fysiska som den psykosociala, måste därför först förbättras innan en generell höjning av nu rådande pensionsålder genomförs.

– I de flesta av våra kollektivavtal finns en möjlighet att från 60 års ålder arbeta deltid fram till ordinarie pension. Vi ser att det skulle vara ett alternativ för att orka arbeta fram till 65 års ålder.

– För att finansiera nedgången i arbetstid har vi kommit överens med arbetsgivarna om att de avsätter ytterligare medel till den så kallade avtalspensionen. För att ha råd att gå ner i tid kan medlemmar använda pengar ur avtalspensionen. Inför 2016 års avtalsrörelse är ett av våra krav att mer medel sätts av till avtalspensionen för att ytterligare stärka upp medlemmarnas ekonomiska möjlighet att gå ner i tid.

Tar medlem inte avtalspensionen i anspråk innan 65 års ålder, har tjänstepensionen därmed stärkts med de avsättningar vi lyckats förhandla oss till.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall:

– Å ena sedan lever folk längre, å andra sidan vet vi att det är svårt att orka hela vägen fram till dagens pensionsålder om man jobbar i industrin. För LO-medlemmarna är snittåldern för pension strax under 63 år.

–Pensionsåldern är inte en fråga för avtalsförhandlingarna, men vi vill fortsätta att bygga vidare på deltidspensionen. Våra medlemmar ska orka jobba längre genom möjligheten att gå ner på deltid efter 60 års ålder. De som orkar jobba fullt får i stället högre pension.

– Samtidigt jobbar vi med orsakerna till att många medlemmar inte orkar jobba till 65 i dag. Våra gemensamma krav i Facken inom industrin är att vi tillsammans med arbetsgivarna ska tillsätta en arbetsgrupp om arbetsmiljöfrågor. Vi vill till att börja med titta på hur vi kan få en bättre företagshälsovård och rehabilitering. Det har också kommit en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket som handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Där står vad som ska göras, men inte så mycket om hur det ska göras. Det vill vi ta fram tillämpningar för tillsammans med arbetsgivarna.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman Pappers

– Vi jobbar inte emot en höjning av pensionsåldern, däremot måste vi göra något för att våra medlemmar ska orka hela vägen fram till pension. Många orkar inte till 65 i dag.

– Pappers gjorde inte samma uppgörelse om deltidspension som IF Metall och GS gjorde sist. Större delen av våra medlemmar jobbar skift och när de vill jobba deltid säger arbetsgivaren i stort sett alltid nej. Ett av våra krav i årets avtalsrörelse är en avtalad rättighet att gå ner i tid när man närmar sig pension.

– Vi tycker också att man ska tjäna in till sin tjänstepension från första dagen på arbetet, inte som i dag först efter att man fyllt 25. Man borde också fortsätta att tjäna in till sin tjänstepension om man jobbar efter att man fyllt 65. Så är det inte i dag.

– Sen måste vi också göra något för att våra medlemmar ska hålla längre. Det är många som jobbar skift och man har en tendens att göra ganska komprimerade skift. Man jobbar intensivt i några dagar och får en längre ledighet. Det blir vanligare och vanligare att man jobbar dubbelskift på 16 timmar. Till och med 24 timmar. På kort sikt är det lätt att prioritera de långa ledigheterna, men i längden tror jag inte att man orkar jobba på det sättet.

Fotnot: Nu stänger vi frågelådan, men fortsätt att diskutera avtalet här i kommentarerna, eller på vår Facebooksida.

2 kommentarer till “Läsarnas frågor om avtalen

  • Okej.
    Så här beskriver facken sin syn på arbetsskadades rätt vid skador.
    ”Det är möjligt att känslan skulle vara att man hade en bättre rättssäkerhet, men jag vet inte om det verkligen skulle bli så. På våra stora arbetsplatser finns 35-40 skyddsombud och de ska vara den första kontakten man tar om man drabbats av arbetsskada. De eller avdelningen kan också hjälpa till om det blir problem med ersättning från försäkringar, Afa eller Försäkringskassan. En del ärenden tar vi hand om på förbundskontoret och om vi behöver kan vi ta vi hjälp av rättsskyddet. Om våra medlemmar vill kan representanter från Pappers vara med på rehabiliteringsmöten och hos försäkringskassan till exempel”.

    Men denna hjälp som erbjuds från fackligt håll stämmer inte med verkligheten. Varför finns det då 1000-tals arbetsskadade människor utan vare sig sjukersättning eller arbetsskadelivränta om försäkringarna fungerar så bra som det påstås.
    Nej det enda som skulle hjälpa en arbetsskadad är just juridiskt ombud eller advokat som betalas av försäkringen. Allt annat är bara munväder.

  • Jag är så enormt trött och sliten eftersom jag har försökt i 13 års tid att få mina skador utredda, åtgärdade och bedömda. Trots att det 1992 kom skärpta krav på arbetsgivaren att göra rehabiliteringsutredningar och att Januari 1993 så kom Internkontroll av arbetsmiljön som dessvärre behövde bytas ut mot systematiskt arbetsmiljöarbete 2001 för att Internkontrollen inte efterlevdes, 1 Juli 2002 så började försäkringskassan med ett nytt arbetssätt där man genom muntlig exponeringsutredning, samtal med den skadade där frågor framtagna av arbetsmiljömedicinska avdelningar på Universitetssjukhusen ställdes och där 6 ärenden skulle innehålla tillräcklig information så att försäkringskassan hade tillräckligt underlag för att kunna bedöma huruvida jag varit utsatt för skadlig inverkan i mitt arbete, 1 Juli 2003 kom så en ytterligare skärpning av hur utförandet av rehabiliteringsutredningen skulle göras samt vad den skulle innehålla, gjordes ingen rehabiliteringsutredning så hade inte heller arbetsgivaren skött sitt rehabiliteringsansvar. I mitt ärende så har ingen av de utredningar som jag hittills räknat upp blivit gjord. Dessutom så har inte arbetsgivaren gjort någon utredning av hur mina arbetsskador uppkommit, dess orsak samt hur skadorna påverkar min arbetsförmåga , dessutom ska arbetsgivaren utreda vilka åtgärder som måste göras för att inte fler arbetstagare ska drabbas. Inte heller finns det någon utredning av mina skador gjorda av försäkringskassan trots att det står på deras hemsida att vid ansökan om arbetsskada så gör vi en utredning för att klarlägga om det är en arbetsskada du drabbats av och som visar skadan/sjukdomens uppkomst samt hur den inverkar på din arbetsförmåga. Det ska dessutom finnas ett läkarintyg där läkaren beskriver orsak samt uppkomst av skadorna samt hur skadorna påverkar min arbetsförmåga! Detta är några av de åtgärder som ska vara gjorda för att försäkringskassan ska ha tillräckligt med underlag för att besluta huruvida jag varit utsatt för skadlig inverkan i mitt arbete. Trots 13 års försök att föra en dialog med försäkringskassan och påpekande att inget av det som ska göras har gjorts och ändå så tar de beslut? Och det gör de utifrån en arbetsbeskrivning/exponeringsutredning som inte innehåller det som Inspektionen för socialförsäkringen säger MÅSTE finnas med för att underlaget ska vara tillräckligt för att kunna ta beslut, och som dessutom är gjord på Metalls kontor i Helsingborg där jag står med en pappkartong och en tumstock för att visa hur jag arbetade som svetsare, trots mina protester och vägran att skriva min namnteckning på nämnda satir, och detta för att arbetsgivaren vägrade göra den arbetsdokumentation som jag ville göra på min arbetsplats och som skulle visa fram i minsta detalj hur jag under 10 år varit tvungen att utsättas för en belastning som jag sedan 1994 hade haft olika idéer till lösning av. Men som invandrad och trög norrlänning så var jag inte värd att lyssnas till! Så att bli sedd och få sin problematik utredd är som att vinna på triss, kan tänka mig att triss innebär större chans! Pelle Johansson

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

GS vill värna LO-samordningen

GS vill värna LO-samordningen

Makten över sin egen tid kommer högt upp på GS-medlemmarnas önskelista inför avtalsrörelsen. På avtalssekreterare Madelene Engmans lista finns bland annat en LO-samordning.

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

Parterna säger ja till 2,2 procent

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

”Man ska säga vad man tycker”

”Man ska säga vad man tycker”

De anställda på Kabe i Tenhult vill ha frivillig övertid, säkra anställningar och makt över lönefördelningen

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.