Vem ska äga din tid?
14 mars, 2017
Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dragkampen om din arbetstid har aldrig varit tuffare än nu.
Kampen om tiden i elva tidningar
Transportarbetaren: 20 års kamp om arbetstiden
Fastighetsfolket: Allt vanligare med hyvlade tider
Mål & Medel: ”Rör inte våra scheman”
Dagens Arbete: Maktstriden om din tid
Arbetet: ”Man kan avtala om dygnet-runt-jobb”
Handelsnytt: Kamp för heltid som norm
Sekotidningen: ”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”
Elektrikern: ”Flextid måste kosta”
Hotellrevyn: Bra scheman viktigare än lön
Kommunalarbetaren: Tidsstrid med kyrkan
Målarnas facktidning: Nej till nattarbete
Arbetstidskorridor, delade turer, varierad arbetstid, förskjuten arbetstid, hyvling, säsongsanpassad och kundorderstyrd arbetstid. Kärt barn har många namn – flexibilitet är på modet. Det blir tydligt när Dagens Arbete tillsammans med 10 andra tidningar tillsammans lyfter fram striden om tiden.
Det är inte en ny fråga som har seglat upp i avtalsförhandlingarna. Den har funnits med länge, och arbetsgivarna släpper den inte. De senaste årens förhandlingar har varit rena försvarsspelet från fackens sida, som kämpat för att inte släppa ifrån sig för mycket av medlemmarnas makt över arbetstid och fritid.
Industrins arbetsgivare kräver att de anställda ska flytta sin arbetstid så att de är på plats när produktionen behöver dem. Får arbetsgivarna som de vill ska de bland annat kunna beordra in folk en extra dag i veckan – till exempel en lördag eller söndag – utan att behöva betala något extra för det. De arbetade timmarna ska i stället kvittas mot ledig tid när det är lägre tryck i fabriken.
Facken invänder att det redan fungerar så i dag – man kommer överens lokalt och folk ställer upp och är flexibla. Arbetsgivarnas problem är att det kostar för mycket. De vill att det ska bli enklare och billigare att anpassa arbetstiderna efter produktionens behov.
Maktkampen över tiden förs på stora delar av arbetsmarknaden. Dagens Arbete har tillsammans med tio andra tidningar kartlagt hur den ser ut i olika branscher.
Livsmedelsföretagen kräver till exempel att produktionen ska kunna gå dygnet runt, utan lokal överenskommelse. De vill att timmarna på arbetstidskontot ska styras över till pensionspremier i stället för att de anställda ska kunna ta ut dem som ledig tid. Det skriver tidningen Mål & Medel, som även gjort en rundringning till tio arbetsplatser.
Tidningen Hotellrevyn skriver om arbetsgivarorganisationen Visitas krav på att kunna ändra schemat med bara sju dagars varsel i stället för fjorton dagar, som gäller i dag. Det är gästerna som kräver mer flexibilitet, enligt Visitas förhandlingschef Antje Dedering.
Man ställer upp för firman, men då vill man ha betalt för det, säger elektrikern Fredrik Johansson till tidningen Elektrikern. Medan elektrikerförbundet vill minska på övertiden vill arbetsgivarna öka den och vill kunna lägga förskjuten arbetstid på lördag och söndag.
Sekotidningen skriver bland annat om hur telebranschen lovar sina kunder support dygnet runt, vilket gör att trycket på de anställda att jobba obekväma arbetstider ökar. Facket kräver att medlemmarna ska få bättre betalt för sin flexibilitet.
Handelsnytt skriver att Svensk Handel vill få hela makten över när arbetet ska utföras. De vill kunna schemalägga anställda fritt mellan 05 och 24. Rätt till heltid och fler semesterdagar är några av fackets motkrav.
Inte bara lageranställda Handelsmedlemmar har fått känna på den så kallade hyvlingen (när arbetstid och lön sänks på grund av arbetsbrist). Transportarbetaren skriver om hur deltid blir allt vanligare.
Även Fastighetsfolket berättar att det blir allt vanligare att heltid omvandlas till deltid genom hyvling.
Kommunalarbetaren skriver att Kommunal anser att Svenska kyrkan utnyttjar möjligheten att förskjuta arbetstiden, för att slippa betala övertidsersättning.
Målarnas Tidning berättar att Måleriföretagen vill anpassa arbetstidsreglerna för att bättre möta marknadens krav på flexibilitet. Därför vill de att arbetet ska kunna förläggas mellan klockan 05:00 och 22:00, i stället för som i dag mellan 06:30 och 16:30. De vill också öka möjligheterna till nattarbete.
Tidningen Arbetet gör ett svep över flera branscher och konstaterar att det redan i dag går att komma överens om flexibilitet lokalt. Men det kräver förhandlingar och att personalen får någon form av ersättning för att vara flexibla. De har dessutom pratat med professor Göran Kecklund vid stressforskningsinstitutet, som ger fem råd till den som ska förhandla om nya avtal för arbetstider och fem råd till den som själv kan planera sitt schema.
2Kommentarer
stevO:
Arbetsgivarna biter av bitar från kakan hela tiden, facket står bara och klappar händerna när man får igenom löneökningar. Går facken med på allt bara man får den löneökning man vill?
Thomas Hol:
Avtalsrörelsen handlar enbart om priset för arbetsfreden. Arbetsgivarens krav kan vi helt ignorera. Vill vi ha förbättringar av avtalet så tar vi av löneutrymmet. Accepterar inte arbetsköparna detta, kan vi alltid använda konfliktvapnet, det var länge sedan.