”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

Northlandgruvan i Pajala kommer att öppnas igen, enligt gruvexperten Magnus Ericsson. Det är inte frågan om utan när den kan startas, säger han.

Magnus Ericsson är adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet. Som en av grundarna till det ansedda analysföretaget Raw Materials Group har han länge följt den globala gruvindustrins utveckling.

Nu, efter några år av nedgång, pekar allt åt rätt håll, säger han. Malmpriserna stiger samtidigt som efterfrågan på malm är hög.

– Vändningen har kommit tidigare än vad de flesta bedömare har trott. Metallpriserna har stigit ganska rejält. Försäljning av utrustning har ökat.

Till exempel ökade orderingången till stora gruvutrustningsbolag som Atlas Copco och Sandvik under det andra halvåret i fjol.

– Vi har kollegor i USA som noggrannt följer försäljningen av varje mobil ovanjordsutrustning – en borr eller en truck eller vad det kan vara. De har sett att för första gången på fyra år har antalet försålda enheter ökat.

Från några år efter millennieskiftet och tio år framåt var gruvindustrin en av de verkligt heta branscherna. Företagen gjorde stora vinster, investerade, öppnade nya gruvor, väckte liv i gamla nedlagda brott. Kapaciteten att bryta malm byggdes ut snabbt, påeldad av den snabba ekonomiska utvecklingen i Kina som krävde allt mer stål.  Inte minst gruvjättar som australiensiska BHP Billiton och brasilianska Vale investerade dramatiskt under de här åren.

Produktionen steg, utbudet av järnmalm ökade – men priserna föll snabbt när Kinas ekonomi bromsade in. Sjunkande malmpriser drog med sig nyöppnade gruvor som Northland i Pajala i fallet.

Att priserna i fjol vände uppåt igen förvånade inte Magnus Ericsson.

– Nej, för lika lite som man ska vara orolig för en nedgång i priserna, lika säker kan man vara på att uppgången kommer.

– I grunden har ju efterfrågan på metaller inte förändrats, den är fortfarande mycket hög.

Den nedgång vi har sett de senaste åren har enligt Magnus Ericsson varit ”en överproduktionskris”.

– Om man nu kan kalla det för kris. Metallerna behövs ju, efterfrågan är fortsatt hög. Befolkningsökningen fortsätter, levnadsstandarden ökar, infrastruktur byggs ut, ekonomin är i de flesta länder rätt bra. Vi har knappast någon depression.

Men tror du verkligen att järnmalmpriserna fortsätter att öka när Kina förväntas banta sin alldeles för stora stålindustri?

– Visst, det kan dämpa efterfrågan lite grann. Men samtidigt har kineserna dragit ner sin egen gruvbrytning eftersom den var så olönsam. Många olönsamma gruvor har stängts. Samtidigt behövs det bättre järnmalmskvaliteter för att kunna tillverka bättre kvaliteter stål.

Att Kina stängt gruvor har bidragit till att prisfallet har hejdats. Men det finns fler orsaker till att priserna nu stiger igen. Många gruvor stängs när den sista malmbiten plockats upp ur berget. Då minskar utbudet och priserna kan stiga.

– Många glömmer att gruvor faktiskt bryts ut. Att de tar slut, helt enkelt. Det händer hela tiden. I global skala är det alltid några gruvor som stängs eftersom det inte går att driva dem längre.

– Det räcker med att efterfrågan fortsätter att stiga lite så tar det två-tre år att få fart på gruvorna. Då kan det gå uppåt väldigt fort, det kan gå med raketfart.

Under det andra halvåret i fjol steg priset på järnmalm med 40 procent. Det innebär att världsmarknadspriset idag ligger runt 80 dollar per ton. Visserligen långt från toppnoteringen på drygt 180 dollar för sex år sedan, men ändå betydligt högre än under högkonjunkturen 2007.

Northlandgruvan blir intressant att öppna när malmpriset närmar sig 100 dollar tonnet, tror Magnus Ericsson.

– Det går att få extra betalt för malmen i Northlandgruvan eftersom järnhalten är högre än i ”de australiensiska skräpkvaliteerna”. Om dessutom malmen har en bra kemisk sammansättning med låga halter av fosfor och svavel går det att få ut ännu mer.

– Jag är helt säker på att gruvan kommer att öppna igen, det är bara fråga om tid.

Det är inte bara gruvorna som går mot ljusare tider, enligt Magnus Ericsson. Företag som säljer utrustning och olika typer av tjänster till gruvorna går allt bättre. Inte bara stora aktörer som Atlas Copco och Sandvik utan även många nystartade mindre småföretag.

Den snabba tekniska utvecklingen går mot mer mjukvara och smarta lösningar i gruvorna med fler självkörande, uppkopplade fordon och med uppkopplad personal. Med den utvecklingen har gruvindustrin lockat till sig mjukvarubolag och ibland relativt små företag. Han nämner bland annat Hexagon som blivit stora på självkörande utrustning och Molibaris som utvecklat teknik som gör det möjligt att hålla reda på var personer befinner sig i en underjordsgruva.

– Dessutom är det jättespännande att se att både Scania och Volvo, som tidigare kanske inte bekymrade sig så mycket om gruvbranschen, nu har hakat på digitaliseringstrenden i gruvorna.