Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Fackets ursprungsidéer håller än

16 juni, 2016

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

Krönika Redan när det första fackförbundet bildades stod arbetarnas sammanhållning och det internationella perspektivet i fokus.

En marsdag 1846 skickades en inbjudan till herrar boktryckerikonstförvanter i Stockholm. Brevet inleddes så här: ”Vilka ofantliga fördelar vinnas icke genom gemensam strävan mot givna mål?”
Vi kan förmoda att brevställaren inte förstod vilka följder denna inbjudan skulle få, men eftervärlden förstår nu dess fulla vidd. Denna var nämligen startskottet för Sveriges första fackförening, Typografernas Förening. Det var också startskottet för framväxten av en arbetarrörelse som skulle komma att omvälva Sverige i grunden.

När jag försöker tränga mig in i hur dessa pionjärer tänkte är det två saker som slår mig:

Det första är deras okuvliga tro på att samhället kan förändras. Vi kan ju alla föreställa oss arbetarnas situation i mitten på 1800-talet och det järngrepp som rådande makt höll arbetarna i. Deras maktanalys var dock klockren; det är genom solidaritet och sammanhållning mellan arbetare som makten kan rubbas.

Det andra är deras internationella perspektiv. De hade järnkoll på utvecklingen i omvärlden. De följde noggrant de framväxande sociala rörelser och fackföreningsrörelser som växte fram runt om i Europa. Det är sannerligen en utmaning om man betänker möjligheterna till kommunikation i mitten på 1800-talet.

I dag kan vi skypa och mejla. Vi kan med en knapptryckning få omedelbar information om utvecklingen i omvärlden.

Arbetarrörelsens födelse var i ordets rätta bemärkelse en internationell rörelse och det är en prestation som är ogreppbar för oss som är verksamma i dag.

Det går nästan att känna historiens vingslag när vi förra månaden, 170 år senare, höll GS kongress i Västerås. Man kan säga att stafettpinnen har löpt i en obruten tidslinje sedan 1846 och vi har nu lagt grunden för att stafetten ska kunna fortgå under oöverskådlig tid framöver.

Många av frågorna är desamma i dag. Kongressen diskuterade bland annat hur vi bäst bygger vår lokala organisation för att ta till vara vår gemensamma styrka. Vi hade också internationella inslag för att påvisa hur globaliseringen ökar betydelsen av att arbetskamrater i andra länder också organiserar sig fackligt.

Jag vill tacka alla inblandade i kongressen för ett gediget arbete. Ett särskilt tack till ombuden som tog sig an beslutsfattandet på ett seriöst och respektfullt sätt.

Allra sist vill jag tacka för förtroendet att få leda Sveriges bästa fackförbund ännu en kongressperiod. Temat för kongressen var ju ”Vi växer – tillsammans”.

Det är ett tema som ställer höga krav på den nya förbundsstyrelsen. Vi ska lägga all kraft på att byta tempus på devisen till kongressen 2021; ”Vi har växt – tillsammans.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.