Industriarbetarnas tidning

Skilda världar i arbetsmiljöarbetet

11 maj, 2016

Skrivet av

Fitesa i Norrköping tillverkar en fiberväv till blöjor och ägaren finns i dag i Brasilien. Innan dess hade tillverkaren sin huvudägare i Storbritannien. Svenskägt har de inte varit sedan slutet av 1980-talet. Foto: Sara Kroon
Fitesa i Norrköping tillverkar en fiberväv till blöjor och ägaren finns i dag i Brasilien. Innan dess hade tillverkaren sin huvudägare i Storbritannien. Svenskägt har de inte varit sedan slutet av 1980-talet. Foto: Sara Kroon

Hur påverkas arbetsmiljön när företagen lyder under länder med andra lagar och regler? Fitesa i Norrköping har brasilianska ägare.

– Utformningen av lokaler sker centralt utan möjlighet till påverkan, säger huvudskyddsombudet Stefan Andersson.

Köps och säljs

Fitesa tillverkar ytskiktet till blöjor, en fiberväv. Företaget har sitt huvudkontor i Brasilien, men finns på flera ställen i världen som Kina, USA och Mexiko.

Fram till 1988 var företaget svenskt. Holmen blev Modo. Sedan dess har fibervävstillverkaren haft en rad olika ägare från andra länder.

92%

av medlemmarna i Pappers arbetar i internationella koncerner (12 002 av 13 066).

För trettio år sedan var de Holmen. Sedan dess har utländska ägare avlöst varandra. Medarbetarna på det som i dag heter Fitesa har seglat under flera olika flagg. Svenskt har de inte varit sedan 1988.

Det får konsekvenser på arbetsmiljön. På gott och ont. Facket centralt har ringat in det internationella ägandet som en prioriterad arbetsmiljöfråga. Att inflytandet och möjligheten att påverka minskar, är den stora farhågan. Delvis stämmer det säger Stefan Andersson som jobbar fackligt på Fitesa i Norrköping:

– Inköp av maskiner, en viktig del inom processindustrin, sker centralt utan lokal medverkan. Förklaringen är att man får bättre pris om man gör stora inköp.

Det kommer färdiga lösningar med andra ord. Och det finns inget utrymme för förändringar.

– Man får det man får. Det kan vara en nackdel för arbetsmiljön, säger Stefan Andersson.

En annan förändring över tid är vid olyckor.

– Det är mer fokus på individens eget beteende.

”Det är mer fokus på individens eget beteende vid olyckor än tidigare. Det är en skillnad”, säger Stefan Andersson, samordnande huvudskyddsombud på Fitesa.
”Det är mer fokus på individens eget beteende vid olyckor än tidigare. Det är en skillnad”, säger Stefan Andersson, samordnande huvudskyddsombud på Fitesa.

Den trenden märks överallt i industrin, det handlar om ett nytt tänk. Arbetsgivarna tittar mer på hur den enskilde har betett sig. Även det på gott och ont, menar Stefan Andersson. Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning ska ju arbetsgivarna först och främst se till rutinerna och förutsättningarna för att jobba säkert. Inte börja med att lasta individen.

Olika länder har också olika mått på vad som är en arbetsplatsolycka. I en del länder krävs läkarbesök innan händelsen blir godkänd som arbetsplatsolycka med frånvaro. Det är snävare regler. Då ser det i statistiken ut som om färre olyckor inträffat, och individen kan bli utan ersättning.

– I andra länder kan man driva skadestånd mot arbetsgivare om det händer en olycka. Det kan vi inte i Sverige. Här finns försäkringar som ska täcka om man gör sig illa. Därför är det viktigt att vi följer de regler som finns i Sverige, säger Lasse Wåhlstedt som jobbar internationellt på Pappers förbundskontor i Stockholm.

Positivt med det internationella ägandet är att alla anställda på Fitesa har fått gå en utbildning i säkerhetsbaserat beteende, SBB. Och från koncernledningen har det kommit krav på att arbetsplatsen måste certifiera sig enligt engelsk arbetsmiljöstandard.

– Händer det en olycka i Brasilien kan det bli så att alla ska vidta samma åtgärd. Om någon ramlar ner från en stege till exempel så ska vi inte använda stege för det arbetsmomentet. Det tycker jag är bra, säger Stefan Andersson.

– Men det kan upplevas som lite osvenskt, med generella regler.

”Utländska företag ska följa de lagar vi har här i Sverige”

När allt fler företag ingår i utländska koncerner kan inflytandet minska och det fackliga arbetet försvåras. Det internationella ägandet är en prioriterad arbets­miljö­fråga för Pappers. Men ombudsman Lasse Wåhlstedt påminner om att:

  • Företag som finns i Sverige ska jobba efter den lagstiftning och de avtal vi har här. Det gäller bland annat försäkringar.
  • Individen lastas oftare när det gäller arbetsmiljö. Det måste facket bevaka och driva i Arbetsdomstolen.
  • Arbetsgivare är inte alltid lika pigga på samverkan som tidigare. Då är det viktigt att skyddsombud ställer krav, rätt krav.
  • Facket lokalt bör vara med i projekt så tidigt som möjligt för att kunna påverka så att det blir en säker arbetsmiljö. Det blir viktigare och viktigare med en levande lokal organisation ute på arbetsplatserna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

Pappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

Olyckan är en ständig väckarklocka

Olyckan är en ständig väckarklocka

Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

”Entreprenören hade ju ansvaret”

”Entreprenören hade ju ansvaret”

Intresset för att vara med på Nordkalk-rättegången är så stort att Luleå tingsrätt har fått öppna ännu en sal. I dag förhördes den åtalade före detta platschefen.

Hänglås säkrar robotarna

Hänglås säkrar robotarna

Över 1 000 nya hänglås har höjt säkerheten vid tillfälliga stopp hos robotar och andra maskiner på IMI Hydronic i Annelund utanför Herrljunga.

”Vi har en nollvision för olyckor”

Nordkalk ser inte några problem med att fortsätta använda samma rengöringsmetod som vid olyckan, säger kommunikationschef Eva Feldt i en intervju med DA. Företaget säger att man numera jobbar betydligt mer med förebyggande arbetsmiljöarbete.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Efter Dagens Arbetes granskning har Samhall nu bestämt sig för att ha en nollvision för arbetsolyckor. ”Varje gång en medarbetare utsätts för risk är det ett misslyckande”, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.