Industriarbetarnas tidning

”Delpensionen är en framgång”

31 mars, 2017

Skrivet av

Foto: Mats Andersson/TT

Uppdaterad 5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.
– Delpensionen är en framgång. Den öppnar ytterligare en möjlighet till arbetstidsförkortning, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

I spåren av Facken inom industrin, tecknade även Pappers ett treårsavtal under fredagkvällen. Om än motvilligt. Förra gången förbundet skrev under ett så långt avtal som nu, 2007, landade avtalet på 10,2 procent. Därför var det långt ifrån självklart att Pappers skulle skriva på ett avtal som nu ger betydligt mindre.

Men så blev det. Ramarna för årets avtal sattes av Facken inom industrin, liksom lönenivån. Det nya avtalet ger en höjning av lönerna på två procent för 2017, 1,8 procent under 2018 och 2,1 procent under 2019. I kronor blir höjningarna 569, 522 respektive 620 kronor.

Någon ytterligare satsning på det gamla ATK-systemet – som dock förblir intakt – blev det inte den här gången heller. Däremot ett för Pappers nytt delpensionskonto. Något som funnits bland de övriga facken inom industrin sedan tidigare. Avsättningen till detta konto bli 0,2 procent per år. Och det gäller alla, från första kronan.

Det tredje året, i det avtal som nu träffats, är uppsägningsbart. Även en del andra förändringar har Pappers fått till i det nya avtalet. Bland annat behöver inte en individ som återanställs och som tidigare omfattats av ATK-systemet tvingas göra pensionsvalet i fem år, som fjolårets avtal krävde.

Detta gäller inom företag och koncerner men inte för den som slutat frivilligt. Att man skulle rätta till denna påtvingade ”orättvisa” från fjolårets uppgörelse, var ett viktigt krav i årets avtalsrörelse. Pappers har också fått skrivningar för att stärka fackets roll vid entreprenörsanställningar, och företrädesrätt till återanställning.

– Det är två viktiga saker, säger Matts Jutterström. Många entreprenörer är inne och skadar sig. Nu har vi stärkt fackets inflytande ännu mer i den här processen. Vad gäller företrädesrätten har vi nu sett till att arbetsgivaren inte kan runda företrädeslistan, som man gjort tidigare.

Kravet att arbetspassets längd inte får överstiga 13 timmar och att den maximala arbetstiden får vara maximalt 70 timmar per vecka, fick Pappers bara delvis gehör för. Nu skrivs det in att arbete mer än 70 timmar i veckan bara får ske ”i undantagsfall”.

– Det är en framgång för de arbetsplatser där detta varit ett problem.

Avtalet innehåller också en låglönesatsning i kronor.

– Men det är en låglönesatsning som blir ytterst marginell för vårt förbund. LO-förbundens låglönesatsning träffar andra än oss. Det tycker vi är bra, säger Matts Jutterström.

Sett till de krav Pappers ställde till arbetsgivarna inför årets avtalsrörelse misslyckades man – inte oväntat – med att fylla på ATK-kontot.

Inte heller lyckades förbundet få till skärpta regler runt inhyrning.

– Där var det tvärstopp, konstaterar Matts Jutterström. Å andra sidan försvann det ena efter det andra av arbetsgivarnas motkrav under förhandlingarnas gång. De fick egentligen inte igenom något av sina krav.

Diverse olösta frågor från både fjolårets och årets avtalsrörelse, får också en fortsättning i någon av de sex arbetsgrupper som tillsatts.

Dit hör bland annat flexibilitetsfrågor, skiftbytesregler, livsarbetstid- och pensionsfrågor, principer för lönesättning med mera.

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef, Per Widolf, är nöjd med att det blev ett treårsavtal.

– Vi tror att marknaden är betjänta av ett långt avtal som ger stabilitet. Nu får vi också mer tid att lösa de frågor som de tillsatta arbetsgrupperna ska jobba med.

Dock hade arbetsgivarna gärna sett en större nedväxling i lönetakten än den som nu blev.

– Nu blev den bara marginell. Det återstår att se om det räcker för att behålla konkurrenskraften.

Sammantaget menar Per Widolf att processen fram till ett avtal varit tuff. Samtidigt är han nöjd över att parterna än en gång kunna träffa avtal, innan det gamla avtalet gått ut.

 

7 kommentarer till “Delpensionen är en framgång

  • Det här var inte ett bra avtal!
    Fattar inte hur man kunnat gå med på det här…
    Besviken ?

  • Tur att inte max 13 timmars arbetstid gick igenom, man måste väl få bestämma själv hur man vill jobba!

  • Håller med föregående talare, detta avtal är inget bra och jag förstår inte att man gav sig. Är otroligt besviken på pappers motvilja till konflikt, som det verkar vara.

  • Ett dåligt avtal igen, hur gynnar delpensionen mig som i sommar fyller 59 år, jobbat femskift sen maj-76!
    Det sliter i kropp o själ, orkar inte ens till 65!

  • Det är svårt att känna någonting annat än besvikelse! Möjligen ilska i så fall…
    Vi har nu att se fram emot tre år av utebliven reallöneökning, och risken för att detta avtal rentav kommer att innebära en sänkning av reallönerna är påtaglig!
    Om detta är vad vi lyckas åstadkomma under blomstrande högkonjunktur så bävar jag för hur avtalen kommer att se ut under sämre tider!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Avtal klart för tvätterier

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk – i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

”Det blir en mycket tuff resa”

”Det blir en mycket tuff resa”

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

Industrifacken kräver 2,8 procent

Industrifacken kräver 2,8 procent

Facken inom industrin (FI) kräver 2,8 procent i löneökning i nästa års avtalsrörelse och vill ha ett 1-årigt avtal. Facken kräver dessutom en fortsatt satsning på deltids- och flexpension.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.