Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Medborgarmakt eller marknadsmakt

16 november, 2016

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Inom teologin brukar det så kallade teodicéproblemet diskuteras. Hur ska man kunna tro på både en god och en allsmäktig Gud när det ser så jävligt ut i världen?

I dag skulle man kunna tala om ett politikens teodicéproblem – hur ska man kunna tilltro den politiska demokratin någon makt när det uppenbart är marknaden som styr?

Förra året presenterades ett förslag till en ”moderniserad kommunallag”. Nyligen presenterades Välfärdsutredningen. Båda dessa för demokratin och välfärdsstaten så angelägna frågor har hanterats av enmansutredare och experter. De politiska partierna göre sig icke besvär.

Det säger något om förskjutningen från den representativa demokratin till en marknadisering av samhället. Alla tidigare kommunallagsutredningar har varit parlamentariskt tillsatta men nu ansågs det visst inte längre handla om att göra politiska överväganden utan om enbart tekniska och juridiska justeringar.

Statsvetaren Stig Montin vid Göteborgs universitet, själv en av experterna i kommunallagsutredningen, pekar på denna förskjutning i en essä i Statsvetenskaplig tidskrift. Montin analyserar det skifte som skett i den kommunala politiken. Om det under 1900-talet handlade om att politiken tog makten över marknaden och drivkraften var att identifiera och tillgodose medborgarnas behov och önskningar handlar det i dag snarare om att underlätta för konkurrens och valfrihet. ”… socialdemokratiska idéer om vad som gynnar folkstyret har successivt skjutits i bakgrunden till förmån för liberaldemokratiska idéer som gynnar marknaden”, konstaterar Montin.

I takt med globaliseringen och nyliberalismens framfarter har den finansiella ekonomin fått ett allt större spelrum och institutionaliserats i juridiska regelverk. Statens roll kanske inte har minskat men makten har förskjutits från den representativa demokratin till domstolar och granskande myndigheter.

Här finns direkta kopplingar till den pågående debatten om vinster i välfärden. Från den borgerliga alliansens håll har man trots allt börjar inse att den ultraliberala marknadsidén inte fungerar på välfärdens område. Men i stället för att återta demokratin föreslås mer av kontroll och mer av regelverk. Talet om att säkra kvaliteten leder obönhörligen till ökad byråkratisering och juridifiering. När drivkraften är företagets vinst måste den offentliga styrningen bygga på misstro och avtal reglera att verksamhet som ska göras verkligen görs.

När kommunerna väljer att konkurrensutsätta delar av välfärdssektorn måste de göra det på samma villkor som privata utförare. Eftersom privata utförare alltid måste se till att gå med vinst (rimligt för ett bolag) måste också den kommunala verksamheten i konkurrensneutralitetens namn agera som om den vore ett privat vinstdrivande företag.
”Situationen framstår som något speciell med tanke på att kommunallagens krav på att den egna verksamheten inte får bedrivas i vinstsyfte”, konstaterar Montin.

Inom skolområdet har kommunerna inget val när det gäller att konkurrensutsätta. Skolinspektionen godkänner etablering av friskolor och kommunen har bara att anpassa sig till rådande konkurrenssituation och stå för finansieringen.
Montin pekar på att i flera kammarrättsdomar 2015 framgår att om en kommunal gymnasieskola inte klarar av sin budget utan förbrukar mer pengar så tolkas det som ”otillbörligt stöd till den egna skolan”. Om inte de egna skolornas underskott regleras inom tre år ska kommunen betala ut motsvarande tillskott till friskolorna.
Så har den kommunala verksamheten fått som idé att underlätta för fri konkurrens snarare än att värna medborgarnas goda utbildning.

Möjligheten för medborgare att få insyn i välfärdsverksamheter har dessutom minskat drastiskt när antalet privata utförare ökat. Offentlighetsprincip och meddelarskydd som är grundbultar i vår öppna demokrati gäller inte privata utförare. Journalistikens möjligheter har kraftigt begränsats. Trots att det är medborgarnas skattepengar som används finns ingen rätt att ta del av handlingar och granska hur verksamheterna bedrivs.

Under 1990-talets avregleringar (genomförda av både Socialdemokratiska och borgerliga regeringar) försvagades idén om jämlikhet och människors behov till förmån för idéer om valfrihet och konkurrens. Vinstdrivande företag och riskkapitalister har ökat sin makt på bekostnad av de demokratiska institutionerna.
Häri ligger fröet till det medborgerliga missnöjet som kan utnyttjas av diverse högerpopulistiska krafter. När politiken frånhänt sig makten att styra uppstår ett vanmaktsvakuum som gagnar antidemokratiska krafter. När kommunerna slutat ha medborgarnas bästa för ögonen och blivit så till den grad invävda i den marknadsekonomiska ordningen blir det inte längre meningsfullt med politik. Varför alls rösta?

Diskussionen om vinster i välfärd rör själva fundamentet i vår demokrati. Det handlar inte om juridiskt finlir. Det är dags att se det som ett ideologiskt slag mellan medborgarmakt och marknadsmakt.

2 kommentarer till “Medborgarmakt eller marknadsmakt

  • Jag tycker att valfrihetsrevolutionen har till stor del blivit en ”skyll-dig-själv-revolution”: Skyll dig själv om du har valt fel PPM-fond/telebolag/elbolag/hemtjänstbolag och så vidare …

  • Väldigt bra påpekande teodicéproblemet, samt bör man ta upp teodicéproblemet som styr med hårdhandskar marknadsekonomiska intresse som (Halal) ren av teologis syn och (Haram) oren av teologis syn !

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vänd oron till framtidstro

Politiken, liksom parterna på arbetsmarknaden, måste nu se till att människor återfår hoppet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Gör inte upp med Moderaterna

Lagom till sommarsemestern verkar en regeringskris segla upp. Kommer Miljöpartiet att lämna regeringssamarbetet på grund av flyktingpolitiken? Nu behöver det inte gå så illa. Men frågan om migrationen är onekligen svårlöst och har många dimensioner. Jag måste erkänna att jag inte riktigt begriper Socialdemokraternas agerande just nu. I januariöverenskommelsen beslutade regeringsmajoriteten om att en parlamentarisk […]

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Ingenting är längre som förut

LO har just valt en ny ledning, ett på många sätt unikt val. Susanna Gideonsson från Handels blir ny ordförande. Det är första gången någon från Handels blir LO-ordförande och det hör verkligen till ovanligheterna att LO-ordföranden inte kommer från antingen IF Metall eller Skogs- och träfacket. Wanja Lundby Wedin kom från Kommunal men det är […]

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.