Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Rättegången mot Nordkalk

Publiktrycket är starkt och tingsrätten fick öppna ännu en sal under rättegången. Foto: David Lundmark.

”Entreprenören hade ju ansvaret”

Uppdaterad I dag fredag var det dags för förhör med Nordkalks förre platschef om olyckan för fem år sedan. Luleå tingsrätt fick öppna ännu en sal för att klara trycket från press och allmänhet.

– Fem år. Det är tragiskt att det tar så lång tid innan den här saken prövas. Sånt som påverkar den mentala hälsan för vem som helst, säger platschefen i början av förhöret.

Den förre platschefen står åtalad för grovt arbetsmiljöbrott. Först i sin slutplädering den sista rättegångsdagen (10 februari) kommer åklagaren Stig Andersson att meddela vilket straff han yrkar på.

Platschefen har bearbetat händelsen genom samtal med företagets psykologer.

Han är bergsingenjör från KTH, men svarar åklagaren Stig Andersson att han inte har någon särskild utbildning i just kalk eller kalkproduktion.

Har du fått någon internutbildning av Nordkalk om kalk?

– Inte varit så mycket av det innan olyckan inträffade.

1986 blev han rekryterad till SSAB. Länge var han chef på stålverket innan han flyttades över till Nordkalk som tog över anläggningen av ståljätten 2002.

– Vi hade problem att få anställda att skriva in riskobservationer. Det var inte fullt utbyggt när olyckan hände, erkänner platschefen.

Han har gått två basutbildningar i arbetsmiljö, samordningskurser i projektering och utförande. Två skyddsronder hölls per år på kalkugnen i Luleå.

– Efter olyckan ökade vi till fyra.

Entreprenören Empower hyrdes in för att göra underhållet på kalkugnen.

Deltog entreprenören i Nordkalks arbetsmiljöarbete?

– Nej, de deltog inte i våra möten.

– Det här blev annorlunda efter olyckan då vi fick en arbetsledare på 100 procent  på vår anläggning. Då deltog han i skyddsronderna och skyddskommittemötena, säger platschefen.

Hade du synpunkter på vilken personal entreprenören skulle leverera?

– Ja, det tror jag, men på montörerna var det bara timpris, det var inte specificerat i avtalet.

Stod det entreprenören fritt att ta in underleverantörer, alltså firmor under sig i sin tur?

– Ja det tror jag. Jag är inte säker.

Han la sig inte i detaljerna, förtydligar platschefen.

Underleverantörer ska godkännas av kunden, står det i avtalet, läser åklagaren upp.

– Jaha då var det så, säger platschefen.

– Men entreprenören hade ju arbetsgivaransvaret för sin personal. De hade samtal som vi hade för vår personal vad gällde personlig skyddsutrustning.

Men de skulle ju följa dina regler sa du ju just?

– Nordkalks regler, ja.

Åklagaren pausar länge mellan frågorna när han vill att platschefens svar ska sjunka in i rätten, men också för att han tappat bort sina anteckningar. Platschefens försvarsadvokat har skjutit upp sina glasögon i pannan och antecknar febrilt. Blir det frågor kvar till hans klient att ställa vid slutet av dagen så gör han det, annars inte.

Åklagaren uppehåller sig länge vid dokumenten kring säkerhet och risker på anläggningen, och avtalet med entreprenören.

Om ni ska jobba här så måste ni skaffa er den här grundläggande kompetensen. Fanns det såna krav?

– Jag vet inte.

Nordkalks egen personal hade flamsäkra arbetskläder, framkommer i förhören.  Vilka skydd entreprenörer som jobbade på anläggningen skulle ha hade Nordkalk inga synpunkter på. Det står inget specificerat om flamsäkra kläder, understryker åklagaren.

– De hade frihet, säger platschefen.

Åklagaren pekar på att det i formulären står att kunden ska stå för anläggningsspecifik skyddsutrustning. Kunden är Nordkalk, understryker han.

Tystnad.

– Står det så så är det så, svarar platschefen.

 

 

 

Platschefen kom tillbaka till arbetsplatsen vid lunchtid på olycksdagen efter en minisemester och säger att det då hade hänt mycket som han inte  förstod, men inte heller satte stopp för. Konsulten, tegel- och keramikexpert, var kvar och entreprenörer på plats med vatten och rör för att få bort kalkklumparna i den ännu heta ugnen.

– När jag kommer tillbaka så står det en större brandspruta på arbetsplatsen. Jag blir förvånad att det fortfarande är aktivitet på ugnen. Att de inte hade ställt ugnen. Men man hade planer på att starta igen.

Frågade du hur de hade tänkt sig att det här skulle gå till?

– Nej, inte i detalj. Man hade isolerat schakt två som jag förstod för att behålla värmen, stängt luckorna. De hade för avsikt att kunna köra igång igen.

Att schaktet var igång kan det ha påverkat skeendet, lett till olyckan?

– Ja, det är en av teorierna.

På frågan om platschefen kontaktar sin överordnade på Nordkalk igen om vad som är på gång svarar han svävande:

– Första förhöret med mig sker först 2,5 år efter olyckan. Det gör ont i mig att vara osäker på saker och inte minnas klart. Sedan tar det ytterligare 2,5 år tills vi sitter här.

Platschefen jobbade under olycksdagen på sitt kontor tills att inhyrda Mehmet Arpaci kom utspringande. Han förstod att något hade hänt honom och följde med honom ut. Efter att entreprenörsanställde Mehmet fått en frätande puff i ansiktet samlade platschefen konsulten och entreprenörernas arbetsledare till ett möte. Konsulten och en av arbetsledarna påstår då att Mehmet stått på fel ställe, hävdar platschefen i förhören.

Vad är fel ställe?

– De sa att han hade någon uppgift med belysning.

Han hade väl fått den uppgiften i så fall. Vad menar du med fel ställe?

– Det vet jag inte. Han hade kommit i kontakt med någon puff där han inte borde vara. Det var den uppfattningen jag fick. Ingen ansåg att det var en allvarlig olycka.

Var det någon som ringde Mehmet och frågade?

– Nej, inte vad jag vet.

Hade du undersökt att ugnen var kallställd?

– Det var ju redan klarlagt när vi hade mötet att ugnen inte var kallställd utan att man hade för avsikt att göra det här jobbet ändå.

Och det var inget beslut som du ansåg borde ändras?

– Det var något min chef kört igång medan jag var borta.

Kunde ni göra det här utan instruktioner? Hade du några reflektioner kring det?

– Nej, inte då. Jag var småstressad. Det var månadsskifte och mycket kring det administrativa. De ekonomiska bitarna. Jag jobbade med den månatliga lagerbalansen. Vi producerade inte prima produkt.

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador | Döden på jobbet

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Nordkalk överklagar inte domen

Nordkalk kommer inte att överklaga hovrättens dom. ”Vi tar nu till oss av kritiken och accepterar domen”, säger Eva Feldt, kommunikationschef på Nordkalk, och tillägger att många företag nu måste se över hur man jobbar med entreprenörer.

Hovrätten fastställer tingsrättsdom

Hovrätten för övre Norrland fastställer tingsrättens dom i Nordkalkmålet där den förra platschefen dömdes för fyra fall av arbetsmiljöbrott och Nordkalk dömdes till att betala tre miljoner kronor i företagsbot.

2

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Ny rättegång om kalkugnsolyckan

I morgon startar rättegången mot Nordkalk vid hovrätten i Umeå om olyckan vid kalkugnen i Luleå 2011, som krävde Johan Löfroths liv. Hans mamma Ewa Löfroth vill ha ett avslut: ”Jag hoppas att hovrätten markerar att så här får det inte gå till. Annars behöver vi inga lagar i Sverige”, säger hon.

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

2

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

"En oerhört viktig dom"

IF Metalls ordförande Anders Ferbe tycker att dagens dom visar att arbetsplatsolyckor tas på allvar. – Domen kan få arbetsgivare som inte är så noggranna att tänka sig för innan man utsätter människor för risker, säger han.

4

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Håller de svartaste tankarna för sig själv

Gustaf Seppelin Solli är fortfarande förbannad på Nordkalk och tycker att straffet som åklagaren yrkar på är för mesigt. – Jag kommer alltid att bära det här med mig.

Ensidigt drev mot Nordkalk enligt försvaret

Nordkalk har fått hela skulden för det som gick fel, trots att ansvaret låg på andra, menar försvaret. Deras slutplädering fick avsluta rättegången. Dom meddelas den första mars.

"Platsledningen borde ha insett riskerna"

Efter tio dagar är Nordkalkrättegången inne på sitt avslut. Kammaråklagaren yrkar på villkorlig dom och böter för Nordkalks dåvarande platschef.

"Huvudentre­prenören ska ha ansvaret"

Debatt”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

3

"Jag såg skinnet rinna av dem"

Torsdagen var vittnenas dag i Nordkalkrättegången i Luleå. Det blev berättelser om dålig information vad man skulle göra olycksdagen, om ångest och social fobi – och om stor sorg.

"Varmt är bara förnamnet"

Mehmet Arpaci var det första vittnet som framträdde vid Nordkalkrättegången. Han berättar hur han fick order om att rengöra kalkugnen utan att veta vad han gjorde och utan riktig skyddsutrustning.

Nordkalk förnekar brottslighet

Både Nordkalk och den förre arbetsledaren förnekar att de har ansvar för kalkolyckan för fem år sedan, när en person dog och fyra skadades.

"Nordkalk gav inga instruktioner"

Åklagaren anser att Nordkalk på flera sätt grovt bröt mot lagen under olycksnatten för drygt fem år sedan. Nordkalk förnekar anklagelserna i en rättegång som ibland blir mycket känsloladdad.

Stort medietryck vid rättegången

Nu har rättegången mot Nordkalk och den förre platschefen startat i Luleå tingsrätt. Nu väntar tio dagars rättegång. Intresset från allmänhet och medier är mycket stort.

Nu börjar rättegången om Johan och Gustaf

Rekordlång väntanNordkalkolyckan 2011 dödade Johan Löfroth (till höger) och gav Gustaf Seppelin Solli skador för livet. I dag startar tio dagars rättegång i Luleå. DA:s Elinor Torp har följt fallet från start och förklarar varför det har upprört så många.

"Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet"

LEDAREKnappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte, skriver Helle Klein med anledning av att rättegången mot Nordkalk nu börjar mer än fem år efter den svåra kalkugnsolyckan i Luleå.

1

"Vi har en nollvision för olyckor"

Nordkalk ser inte några problem med att fortsätta använda samma rengöringsmetod som vid olyckan, säger kommunikationschef Eva Feldt i en intervju med DA. Företaget säger att man numera jobbar betydligt mer med förebyggande arbetsmiljöarbete.

"Vi hade nästan slutat hoppas"

Det är nu fem år sedan branden i vid Nordkalk i Luelå, som kostade en människa livet och brännskadade en annan. Nu är det klart att det blir rättegång i hela nio dagar i början av nästa år.

1

"Vi kan inte bara säga att vi haft otur"

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara "världens säkraste stålföretag".

Nordkalk åtalas för kalkugnsolycka

Nästan fyra och ett halvt år efter den omtalade kalkugnsolyckan i Luleå 2011 åtalas Nordkalk och en tidigare arbetsledare. "Det har varit enormt frustrerande att det tagit så vansinnigt lång tid", säger Lars-Erik Löfroth, pappa till Johan Löfroth som omkom i olyckan.

"Med lite tur har jag spelat roll"

FÖRELÄSAREKalkolyckan för fyra år sedan tog jobbarkompisen Johans liv - men Gustaf Seppelin Solli undkom döden. Nu föreläser han om sin olycka på industrier och skolor runtom i landet. Se DA:s drabbande bildspel. Läs Elinor Torps reportage - eller ladda ner hennes inläsning.

3

Åtal för dödsolycka vid SSAB

DödsolyckaSSAB riskerar fyra miljoner i företagsbot för dödsolyckan i Luleå 2013 då två arbetare dränktes i stenkolstjära. Dessutom åtalas en ansvarig chef för vållande till annans död.

1
Foto: TOR JONSSON

Gustafs historia berättas i skolor

Gustafs och Pernillas historia måste berättas. Det tycker regissören Margaretha Wikholm. I en dokumentär som riktar sig till ungdomar berättar paret om olyckan som förändrade livet.

Dödsolyckorna – om sorg och kamp för upprättelse

LäsningElinor Torps nyutkomna bok "Döden på jobbet", som ges av Dagens Arbete, har satt fokus på dödsolyckor på svenska arbetsplatser. Dagens Arbete har sedan starten 1997 skrivit om långa rättsprocesser, sorg och anhörigas kamp för upprättelse. Här följer ett urval av texterna: 

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.