Industriarbetarnas tidning

Industrins heta stridsfrågor

1 mars, 2017

Skrivet av

Avtalsstriden på en minut:

Om en månad ska nivån på lönehöjningarna spikas. Arbetsgivarna vill dämpa ökningarna. Facken tycker att de senaste årens höjningar varit lagom. Det finns fler frågor som parterna är oense om.

1. Slut med fritt val i ATK?

JA, säger flera arbetsgivare

… som vill att timmarna i ATK:n (arbetstidsförkortningen/arbetstidskontot) automatiskt ska omvandlas till pensionspremier. Då får anställda råd att jobba deltid de sista åren före pension. Endast om det finns en lokal överenskommelse mellan fack och arbetsgivare ska det vara möjligt att ta ut ATK:n som ledig tid eller pengar.

NEJ, säger facken.

ATK:n ska vara en arbetstidsförkortning som ger anställda möjlighet att ta ledigt när de har behov av det. Här är trycket från medlemmarna allra starkast – rör inte ATK:n!

2. Mer övertid?

JA, säger arbetsgivarna

… som vill höja taken för övertid i avtalen. Det är bättre att de som vill jobba över tar fler pass än att arbetsgivare tvingar de som inte vill jobba över, säger till exempel Trä- och Möbelföretagen.

NEJ, säger facken 

… som vill behålla dagens regler eller i vissa fall – till exempel IF Metall på Teknikavtalet – sänka taket. Pappers kan dock tänka sig en diskussion om ett byte mot extra avsättning till pension på ATK-kontot.

3. Mer till lågavlönade?

JA, säger facken 

Alla LO-förbund kräver en låglönesatsning. De som tjänar under 24 000 kronor ska bidra med 672 kronor till potten (2,8 procent av 24 000) och de som tjänar mer ska bidra med 2,8 procent av lönesumman. Sedan ska potten fördelas på alla. Det innebär att fackens lönekrav på 2,8 procent blir högre än så i branscher med låg lön.

NEJ, säger arbetsgivarna 

Låglönesatsningen strider mot Industriavtalet som bland andra GS och IF Metall är bundna av. Löneavtalen ska ange en procentsats för hela branschen, det går inte att ha ett krav i kronor och ören. Dessutom vill arbetsgivarna frysa lägstalönerna – inte höja dem.

4. Lokala lönesänkningar?

JA, säger flera arbetsgivarorganisationer inom industrin 

… bland andra Teknikföretagen och Ikem. Lokala löneförhandlingar ska ske under fredsplikt och parterna ska kunna ”anpassa kostnadsökningarna till företagets ekonomiska läge”. Hela löneavtalet ska vara ”lokalt dispositivt”. Det vill säga: Man ska kunna sänka lönerna under avtalets nivå. Vissa arbetsgivarorganisationer går inte lika långt i sina krav, men vill ge varje arbetsgivare större inflytande över lönesättningen genom att ta bort eller minska individgarantin.

NEJ, säger facken 

Det rikstäckande kollektivavtalet är ett miniavtal och ingen tillåts jobba under sämre villkor än de som anges där. Det är själva ursprungsidén med facken och kollektivavtalen.

5. Helgarbete utan ersättning?

JA, säger flera arbetsgivarorganisationer inom industrin 

Det kostar alldeles för mycket att få lokala överenskommelser om flexibel arbetstid i dag. Det måste bli enklare och billigare att gå upp eller ner i arbetstid beroende på orderläget. När det är mycket att göra ska extra arbetspass kunna läggas på helger utan att det kostar något. De ska bytas mot ledig tid när det är mindre att göra. Man vill slippa kravet på lokala överenskommelser – kommer man inte överens ska produktionens behov helt enkelt styra.

NEJ, säger facken 

… som värnar medlemmarnas inflytande över sina arbetstider och sin fritid. Lokala överenskommelser om skiftarbete och varierad arbetstid görs, dagens system fungerar.

6. Semester i september?

JA, säger Teknikföretagen.

De vill kunna förlägga fyra sammanhängande semesterveckor till någon gång under perioden maj-september.

NEJ, säger facket.

Man måste kunna få ledigt under sommaren då till exempel barnen har skollov.

4 kommentarer till “Industrins heta stridsfrågor

  • Hej
    Jobbar på kommunalt bolag. Vi har haft den tvådelade fasta/rörliga beräkningen av lönesumman. Funkade görbra om inte olika / fel fackförbind slåss om samma medlemmar. De måste ha /få samma avtal att följa.

  • Jag kan tänka mig att avstå från årets löneökning ifall jag får gå ned till 6 timmar arbetstid med den lön jag har idag.

  • Var finns frågan om arbetsskadeförsäkringen?
    Detta borde vara den viktigaste frågan då det handlar om vår hälsa.
    Ingen hälsa, inga pengar i lönekuvertet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen står och stampar, just nu verkar det vara svårt att nå ett nytt avtal på de tio dagar som är kvar. DA:s Harald Gatu förklarar vad det är som kärvar och vad som händer om parterna inte kan enas.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.