Industriarbetarnas tidning

Karls kasse klarar kylan

2 september, 2016

Skrivet av

Foto: Sara Kroon
Foto: Sara Kroon

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

Karl Fallgren

Ålder: 39 år
Familj: fru och två barn
Bor: Täby
Utbildning: tekniskt gymnasium, civilingenjör/civilekonom
Arbetar: Entreprenör och vd för Ifoodbag

Det är en jäktad snart fyrtioåring som möter upp på kontorshotellet vid Stureplan i Stockholm. Ständigt på resande fot. Träffar kunder, investerare, möter pressen.
Överallt får han visa och bevisa att den kylkasse som han tog fram under studierna på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm är vad den utlovar.

– Vi växer så vi knakar, säger han med en blick på mobilen.

Jag har fått en halvtimmes intervju.

– Åtta minuter kvar! säger Karl Fallgren. Sedan måste jag rusa.

Uppemot 100 miljoner kassar kan snart produceras i Polen. Där svensk massa utgör basen, bearbetad på Mondi i Örebro.

– Att vi producerar i Polen beror på lägre kostnader, säger han utan omsvep.
– Men det är svenska träd i grunden, så vi bidrar till svenska arbetstillfällen den vägen.

Samarbetspartnern är Mondi, det syd­afrikanska bolaget med anläggningar i Örebro och Väja och med huvudkontor i Österrike.

– Mondi har en passion för det man gör, säger Karl Fallgren. Alla bolag har inte det.

Han pratar om en ”perfect match” med Mondi, där Ifoodbag och Mondi befinner sig i en riktig ”win-win”-situation.

Ja han pratar så, många engelska termer i ett intensivt flöde av ord. Karl Fallgren fullkomligen brinner för sin idé. Och det har gått snabbt på senare tid. Ifoodbag blev bolag i juni 2013.

Den första maskintillverkade kassen togs fram i november förra året. Massproduktionen startade i december samma år. Som kuriosa kan nämnas att Volvo och en näthandlare i matfacket just nu rullar ut med ett nytt koncept i Göteborg. Volvo-ägare kan beställa mat på nätet och få den levererad till sin bil.

Budet från matleverantören får en digital nyckel till bilens baklucka och ställer bara in varorna som levereras i – just det – Ifoodbags.

”Det är ett kompositmaterial bestående av fiberteknologi och svensk trämassa.”

För det var just funderingarna runt nätbolagen som sålde mat som väckte Karl Fallgrens intresse från början.

– Jag insåg att deras logistik var ett stort problem. Det fanns för få kylbilar som dessutom är svindyra och inte särskilt miljövänliga.

– Att bolagen går med förlust beror på logistiken. Hur få ut kylvarorna till kunderna innan de förstörs?

Karl Fallgren hittade en lösning som i mångas ögon och med hans egna ord var ”To Good To Be True”. Men nu har som sagt hjulen börjat snurra allt fortare på den väg, som inte varit särskilt rak sedan han slutade gymnasiet.

– Jag gick en omväg och var livsmedelshandlare i tio år.

Först som ägare till en Seven-Eleven-butik i centrala Stockholm.

– På den tiden var jag landets yngste franchaise-tagare, säger han. Men en av få som gick runt.

En butik blev två. Men trots framgångarna ville han göra något eget. Sålde av och satsade pengarna i en Vivo-butik söder om stan.

– Jag lyckades öka omsättningen, men inte vinsten.

Sålde butiken. Tog ett sabbatsår 2008. Började därefter på KTH. Blev civilingenjör där och dessutom civilekonom vid Stockholms universitet. Studierna vid KTH blev inkörsporten till att hitta en lösning som ingen trodde fanns. En matkasse som håller kylan längre än vad någon ansåg möjligt. I dag är det en patenterad hemlighet vad den består av.

– Jag vill inte gå in på själva materialet till bagen, men det är ett kompositmaterial bestående av fiberteknologi och svensk trämassa.

Karl Fallgren tillbringade mycket tid i KTH:s laboratorier och fick hjälp av duktiga forskare.

– Jag är jättetacksam. Kan man bidra med något tillbaka är jag nog personen att göra det.

– Utan KTH hade den här idén aldrig blivit verklighet.

Eller investerare som trodde på kassen och Innventia som testat och bevisat att tekniken funkar.

Ett kvitto på att det går åt rätt håll är att han nyligen kunde kvittera ut 18 miljoner kronor för att utveckla nästa generations kassar. Bakom pengarna står en utvecklingsfond inom EU.

Din kasse håller kylan. Men gäller det omvända? Behåller den värme lika länge?

– Nej. Men i många timmar. Om du köper en pizza ”take away” är den oftast kall när du kommer hem.

– Använder du bagen, bränner du dig på pizzan hemmavid …!

Karl Fallgren menar att det är ännu ett behov han kan fylla med bolagets bag eller kasse.

– Men vi har fokuserat i första hand på de företag som säljer livsmedel online. Sedan finns det självklart ett antal andra affärssegment både i Sverige och globalt.

Just det lilla ordet globalt blixtrar till. Karl Fallgren menar att Ifoodbag har en enorm potential. Lyckas företaget bevisa detta, ja då ligger världen öppen.

– Men vi är inte där än. Då kanske inte den svenska skogen räcker till …

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Alla slåss om skogen

Alla slåss om skogen

Skogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Gula bojar ska ge  grön energi – och nya jobb

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Här är framtiden fossilfri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

Framtidens pussel går inte ihop

Sverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.