Industriarbetarnas tidning

Tryckare med känsla för takt

30 mars, 2017

Skrivet av Jonna Söderqvist

Profilen Han kan inte föreställa sig ett liv utan musik. När han tar trumpinnarna och sätter sig bakom trumsetet känner han lycka. Lennart Törnqvist berättar om …

Lennart  Törnqvist

Ålder: 57 år.
Bor: Bagarmossen  i Stockholm.
Familj: Nygift med två barn sedan tidigare.
Yrke: CTP-ansvarig på Åtta 45-tryckeriet.
Idol: Trummisen Steve Gadd (”för att han har gjort väldigt mycket för att utveckla trumspelet och hans sätt att anpassa spelet till musiken”).
Intressen: Matlagning och filmer.

Kommunala musikskolan

”När jag var nio år gammal började jag gå på den kommunala musik­­­­­­­­­­­­skolan, 40 minuter en gång i veckan. Mina föräldrar höll på att dö när de hörde att jag valde att spela trummor. De hade nog tänkt sig piano eller gitarr. Jag har ångrat mig många gånger, det är alldeles för mycket att bära på.

Som 17-åring hoppade jag av gymnasiet och drog till Norge för att turnera. Då lärde jag mig slita för musiken.”

Att spela i sju olika band

”Jag behöver stimulansen jag får av att spela olika genrer: klassisk, pop, funk, cover, jazz, blues … Det viktigaste för mig är att spela svängig musik med goa mänskor. Som frilansmusiker måste man behärska många genrer för att kunna hoppa på lite av varje. Någon gång kan jag glömma en paus i en låt. Oftast är det förhoppningsvis bara jag som märker det.”

Hobbyn som jobb

”Jag har cirka 50 spelningar om året. Häromdagen räknade min fru ut att jag jobbat nio dagar på en vecka om man slår ut det på åttatimmars dagar. Att spela musik är lika mycket mitt jobb som att vara på tryckeriet. Scentiden är bara en liten del av musicerandet. Det tar tid att repetera, packa grejerna och att köra till spelningarna. Ibland är det skönt att vara ledig en helg och bara få vara hemma.”

Berättat för Jonna Söderqvist 

 

Bildtext:

”They call it stormy Monday but Tuesday’s just as bad …” Det är B.B. King som drar i gång Lost Pajazzos spelning den här onsdagskvällen, som får en gyllene kant av blues. Trion har hängt med Lennart Törnqvist sedan början av 2000-talet.

Foto: YLVA BERGMAN

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Daniel tar sina egna stjärnbilder

Daniel tar sina egna stjärnbilder

Månadens profil Daniel Sundström berättar om när han byggde sig ett observatorium.

Far och son tog svart bälte ihop

Far och son tog svart bälte ihop

Pappersarbetaren Stefan Ekdahl och hans pappa Rolf har tagit svart bälte i karate tillsammans.

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.

Benjamin blir en diva på scenen

Benjamin blir en diva på scenen

Traktorfantasten och dragqueen-artisten Benjamin Bryntesson brukar säga att han är en helt vanlig kille i Bengtsfors.

Anställda på V-tab: ”Det värsta är att vi har blivit luttrade”

Anställda på V-tab: ”Det värsta är att vi har blivit luttrade”

Vårens varsel innebär att en redan slimmad organisation nu ska krympa ännu mer.

”De kan leva upp till 90 år”

”De kan leva upp till 90 år”

Robert Lustig han tio fåglar och tre katter – och drömmer om flera djur.

Kenneth vill leva på sin bisyssla

Kenneth vill leva på sin bisyssla

Bin är Kenneth Ungers passion. Men med ett stick kan det sluta riktigt illa. Därför är medicinen alltid med i fickan när honungen ska skördas.

”Milou var räddningen då jag mådde dåligt”

”Milou var räddningen då jag mådde dåligt”

Ett bra samarbete mellan hund och människa är inte det lättaste. Maria Mildh antar utmaningen genom att ha kul tillsammans.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.