Industriarbetarnas tidning

De vill ha extra för kompetenslyft

24 februari, 2017

Skrivet av

Roger Ljungberg tycker att pottens fördelning handlar om solidaritet. Potten tillhör alla, säger han. Foto: Ylva Bergman.

Avtal 2017 De centrala avtalen måste bli tydligare. Lönepotten ska inte bekosta kompetensutvecklingen som gör företagen effektivare, tycker IF Metallklubben på Nordifa i Halmstad.

Ulf Karlsson är bestämd.
– Vi ska inte behöva betala för vår egen löneutveckling, säger IF Metallklubbens ordförande på Nordifa.

För honom är detta en ödesfråga för industrin. Och en viktig fråga för facket att bena ut.
– Industrin hotar att självdö om inte de anställda tycker att det lönar sig att utvecklas i jobbet.

I dag kan lönerna öka på två olika sätt: Dels genom att man får pengar genom det centrala avtalet i form av potter som fördelas på arbetsplatsen. Dels genom att arbetsgivaren skjuter till extra pengar – som när den enskilde tar på sig svårare arbetsuppgifter och klättrar i lönesystemet.

”Om vi utvecklas och bidrar till ökad produktivitet så får arbetsgivaren skjuta till.”

Dragan Vrban, anställd på Nordifa.

Fram till nu har de anställda på Nordifa saknat ett riktigt lönesystem. Nu hoppas Ulf Karlsson att det ska bli fart på såväl kompetensutveckling som lönelyft. I kommande lokala förhandlingar vill klubben lyfta snittlönen för de 35 textilarbetarna som nu ligger strax under 22 000 kronor.

– Men då måste potten användas till att höja allas löner. Kompetensutvecklingen får bekostas av arbetsgivaren.

Dragan Vrban, som jobbar ute på avsyningen håller med.
– Om vi utvecklas och bidrar till ökad produktivitet så får arbetsgivaren skjuta till.

Roger Ljungberg på tillverkningsavdelningen säger:
– Det handlar ju också om solidaritet mellan oss som jobbar. Då ska inte potten ge mer till den som fått mer utveckling i jobbet än andra.

Inma Andersson hoppas att det nya lönesystemet får fart på kompetensutveckling och rotation. Jobbet i slutmonteringen sliter. Foto: Ylva Bergman.

Inma Andersson hoppas att ökad kompetensutveckling ger ökad rotation. Själv är hon för det mesta i slutbearbetningen där hon lyfter och matar in otympliga sjok av hårdpressad filt i stansmaskinen. Lyft som sliter. För att inte tala om vad alla byten av tiokilos stansverktyg inne i maskinen frestar på musklerna.

Under Ulf Karlssons trettio år på Nordifa har diskussionen dykt upp med jämna mellanrum: hur ska de anställda kunna växa i jobbet och samtidigt belönas för det?

– Man får slåss på två fronter. Dels övertyga arbetsgivaren om att de tjänar på att utveckla en mångkunnig, flexibel personal. Dels övertyga medlemmarna att de kan få extra pengar genom att jobba på ett nytt sätt.

Ulf Karlsson sitter i IF Metalls förhandlingsdelegation för tekoavtalet och i avtalsrådet. Där han har drivit frågan om att lönepotten inte ska betala medlemmarnas ökade produktivitet – som gör företagen effektivare.

Samtidigt erkänner han att frågan är besvärlig eftersom IF Metall motiverar de centrala lönekraven utifrån en förväntad produktivitetsökning.

– Jag vet att vi inte ändrar det här till nästa avtalsrörelse, men på sikt måste vi bli tydligare. Annars struntar många i att kompetensutveckla sig och det vore förödande för svensk industri.

 

En kommentar till “De vill ha extra för kompetenslyft

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Striden om tiden har börjat – igen

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

Makten över arbetstiden allt viktigare

Makten över arbetstiden allt viktigare

En enkät bland drygt 1100 IF Metall-medlemmar visar att de traditionella frågorna – lön, pension kompetensutveckling – är viktigast. Men en klar uppstickare är makten över tiden, alltså att få inflytande över när man ska jobba.

Läsarnas frågor om avtalen

Läsarnas frågor om avtalen

Avtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

Bättre lön oavsett kön

Bättre lön oavsett kön

Möt svetsaren, lödaren och montören Erlinda Piojo. Hon är en av många kvinnor på Enertech i Ljungby som höjt lönen med hjälp av bolagets lönesystem, som belönar fortbildning och arbetsrotation. Klyftan mot män krymper och är nu hälften mot snittet inom Teknikavtalet.

”Man ska säga vad man tycker”

”Man ska säga vad man tycker”

De anställda på Kabe i Tenhult vill ha frivillig övertid, säkra anställningar och makt över lönefördelningen

Här finslipas avtalskraven

Här finslipas avtalskraven

Pappers har vaskat fram vilka krav som viktigast i avtalsrörelsen. Men om medlemmarna får bestämma är det en fråga som överglänser alla andra: Arbetstidskontot.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.