"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Avtal 2017

Samma framtid – helt olika bilder

klader-analys

Harald Gatu, reporter.

ANALYS  På årets mörkaste dag utbyter arbetsgivare och fack krav med varandra. Som vanligt målar parterna framtiden i olika färger. Den som bejakar ljuset finner stöd hos det statliga Konjunkturinstitutet.

I det gamla bondesamhället var Tomasdagen, i dag den 21 december, en speciell dag. Inte bara för att det var en marknadsdag utan för att det var dagen då julgrisen skulle vara slaktad, ljusen stöpta och julölet fick smakas av. Det här var också dagen då kontrakt sades upp, omförhandlades och nya avtal med torpare och arrendatorer skrevs. Det påstås att bönderna även försökte säga upp de råttor som slagit bo i sädesmagasinen.

I det nutida industrisamhället har det blivit något av en tradition att arbetsmarknadens parter träffas några dagar före jul och säger vad de vill göra med sina kontrakt. Att de växlar krav just i dessa dagar har bara att göra med att avtalsförhandlingarna formellt påbörjas efter trettonhelgen. Då inleds den tremånadersperiod av förhandlande som ska leda till ett nytt avtal senast den sista mars.

Det hör till ritualerna att parterna denna dag använder ord med olika laddning. Arbetsgivarna talar om ovisshet, facken om stabilitet.

Arbetsgivarna talar om Trump, Brexit och nästa års ovissa valutgångar i EU:s verkliga kärnländer, Frankrike och Tyskland. Utfallet i de valen kan vända upp och ner på Sveriges viktigaste exportmarknad, den västeuropeiska.

Facken påminner hellre om den stabila ordning som de anser att industriavtalet har gett de senaste två årtiondena.

De gångna tjugo åren har inte varit vilka som helst: fördjupad globalisering, Kinas inträde i världsekonomin, euron, finanskris, skuldkris, IT-boom, råvaruboom, bubblor som sprack.

De två första avtalsrörelserna under Industriavtalet  – 1998 och 2001 – fördes i skuggan av två ekonomiska chocker: Asienkrisen och telekombubblan som brast. De två följande avtalsrörelserna – 2004 och 2007 – avgjordes i en helt annan miljö: en högkonjunktur påeldad av Kinas investeringsrusch. Sedan briserade den finanskris som vi fortfarande lever i sviterna av.

Under hela den här stormiga perioden har reallönerna – löneökning minus inflation – ökat med någon eller ett par procent om året. Industriavtalet har levt upp till sina mål: ökade reallöner för de anställda, stärkt konkurrenskraft för företagen. Där är fack och arbetsgivare överens.

Gårdagen är en sak. Framtiden något helt annat. Oviss, säger arbetsgivarna som skruvar ner bedömningarna och tar strid om arbetstiderna: mer övertid, möjlighet att kunna flytta semestern till maj eller september, ordinarie arbetstid på lördagar och söndagar om man inte kommer överens lokalt om arbetstiderna.

Låt oss fortsätta den stabila utvecklingen med måttfulla löneökningar, svarar facket som också tar strid i arbetstidsfrågan: mindre övertid och mindre tid för arbetsgivaren att fritt förfoga över (arbetstidskorridoren).

Dagen före årets mörkaste dag lämnade det statliga Konjunkturinstitutet en ovanligt ljus bild av det ekonomiska läget. Högkonjunkturen förstärks, arbetslösheten minskar, den globala konjunkturen blir allt bättre, exporten ökar, hushållens konsumerar mer.

Den fortsatta konjunkturuppgången innebär att företagen får allt svårare att hitta den arbetskraft man vill ha. Det är inget nytt problem. De senaste åren har arbetskraftsbristen blivit allt större. Nu är bristen lika stor som högkonjunkturåret 2007, enligt Konjunkturinstitutet som tror att arbetsgivarna måste sänka kraven när de nyrekryterar.

Sysselsättningsgraden – den andel av befolkningen mellan 15 och 74 år som jobbar – når kommande år historiskt höga nivåer. Det gäller även utrikes födda. Om bara sysselsättningsgraden för de utrikes födda skulle räknas för Sverige så skulle vi ändå ligga före Finland och majoriteten av EU-länderna när det gäller andelen 15–74-åringar i arbete.

Ljusa år framför oss alltså, om man får tro Konjunkturinstitutet. Men trots konkurrensen om arbetskraften: räkna inte med några löneökningar i fantasiklass. Lönerna ökar långsamt på grund av att Europa trots allt går på halvfart. Under 1,5 procent, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. I praktiken ett nollbud enligt facket. Detta eftersom löneökningarna ska vara kostnadsneutrala. Lönelyft ska, med arbetsgivarnas egna ord, ”balanseras med att avtalet i andra delar görs mindre kostsamt för bolagen”. Facken kontrar med 2,8 procent med låglöneprofil.

Konjunkturinstitutet spår att avtalen hamnar på ungefär samma nivå som tidigare, en bit över 2 procent. Därutöver kommer bristen på arbetskraft att trissa upp löneglidningen så att de totala löneökningarna stannar vid cirka 3 procent om året de två kommande åren.

I det gamla bondesamhället inföll julfriden med Tomasdagens vintersolstånd. Hos oss startar avtalsrörelsen.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

LO-facken säger upp bemanningsavtal

(UPPDATERAD) LO-förbunden säger upp bemanningsavtalet, eftersom de bemanningsanställda inte erbjuds samma villkor som fast anställda.

6

Pappers varslar om sympatiåtgärder

Pappers varslar om sympatiåtgärder som ett stöd för Fastighetsanställdas konflikt om låglönesatsningen.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal "banbrytande". Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en "för hög, men ändå rimlig nivå".

1

Så snuvas unga på pension

DA reder utTvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

2

"Känns bra med delpensionen"

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

11

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

"Osäkert om vi klarar reallönen"

PappersFredagens avtal sätter ramen för Pappers förhandling. – Den stora frågan är om avtalet klarar att hålla reallönerna, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Pappers: Bra att de säger nej

Pappers ordförande Matts Jutterström tycker det är bra att industrifacken säger nej till Opos bud. Om det ändå blir ett "lågt" treårigt avtal, väntar i stället kraftig löneglidning hävdar han.

1

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

Lär dig tala avtalssvenska

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a till ö.

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

1

"Oerhört provocerande"

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas "kostnadsneutrala löneökningar".

9

Arbetsgivarna: Mer övertid och helgarbete

Teknikföretagen vill kunna ta ut mer övertid, förlänga semesterperioden, och kräva ordinarie arbete även på söndagar. I strid med andra bedömare målar man en dyster framtidsbild inför avtalsrörelsen med IF Metall.

Motpoler i frågan om arbetstiden

GS motparter i avtalsrörelsen vill slopa valet i arbetstidskontot, och styra det helt mot pension. Det kommer GS medlemmar inte att acceptera - det handlar om ett av de mest omtyckta inslagen i avtalet.

Makten över arbetstiden allt viktigare

EnkätEn enkät bland drygt 1100 IF Metall-medlemmar visar att de traditionella frågorna - lön, pension kompetensutveckling - är viktigast. Men en klar uppstickare är makten över tiden, alltså att få inflytande över när man ska jobba.

1

Avtalsrådet sa ja till kraven

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till LO-samordningen och den plattform som Facken inom industrin enats om. Men det finns också flera röster som vill skärpa kampen mot de ökande löneklyftorna.

Läs mer från Dagens Arbete:

Michael Collins och månen

På världens mest ensamma arbetsplats

SkruvatEnsamarbetare finns det gott om. Men ingen har varit så ensam på jobbet som amerikanen Michael Collins. Någonsin.

Hitta sommarlugnet i bokens värld

Redaktionens bästa tipsEn pocket på badstranden eller en ljudbok i hammocken. Sommartid betyder lästid. DA:s redaktion tipsar om sina favoriter.

Simon Rohdin

Ledtiderna har mer än halverats

Bättre planeringPå fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

T-shirt med fläckar

”Gnugga inte för hårt”

Tips från proffsetGlöm huvudvärken när du står där med gräsfläckar på byxorna. Med enkla hjälpmedel går det att få bort den mesta smutsen, berättar Madelein Gusterman på tvätteriet Berendsen.

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

OvisshetDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Grillspecial

Mästarens guide till den perfekta grillen

PROFILENUtanför arbetet på Volvo lastvagnar är Saman Nazar mer känd som ”Grillfader”. 2015 tog han sig till semifinal i Grillmästarna i TV4.

Så lyckas du – här är Samans bästa grilltips

GrilltipsEn stor nypa tålamod, rätt verktyg och goda kryddor är bra steg på vägen mot den perfekta grillningen. Rökved tar den till nya nivåer. Saman Nazar delar med sig av sina bästa tips.

Stefan Löfven och operatören Marika Hellberg-Bergkvist

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Ny färdplanTusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Pontus Georgsson.

”Allt handlar om att lyssna”

Ny förbundsordförandeNär han var ny på Skärblacka åkte han på stryk. I dag, mer än trettio år senare, har Pontus Georgsson valts till ordförande för hela Pappers.

Puff för Almedalen-blogginlägg

Almedalsveckan

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Vi bossar på planeten och gör vad vi vill

KrönikaMen tänk om det vore vi som blev upplockade och fick leva resten av livet i en bur, skriver Stefan Eriksson.

1
Skolchefen Joakim Hjelm med en byst av Marx.

Med Marx i bagaget

VägvalVid en bubbelpool på en folkhögskola står en jättelik Karl Marx-bronsbyst från DDR. På en annan skola göms hans böcker undan. Båda tror sig ha lösningen på de problem som arbetarrörelsen står inför.

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Plötsligt var vissa liv inget värda

KrönikaMedan makten sitter med armarna i kors fortsätter dödsskjutningarna, skriver Alexandra Pascalidou.

1
Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

1
Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Så håller ni sams i sommar

DILEMMAT | KONFLIKTER Semester kan vara sol, bad – och familjegräl. DA frågade några som vet hur man kan undvika bråken. Och vad som är ledighetens största fiende.

500 år före sin tid

Leonardo da Vinci dog för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Arbetares rättigheter hotas globalt

Situationen för fackligt aktiva har försämrats i hela världen, visar världsfackets ITUC:s årliga genomgång av arbetares rättigheter. Fackligt aktiva mördas, hotas och förhindras att strejka.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

Vad gäller när vi har städhjälp?

FRÅGA DA | RUTEn läsare köper funderar på att köpa in städning varannan vecka och vill veta vad som gäller för Rutavdraget i år. Privatekonomen Annika Creutzer reder ut.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.