Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

”Skogen måste användas smart”

8 november, 2016

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Vi har bäst förutsättningar på den här planeten att klara klimatutmaningen. Vi har vattenkraften, vindkraften och vi har skogen, sa näringsminister Mikael Damberg när han talade på GS-fackets kongress i våras.

Dagens Arbete har tidigare skrivit om allt spännande som händer inom skogs- och massaindustrin. Här sker omställningen från fossilberoende till biokemiska produkter. Forskning pågår för att skapa nanocellulosa som kan bli till ett starkare men också lättare papper som skulle kunna ersätta plasten. PET-flaskor kan bytas ut mot ”pappersflaskor” som kan återvinnas.

Vid Linköpings universitet har forskarna lyckats skapa ett ”power paper” som kan lagra elektricitet. Snart finns det batterier som är gjorda av papper. Inom kort är kanske våra bildskärmar tillverkade av papper.

Det industriella träbyggandet är också ett intressant sätt att både skapa nya gröna jobb och få fart på bostadsbyggandet. Samtidigt som koldioxiden kan bindas vilket är nödvändigt för att förhindra den globala uppvärmningen. Dessutom är en satsning på detta ett angeläget regionalpolitiskt verktyg för jobben skapas i utsatta glesbygdskommuner som kan exportera sina byggnationer till storstadsregionerna som behöver fler bostäder.

Forskare, fack och företagsledningar inom skogs- och pappersindustrin ser i dag skogen som den nya ” gröna oljekällan”. Frågan är dock om skogen räcker för allt vi vill göra med den. Dagens Arbete reder ut frågan.

Sverige är en skogsnation men våra skogar behöver också skyddas av miljöskäl och för främjandet av friluftsliv och ekoturism. Det gröna guldet kommer inte att räcka åt allt vi vill göra och där kommer politiken in.

En stor del av skogen används i dag för biobränslen. Vi eldar upp skogen och gör bränsle av den. Dagens Arbete intervjuade i somras en av de ledande forskarna vid Wallenberg Wood Science Center, Lars Berglund. För honom är det katastrofalt att göra skogsråvaran till bränsle. ”Etanolmänniskorna” måste hålla sig i skinnet, sa han till DA.

Etanol som drivmedel var länge en grön dröm om en miljövänligare trafik men i dag går bilindustrin mer mot eldrivna fordon. Däremot är elanvändning för uppvärmning ett slöseri och energiomställningen kräver alternativa bränslen.

Frågan gäller hur mixen av skogsanvändningen ska se ut framöver. På detta måste politiken ha ett svar. Damberg gör rätt i att lyfta fram den smarta innovativa skogsindustrin. Nu gäller det att skapa en smart och välavvägd skogspolitik.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Hela Sverige måste hålla ihop

SD:s framgångar är ett utslag av ett ojämlikt Sverige och ett segregerat mediesamhälle.

”Pappers­industrin är en framtidsbransch”

Framtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Glesbygden bygger för framtiden

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.