Industriarbetarnas tidning

Skilda världar i arbetsmiljöarbetet

11 maj, 2016

Skrivet av

Fitesa i Norrköping tillverkar en fiberväv till blöjor och ägaren finns i dag i Brasilien. Innan dess hade tillverkaren sin huvudägare i Storbritannien. Svenskägt har de inte varit sedan slutet av 1980-talet. Foto: Sara Kroon
Fitesa i Norrköping tillverkar en fiberväv till blöjor och ägaren finns i dag i Brasilien. Innan dess hade tillverkaren sin huvudägare i Storbritannien. Svenskägt har de inte varit sedan slutet av 1980-talet. Foto: Sara Kroon

Hur påverkas arbetsmiljön när företagen lyder under länder med andra lagar och regler? Fitesa i Norrköping har brasilianska ägare.

– Utformningen av lokaler sker centralt utan möjlighet till påverkan, säger huvudskyddsombudet Stefan Andersson.

Köps och säljs

Fitesa tillverkar ytskiktet till blöjor, en fiberväv. Företaget har sitt huvudkontor i Brasilien, men finns på flera ställen i världen som Kina, USA och Mexiko.

Fram till 1988 var företaget svenskt. Holmen blev Modo. Sedan dess har fibervävstillverkaren haft en rad olika ägare från andra länder.

92%

av medlemmarna i Pappers arbetar i internationella koncerner (12 002 av 13 066).

För trettio år sedan var de Holmen. Sedan dess har utländska ägare avlöst varandra. Medarbetarna på det som i dag heter Fitesa har seglat under flera olika flagg. Svenskt har de inte varit sedan 1988.

Det får konsekvenser på arbetsmiljön. På gott och ont. Facket centralt har ringat in det internationella ägandet som en prioriterad arbetsmiljöfråga. Att inflytandet och möjligheten att påverka minskar, är den stora farhågan. Delvis stämmer det säger Stefan Andersson som jobbar fackligt på Fitesa i Norrköping:

– Inköp av maskiner, en viktig del inom processindustrin, sker centralt utan lokal medverkan. Förklaringen är att man får bättre pris om man gör stora inköp.

Det kommer färdiga lösningar med andra ord. Och det finns inget utrymme för förändringar.

– Man får det man får. Det kan vara en nackdel för arbetsmiljön, säger Stefan Andersson.

En annan förändring över tid är vid olyckor.

– Det är mer fokus på individens eget beteende.

”Det är mer fokus på individens eget beteende vid olyckor än tidigare. Det är en skillnad”, säger Stefan Andersson, samordnande huvudskyddsombud på Fitesa.
”Det är mer fokus på individens eget beteende vid olyckor än tidigare. Det är en skillnad”, säger Stefan Andersson, samordnande huvudskyddsombud på Fitesa.

Den trenden märks överallt i industrin, det handlar om ett nytt tänk. Arbetsgivarna tittar mer på hur den enskilde har betett sig. Även det på gott och ont, menar Stefan Andersson. Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning ska ju arbetsgivarna först och främst se till rutinerna och förutsättningarna för att jobba säkert. Inte börja med att lasta individen.

Olika länder har också olika mått på vad som är en arbetsplatsolycka. I en del länder krävs läkarbesök innan händelsen blir godkänd som arbetsplatsolycka med frånvaro. Det är snävare regler. Då ser det i statistiken ut som om färre olyckor inträffat, och individen kan bli utan ersättning.

– I andra länder kan man driva skadestånd mot arbetsgivare om det händer en olycka. Det kan vi inte i Sverige. Här finns försäkringar som ska täcka om man gör sig illa. Därför är det viktigt att vi följer de regler som finns i Sverige, säger Lasse Wåhlstedt som jobbar internationellt på Pappers förbundskontor i Stockholm.

Positivt med det internationella ägandet är att alla anställda på Fitesa har fått gå en utbildning i säkerhetsbaserat beteende, SBB. Och från koncernledningen har det kommit krav på att arbetsplatsen måste certifiera sig enligt engelsk arbetsmiljöstandard.

– Händer det en olycka i Brasilien kan det bli så att alla ska vidta samma åtgärd. Om någon ramlar ner från en stege till exempel så ska vi inte använda stege för det arbetsmomentet. Det tycker jag är bra, säger Stefan Andersson.

– Men det kan upplevas som lite osvenskt, med generella regler.

”Utländska företag ska följa de lagar vi har här i Sverige”

När allt fler företag ingår i utländska koncerner kan inflytandet minska och det fackliga arbetet försvåras. Det internationella ägandet är en prioriterad arbets­miljö­fråga för Pappers. Men ombudsman Lasse Wåhlstedt påminner om att:

  • Företag som finns i Sverige ska jobba efter den lagstiftning och de avtal vi har här. Det gäller bland annat försäkringar.
  • Individen lastas oftare när det gäller arbetsmiljö. Det måste facket bevaka och driva i Arbetsdomstolen.
  • Arbetsgivare är inte alltid lika pigga på samverkan som tidigare. Då är det viktigt att skyddsombud ställer krav, rätt krav.
  • Facket lokalt bör vara med i projekt så tidigt som möjligt för att kunna påverka så att det blir en säker arbetsmiljö. Det blir viktigare och viktigare med en levande lokal organisation ute på arbetsplatserna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nu möts de för att prata om olyckan

Nu möts de för att prata om olyckan

Åren har gått. Marcus Bolin möter Thomas Sedig nära bruket där de jobbade. Kvar finns olyckorna. Och tystnaden. ” Vi pratade aldrig om vitluten. Efteråt. Att jag var så jävla klantig och drog på tryckluften i kalksläckaren.”

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

Pappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

Olyckan är en ständig väckarklocka

Olyckan är en ständig väckarklocka

Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

”Entreprenören hade ju ansvaret”

”Entreprenören hade ju ansvaret”

Intresset för att vara med på Nordkalk-rättegången är så stort att Luleå tingsrätt har fått öppna ännu en sal. I dag förhördes den åtalade före detta platschefen.

Hänglås säkrar robotarna

Hänglås säkrar robotarna

Över 1 000 nya hänglås har höjt säkerheten vid tillfälliga stopp hos robotar och andra maskiner på IMI Hydronic i Annelund utanför Herrljunga.

”Vi har en nollvision för olyckor”

Nordkalk ser inte några problem med att fortsätta använda samma rengöringsmetod som vid olyckan, säger kommunikationschef Eva Feldt i en intervju med DA. Företaget säger att man numera jobbar betydligt mer med förebyggande arbetsmiljöarbete.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.