Industriarbetarnas tidning

LO-förbunden samordnar sig i år

19 oktober, 2016

Skrivet av

(Uppdaterad 11.28) LO:s representantskap är enigt om att gå fram med gemensamma krav i den kommande avtalsrörelsen.

LO-förbunden är överens. Det blir samordning i avtalsrörelsen. Förbunden är överens om en låglönesatsning, som varit en stridsfråga de senaste åren. Representantskapet, högsta beslutane organ mellan kongresserna, antog förslaget från LO:s styrelse där förbundsordförandena sitter.

Alla som tjänar under 24 000 kronor i månaden ska få sin lönehöjning i kronor. De som ligger över brytpunkten får den i procent.

Konstruktionen innebär en insamlingsmodell på individnivå. Varje företag får en pott där de som ligger under 24 000 kronor bidrar med kronor och ören. De som ligger över bidrar med procent. Hur potten sedan fördelas avgörs i lokala förhandlingar.

Hur mycket LO-förbunden kommer att kräva i kronor och procent bestäms nästa vecka.

Nu väntar en intern process inom förbunden. Senast den 2 december ska man svara om man är med på samordningen eller inte.

LO kommer också att begära förhandlingar med arbetsgivarna om ett bättre försäkringsskydd. Många företag fuskar med att redovisa försäkringspremier och pensionsinbetalningar, enligt LO.

LO vill har bort visstidsanställningar och förbättra omställningsskyddet. En arbetsgrupp tillsätts som ska vara klar till augusti 2017. Utredningen kan leda till att man begär förhandlingar med Svenskt Näringsliv.

– Ett stort åtagande, säger LO:s avtalssekreterare Torbjön Johnsson. Lyckas vi så är det största som har hänt på länge.

 

4 kommentarer till “LO-förbunden samordnar sig i år

  • Jag tycker detta är dåligt. Jag jobbar på ett bruk som går väldigt bra och har gjort så i många år. Vi genererar ca 2 miljoner i vinst per anställd och år. Men det märks inte i lönekuvertet. Jag ligger på ca 26 000 i lön plus ytterligare 3000 i personligt tillägg. Senast blev det 600 kr mer i månaden. Jag är less på att hela tiden behöva stå tillbaka för att andra ska få mer. Hade Pappers fått förhandla själva så hade vi antagligen fått mer. Och hade det varit lokala förhandlingar så hade det troligtvis blivit ytterligare nån krona.
    Jag missunnar inte andra en bra lön. Men nån gång vill jag också bli gynnad. Jag är välutbildad i mitt yrke och har stort ansvar. Ändå har jag inte särskilt mycket högre lön än en parkarbetare i kommunen och jag har lägre lön än en sopåkare.
    Jag gillar hela idén med facket. Har till och med jobbat rätt mycket fackligt. Men jag får allt svårare att se vitsen med att vara med i facket.

  • Operatören! Vänd dig till din arbetsgivare om du vill ha mer lön!
    Facket har inga invändningar om att du får högre lön. Lycka till!

  • Jag tycker som IF Metallare att det är glädjande att man verkligen ansträngt sig för en samordning. Tycker det är bra med en låglönesatsning.
    För min del är LO samordningen den viktiga, alla andra grupperingar och samordningar är underordnade!

  • Operatören! De två främsta orsakerna till löneglidning (och då menar jag lokal löneökning utöver den centrala uppgörelsen) är dels inflationen hög inflation = lättare att få löneglidning låg inflation =svårare att få löneglidning. Men den största enskilda orsaken (enligt mig) är arbetsgivarnas samordning. Den har ökat och blivit hårdare de sista 5-10 åren så till den grad att den förmodligen är bättre än vår (fram tills nu får vi hoppas). Min erfarenhet och när jag frågar mina fackliga kamrater på andra företag är att löneförhandlingarna de sista åren har handlat om att fördela det som kommer centralt. Att få något utöver detta har varit och är otroligt svårt. Beroende på ovan nämnda orsaker varav den sist nämnda är huvudorsaken. Därmed inte sagt att det förekommer men det är ovanligt tror jag.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Motpoler i frågan om arbetstiden

GS motparter i avtalsrörelsen vill slopa valet i arbetstidskontot, och styra det helt mot pension. Det kommer GS medlemmar inte att acceptera – det handlar om ett av de mest omtyckta inslagen i avtalet.

”En satsning på kvinnorna”

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe är nöjd med låglönesatsningen, som kommer att gynna bland annat kvinnor på tvätterier. Men han tror att det blir ”en svår resa” att övertyga motparten.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Arbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Avtal klart för tvätterier

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk – i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

”Vi är beredda att gå i konflikt”

”Vi är beredda att gå i konflikt”

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

Pappers varslar om sympatiåtgärder

Pappers varslar om sympatiåtgärder som ett stöd för Fastighetsanställdas konflikt om låglönesatsningen.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.