Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

”Pappers­industrin är en framtidsbransch”

18 augusti, 2016

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Framtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Skogen är en ”grön oljekälla”, säger Stora Ensos vd Karl Henrik Sundström till Dagens Arbete. Det kan låta som en klyscha men faktum är att det händer mycket spännande inom skogs- och massaindustrin i dag. I artikelserien Den nya skogsindustrin  ägnar vi oss åt framtidsspaning. Framtiden är närmare än du tror.

Länge har det hetat att pappersindustrin är en krisbransch. Allteftersom digitaliseringen ökar minskar efterfrågan på exempelvis tidningspapper. Men samtidigt innebär den digitala livsstilen att vi handlar mer över nätet. Det behövs alltfler kartonger för frakt av varor. Nu kan förpackningarna göras både miljösmartare och bättre.

Framtiden heter nano. Forskning pågår för att skapa nanocellulosa som kan bli till ett starkare men också lättare papper som skulle kunna ersätta plasten. Tänk om alla PET-flaskor kan bytas ut mot ”pappersflaskor” som kan återvinnas som kartong.

Vid Linköpings universitet har forskarna lyckats skapa ett ”power paper” som kan lagra elektricitet. Snart finns det batterier som är gjorda av papper. Inom kort är kanske våra bildskärmar tillverkade av papper.

Skogen och digitaliseringen passar varandra riktigt bra. Tänk dig att förpackningarna du har i kylen signalerar när bäst-före-datumet börjar närma sig. Eller att dina kläder innehåller elektronik så att du kan byta färg och utseende på skjortan alltefter behov. Farliga kemikalier och miljöskadlig plast skulle kunna ersättas av nanocellulosa och annat material från massaindustrin.

Kläder kan skapas av skogen. Bomull kan ersättas av textilmassa från exempelvis Södra Cell i Mörrum. Redan i dag tillverkas där 170 000 årston textilmassa av björk. Svenska klädföretag är klart intresserade av att kunna tillverka miljö­vänliga kläder åt de alltmer miljömedvetna konsumenterna.

Sverige exporterar skogsprodukter för 130 miljarder kronor om året, vilket är cirka tolv procent av den totala exporten. Dagens Arbete har tidigare skrivit om träbyggandet som en framtidsbransch då det både skapar nödvändiga bostäder och gröna nya jobb. Dessutom bidrar skogen åt att binda koldioxiden vilket är klimatsmart.

Pappers- och massaindustrin kan nu med hjälp av ny teknik bidra till ännu mer av den gröna omställningen. I Japan stöttar staten företag som forskar på den nya cellulosan. Svenska staten bör göra detsamma och satsa rejält på forskning och innovation för att se till att vi leder utvecklingen för framtidens skogsprodukter. Sverige som skogsindustrination måste hänga med i nano-eran.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

Bygg i trä för klimatets skull

Bygg i trä för klimatets skull

Bostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

Se lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.