Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Samma framtid – helt olika bilder

21 december, 2016

Skrivet av

klader-analys
Harald Gatu, reporter.

ANALYS  På årets mörkaste dag utbyter arbetsgivare och fack krav med varandra. Som vanligt målar parterna framtiden i olika färger. Den som bejakar ljuset finner stöd hos det statliga Konjunkturinstitutet.

I det gamla bondesamhället var Tomasdagen, i dag den 21 december, en speciell dag. Inte bara för att det var en marknadsdag utan för att det var dagen då julgrisen skulle vara slaktad, ljusen stöpta och julölet fick smakas av. Det här var också dagen då kontrakt sades upp, omförhandlades och nya avtal med torpare och arrendatorer skrevs. Det påstås att bönderna även försökte säga upp de råttor som slagit bo i sädesmagasinen.

I det nutida industrisamhället har det blivit något av en tradition att arbetsmarknadens parter träffas några dagar före jul och säger vad de vill göra med sina kontrakt. Att de växlar krav just i dessa dagar har bara att göra med att avtalsförhandlingarna formellt påbörjas efter trettonhelgen. Då inleds den tremånadersperiod av förhandlande som ska leda till ett nytt avtal senast den sista mars.

Det hör till ritualerna att parterna denna dag använder ord med olika laddning. Arbetsgivarna talar om ovisshet, facken om stabilitet.

Arbetsgivarna talar om Trump, Brexit och nästa års ovissa valutgångar i EU:s verkliga kärnländer, Frankrike och Tyskland. Utfallet i de valen kan vända upp och ner på Sveriges viktigaste exportmarknad, den västeuropeiska.

Facken påminner hellre om den stabila ordning som de anser att industriavtalet har gett de senaste två årtiondena.

De gångna tjugo åren har inte varit vilka som helst: fördjupad globalisering, Kinas inträde i världsekonomin, euron, finanskris, skuldkris, IT-boom, råvaruboom, bubblor som sprack.

De två första avtalsrörelserna under Industriavtalet  – 1998 och 2001 – fördes i skuggan av två ekonomiska chocker: Asienkrisen och telekombubblan som brast. De två följande avtalsrörelserna – 2004 och 2007 – avgjordes i en helt annan miljö: en högkonjunktur påeldad av Kinas investeringsrusch. Sedan briserade den finanskris som vi fortfarande lever i sviterna av.

Under hela den här stormiga perioden har reallönerna – löneökning minus inflation – ökat med någon eller ett par procent om året. Industriavtalet har levt upp till sina mål: ökade reallöner för de anställda, stärkt konkurrenskraft för företagen. Där är fack och arbetsgivare överens.

Gårdagen är en sak. Framtiden något helt annat. Oviss, säger arbetsgivarna som skruvar ner bedömningarna och tar strid om arbetstiderna: mer övertid, möjlighet att kunna flytta semestern till maj eller september, ordinarie arbetstid på lördagar och söndagar om man inte kommer överens lokalt om arbetstiderna.

Låt oss fortsätta den stabila utvecklingen med måttfulla löneökningar, svarar facket som också tar strid i arbetstidsfrågan: mindre övertid och mindre tid för arbetsgivaren att fritt förfoga över (arbetstidskorridoren).

Dagen före årets mörkaste dag lämnade det statliga Konjunkturinstitutet en ovanligt ljus bild av det ekonomiska läget. Högkonjunkturen förstärks, arbetslösheten minskar, den globala konjunkturen blir allt bättre, exporten ökar, hushållens konsumerar mer.

Den fortsatta konjunkturuppgången innebär att företagen får allt svårare att hitta den arbetskraft man vill ha. Det är inget nytt problem. De senaste åren har arbetskraftsbristen blivit allt större. Nu är bristen lika stor som högkonjunkturåret 2007, enligt Konjunkturinstitutet som tror att arbetsgivarna måste sänka kraven när de nyrekryterar.

Sysselsättningsgraden – den andel av befolkningen mellan 15 och 74 år som jobbar – når kommande år historiskt höga nivåer. Det gäller även utrikes födda. Om bara sysselsättningsgraden för de utrikes födda skulle räknas för Sverige så skulle vi ändå ligga före Finland och majoriteten av EU-länderna när det gäller andelen 15–74-åringar i arbete.

Ljusa år framför oss alltså, om man får tro Konjunkturinstitutet. Men trots konkurrensen om arbetskraften: räkna inte med några löneökningar i fantasiklass. Lönerna ökar långsamt på grund av att Europa trots allt går på halvfart. Under 1,5 procent, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. I praktiken ett nollbud enligt facket. Detta eftersom löneökningarna ska vara kostnadsneutrala. Lönelyft ska, med arbetsgivarnas egna ord, ”balanseras med att avtalet i andra delar görs mindre kostsamt för bolagen”. Facken kontrar med 2,8 procent med låglöneprofil.

Konjunkturinstitutet spår att avtalen hamnar på ungefär samma nivå som tidigare, en bit över 2 procent. Därutöver kommer bristen på arbetskraft att trissa upp löneglidningen så att de totala löneökningarna stannar vid cirka 3 procent om året de två kommande åren.

I det gamla bondesamhället inföll julfriden med Tomasdagens vintersolstånd. Hos oss startar avtalsrörelsen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

”Det blir en mycket tuff resa”

”Det blir en mycket tuff resa”

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta ”märket”. Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.