Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Samma framtid – helt olika bilder

21 december, 2016

Skrivet av

klader-analys
Harald Gatu, reporter.

ANALYS  På årets mörkaste dag utbyter arbetsgivare och fack krav med varandra. Som vanligt målar parterna framtiden i olika färger. Den som bejakar ljuset finner stöd hos det statliga Konjunkturinstitutet.

I det gamla bondesamhället var Tomasdagen, i dag den 21 december, en speciell dag. Inte bara för att det var en marknadsdag utan för att det var dagen då julgrisen skulle vara slaktad, ljusen stöpta och julölet fick smakas av. Det här var också dagen då kontrakt sades upp, omförhandlades och nya avtal med torpare och arrendatorer skrevs. Det påstås att bönderna även försökte säga upp de råttor som slagit bo i sädesmagasinen.

I det nutida industrisamhället har det blivit något av en tradition att arbetsmarknadens parter träffas några dagar före jul och säger vad de vill göra med sina kontrakt. Att de växlar krav just i dessa dagar har bara att göra med att avtalsförhandlingarna formellt påbörjas efter trettonhelgen. Då inleds den tremånadersperiod av förhandlande som ska leda till ett nytt avtal senast den sista mars.

Det hör till ritualerna att parterna denna dag använder ord med olika laddning. Arbetsgivarna talar om ovisshet, facken om stabilitet.

Arbetsgivarna talar om Trump, Brexit och nästa års ovissa valutgångar i EU:s verkliga kärnländer, Frankrike och Tyskland. Utfallet i de valen kan vända upp och ner på Sveriges viktigaste exportmarknad, den västeuropeiska.

Facken påminner hellre om den stabila ordning som de anser att industriavtalet har gett de senaste två årtiondena.

De gångna tjugo åren har inte varit vilka som helst: fördjupad globalisering, Kinas inträde i världsekonomin, euron, finanskris, skuldkris, IT-boom, råvaruboom, bubblor som sprack.

De två första avtalsrörelserna under Industriavtalet  – 1998 och 2001 – fördes i skuggan av två ekonomiska chocker: Asienkrisen och telekombubblan som brast. De två följande avtalsrörelserna – 2004 och 2007 – avgjordes i en helt annan miljö: en högkonjunktur påeldad av Kinas investeringsrusch. Sedan briserade den finanskris som vi fortfarande lever i sviterna av.

Under hela den här stormiga perioden har reallönerna – löneökning minus inflation – ökat med någon eller ett par procent om året. Industriavtalet har levt upp till sina mål: ökade reallöner för de anställda, stärkt konkurrenskraft för företagen. Där är fack och arbetsgivare överens.

Gårdagen är en sak. Framtiden något helt annat. Oviss, säger arbetsgivarna som skruvar ner bedömningarna och tar strid om arbetstiderna: mer övertid, möjlighet att kunna flytta semestern till maj eller september, ordinarie arbetstid på lördagar och söndagar om man inte kommer överens lokalt om arbetstiderna.

Låt oss fortsätta den stabila utvecklingen med måttfulla löneökningar, svarar facket som också tar strid i arbetstidsfrågan: mindre övertid och mindre tid för arbetsgivaren att fritt förfoga över (arbetstidskorridoren).

Dagen före årets mörkaste dag lämnade det statliga Konjunkturinstitutet en ovanligt ljus bild av det ekonomiska läget. Högkonjunkturen förstärks, arbetslösheten minskar, den globala konjunkturen blir allt bättre, exporten ökar, hushållens konsumerar mer.

Den fortsatta konjunkturuppgången innebär att företagen får allt svårare att hitta den arbetskraft man vill ha. Det är inget nytt problem. De senaste åren har arbetskraftsbristen blivit allt större. Nu är bristen lika stor som högkonjunkturåret 2007, enligt Konjunkturinstitutet som tror att arbetsgivarna måste sänka kraven när de nyrekryterar.

Sysselsättningsgraden – den andel av befolkningen mellan 15 och 74 år som jobbar – når kommande år historiskt höga nivåer. Det gäller även utrikes födda. Om bara sysselsättningsgraden för de utrikes födda skulle räknas för Sverige så skulle vi ändå ligga före Finland och majoriteten av EU-länderna när det gäller andelen 15–74-åringar i arbete.

Ljusa år framför oss alltså, om man får tro Konjunkturinstitutet. Men trots konkurrensen om arbetskraften: räkna inte med några löneökningar i fantasiklass. Lönerna ökar långsamt på grund av att Europa trots allt går på halvfart. Under 1,5 procent, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. I praktiken ett nollbud enligt facket. Detta eftersom löneökningarna ska vara kostnadsneutrala. Lönelyft ska, med arbetsgivarnas egna ord, ”balanseras med att avtalet i andra delar görs mindre kostsamt för bolagen”. Facken kontrar med 2,8 procent med låglöneprofil.

Konjunkturinstitutet spår att avtalen hamnar på ungefär samma nivå som tidigare, en bit över 2 procent. Därutöver kommer bristen på arbetskraft att trissa upp löneglidningen så att de totala löneökningarna stannar vid cirka 3 procent om året de två kommande åren.

I det gamla bondesamhället inföll julfriden med Tomasdagens vintersolstånd. Hos oss startar avtalsrörelsen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

”Det blir en mycket tuff resa”

”Det blir en mycket tuff resa”

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta ”märket”. Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.