Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Medborgarmakt eller marknadsmakt

16 november, 2016

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Inom teologin brukar det så kallade teodicéproblemet diskuteras. Hur ska man kunna tro på både en god och en allsmäktig Gud när det ser så jävligt ut i världen?

I dag skulle man kunna tala om ett politikens teodicéproblem – hur ska man kunna tilltro den politiska demokratin någon makt när det uppenbart är marknaden som styr?

Förra året presenterades ett förslag till en ”moderniserad kommunallag”. Nyligen presenterades Välfärdsutredningen. Båda dessa för demokratin och välfärdsstaten så angelägna frågor har hanterats av enmansutredare och experter. De politiska partierna göre sig icke besvär.

Det säger något om förskjutningen från den representativa demokratin till en marknadisering av samhället. Alla tidigare kommunallagsutredningar har varit parlamentariskt tillsatta men nu ansågs det visst inte längre handla om att göra politiska överväganden utan om enbart tekniska och juridiska justeringar.

Statsvetaren Stig Montin vid Göteborgs universitet, själv en av experterna i kommunallagsutredningen, pekar på denna förskjutning i en essä i Statsvetenskaplig tidskrift. Montin analyserar det skifte som skett i den kommunala politiken. Om det under 1900-talet handlade om att politiken tog makten över marknaden och drivkraften var att identifiera och tillgodose medborgarnas behov och önskningar handlar det i dag snarare om att underlätta för konkurrens och valfrihet. ”… socialdemokratiska idéer om vad som gynnar folkstyret har successivt skjutits i bakgrunden till förmån för liberaldemokratiska idéer som gynnar marknaden”, konstaterar Montin.

I takt med globaliseringen och nyliberalismens framfarter har den finansiella ekonomin fått ett allt större spelrum och institutionaliserats i juridiska regelverk. Statens roll kanske inte har minskat men makten har förskjutits från den representativa demokratin till domstolar och granskande myndigheter.

Här finns direkta kopplingar till den pågående debatten om vinster i välfärden. Från den borgerliga alliansens håll har man trots allt börjar inse att den ultraliberala marknadsidén inte fungerar på välfärdens område. Men i stället för att återta demokratin föreslås mer av kontroll och mer av regelverk. Talet om att säkra kvaliteten leder obönhörligen till ökad byråkratisering och juridifiering. När drivkraften är företagets vinst måste den offentliga styrningen bygga på misstro och avtal reglera att verksamhet som ska göras verkligen görs.

När kommunerna väljer att konkurrensutsätta delar av välfärdssektorn måste de göra det på samma villkor som privata utförare. Eftersom privata utförare alltid måste se till att gå med vinst (rimligt för ett bolag) måste också den kommunala verksamheten i konkurrensneutralitetens namn agera som om den vore ett privat vinstdrivande företag.
”Situationen framstår som något speciell med tanke på att kommunallagens krav på att den egna verksamheten inte får bedrivas i vinstsyfte”, konstaterar Montin.

Inom skolområdet har kommunerna inget val när det gäller att konkurrensutsätta. Skolinspektionen godkänner etablering av friskolor och kommunen har bara att anpassa sig till rådande konkurrenssituation och stå för finansieringen.
Montin pekar på att i flera kammarrättsdomar 2015 framgår att om en kommunal gymnasieskola inte klarar av sin budget utan förbrukar mer pengar så tolkas det som ”otillbörligt stöd till den egna skolan”. Om inte de egna skolornas underskott regleras inom tre år ska kommunen betala ut motsvarande tillskott till friskolorna.
Så har den kommunala verksamheten fått som idé att underlätta för fri konkurrens snarare än att värna medborgarnas goda utbildning.

Möjligheten för medborgare att få insyn i välfärdsverksamheter har dessutom minskat drastiskt när antalet privata utförare ökat. Offentlighetsprincip och meddelarskydd som är grundbultar i vår öppna demokrati gäller inte privata utförare. Journalistikens möjligheter har kraftigt begränsats. Trots att det är medborgarnas skattepengar som används finns ingen rätt att ta del av handlingar och granska hur verksamheterna bedrivs.

Under 1990-talets avregleringar (genomförda av både Socialdemokratiska och borgerliga regeringar) försvagades idén om jämlikhet och människors behov till förmån för idéer om valfrihet och konkurrens. Vinstdrivande företag och riskkapitalister har ökat sin makt på bekostnad av de demokratiska institutionerna.
Häri ligger fröet till det medborgerliga missnöjet som kan utnyttjas av diverse högerpopulistiska krafter. När politiken frånhänt sig makten att styra uppstår ett vanmaktsvakuum som gagnar antidemokratiska krafter. När kommunerna slutat ha medborgarnas bästa för ögonen och blivit så till den grad invävda i den marknadsekonomiska ordningen blir det inte längre meningsfullt med politik. Varför alls rösta?

Diskussionen om vinster i välfärd rör själva fundamentet i vår demokrati. Det handlar inte om juridiskt finlir. Det är dags att se det som ett ideologiskt slag mellan medborgarmakt och marknadsmakt.

2 kommentarer till “Medborgarmakt eller marknadsmakt

  • Jag tycker att valfrihetsrevolutionen har till stor del blivit en ”skyll-dig-själv-revolution”: Skyll dig själv om du har valt fel PPM-fond/telebolag/elbolag/hemtjänstbolag och så vidare …

  • Väldigt bra påpekande teodicéproblemet, samt bör man ta upp teodicéproblemet som styr med hårdhandskar marknadsekonomiska intresse som (Halal) ren av teologis syn och (Haram) oren av teologis syn !

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Snabba cash i truck-Sverige

Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.