Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

”Pappers­industrin är en framtidsbransch”

18 augusti, 2016

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Framtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Skogen är en ”grön oljekälla”, säger Stora Ensos vd Karl Henrik Sundström till Dagens Arbete. Det kan låta som en klyscha men faktum är att det händer mycket spännande inom skogs- och massaindustrin i dag. I artikelserien Den nya skogsindustrin  ägnar vi oss åt framtidsspaning. Framtiden är närmare än du tror.

Länge har det hetat att pappersindustrin är en krisbransch. Allteftersom digitaliseringen ökar minskar efterfrågan på exempelvis tidningspapper. Men samtidigt innebär den digitala livsstilen att vi handlar mer över nätet. Det behövs alltfler kartonger för frakt av varor. Nu kan förpackningarna göras både miljösmartare och bättre.

Framtiden heter nano. Forskning pågår för att skapa nanocellulosa som kan bli till ett starkare men också lättare papper som skulle kunna ersätta plasten. Tänk om alla PET-flaskor kan bytas ut mot ”pappersflaskor” som kan återvinnas som kartong.

Vid Linköpings universitet har forskarna lyckats skapa ett ”power paper” som kan lagra elektricitet. Snart finns det batterier som är gjorda av papper. Inom kort är kanske våra bildskärmar tillverkade av papper.

Skogen och digitaliseringen passar varandra riktigt bra. Tänk dig att förpackningarna du har i kylen signalerar när bäst-före-datumet börjar närma sig. Eller att dina kläder innehåller elektronik så att du kan byta färg och utseende på skjortan alltefter behov. Farliga kemikalier och miljöskadlig plast skulle kunna ersättas av nanocellulosa och annat material från massaindustrin.

Kläder kan skapas av skogen. Bomull kan ersättas av textilmassa från exempelvis Södra Cell i Mörrum. Redan i dag tillverkas där 170 000 årston textilmassa av björk. Svenska klädföretag är klart intresserade av att kunna tillverka miljö­vänliga kläder åt de alltmer miljömedvetna konsumenterna.

Sverige exporterar skogsprodukter för 130 miljarder kronor om året, vilket är cirka tolv procent av den totala exporten. Dagens Arbete har tidigare skrivit om träbyggandet som en framtidsbransch då det både skapar nödvändiga bostäder och gröna nya jobb. Dessutom bidrar skogen åt att binda koldioxiden vilket är klimatsmart.

Pappers- och massaindustrin kan nu med hjälp av ny teknik bidra till ännu mer av den gröna omställningen. I Japan stöttar staten företag som forskar på den nya cellulosan. Svenska staten bör göra detsamma och satsa rejält på forskning och innovation för att se till att vi leder utvecklingen för framtidens skogsprodukter. Sverige som skogsindustrination måste hänga med i nano-eran.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.