Industrins heta stridsfrågor

Om en månad ska nivån på lönehöjningarna spikas. Arbetsgivarna vill dämpa ökningarna. Facken tycker att de senaste årens höjningar varit lagom. Det finns fler frågor som parterna är oense om.

1. Slut med fritt val i ATK?

JA, säger flera arbetsgivare

… som vill att timmarna i ATK:n (arbetstidsförkortningen/arbetstidskontot) automatiskt ska omvandlas till pensionspremier. Då får anställda råd att jobba deltid de sista åren före pension. Endast om det finns en lokal överenskommelse mellan fack och arbetsgivare ska det vara möjligt att ta ut ATK:n som ledig tid eller pengar.

NEJ, säger facken.

ATK:n ska vara en arbetstidsförkortning som ger anställda möjlighet att ta ledigt när de har behov av det. Här är trycket från medlemmarna allra starkast – rör inte ATK:n!

2. Mer övertid?

JA, säger arbetsgivarna

… som vill höja taken för övertid i avtalen. Det är bättre att de som vill jobba över tar fler pass än att arbetsgivare tvingar de som inte vill jobba över, säger till exempel Trä- och Möbelföretagen.

NEJ, säger facken 

… som vill behålla dagens regler eller i vissa fall – till exempel IF Metall på Teknikavtalet – sänka taket. Pappers kan dock tänka sig en diskussion om ett byte mot extra avsättning till pension på ATK-kontot.

3. Mer till lågavlönade?

JA, säger facken 

Alla LO-förbund kräver en låglönesatsning. De som tjänar under 24 000 kronor ska bidra med 672 kronor till potten (2,8 procent av 24 000) och de som tjänar mer ska bidra med 2,8 procent av lönesumman. Sedan ska potten fördelas på alla. Det innebär att fackens lönekrav på 2,8 procent blir högre än så i branscher med låg lön.

NEJ, säger arbetsgivarna 

Låglönesatsningen strider mot Industriavtalet som bland andra GS och IF Metall är bundna av. Löneavtalen ska ange en procentsats för hela branschen, det går inte att ha ett krav i kronor och ören. Dessutom vill arbetsgivarna frysa lägstalönerna – inte höja dem.

4. Lokala lönesänkningar?

JA, säger flera arbetsgivarorganisationer inom industrin 

… bland andra Teknikföretagen och Ikem. Lokala löneförhandlingar ska ske under fredsplikt och parterna ska kunna ”anpassa kostnadsökningarna till företagets ekonomiska läge”. Hela löneavtalet ska vara ”lokalt dispositivt”. Det vill säga: Man ska kunna sänka lönerna under avtalets nivå. Vissa arbetsgivarorganisationer går inte lika långt i sina krav, men vill ge varje arbetsgivare större inflytande över lönesättningen genom att ta bort eller minska individgarantin.

NEJ, säger facken 

Det rikstäckande kollektivavtalet är ett miniavtal och ingen tillåts jobba under sämre villkor än de som anges där. Det är själva ursprungsidén med facken och kollektivavtalen.

5. Helgarbete utan ersättning?

JA, säger flera arbetsgivarorganisationer inom industrin 

Det kostar alldeles för mycket att få lokala överenskommelser om flexibel arbetstid i dag. Det måste bli enklare och billigare att gå upp eller ner i arbetstid beroende på orderläget. När det är mycket att göra ska extra arbetspass kunna läggas på helger utan att det kostar något. De ska bytas mot ledig tid när det är mindre att göra. Man vill slippa kravet på lokala överenskommelser – kommer man inte överens ska produktionens behov helt enkelt styra.

NEJ, säger facken 

… som värnar medlemmarnas inflytande över sina arbetstider och sin fritid. Lokala överenskommelser om skiftarbete och varierad arbetstid görs, dagens system fungerar.

6. Semester i september?

JA, säger Teknikföretagen.

De vill kunna förlägga fyra sammanhängande semesterveckor till någon gång under perioden maj-september.

NEJ, säger facket.

Man måste kunna få ledigt under sommaren då till exempel barnen har skollov.

Marie Edholm