Industriarbetarnas tidning

Vem ska äga din tid?

14 mars, 2017

Skrivet av

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dragkampen om din arbetstid har aldrig varit tuffare än nu.

Kampen om tiden i elva tidningar

Transportarbetaren: 20 års kamp om arbetstiden

Fastighetsfolket: Allt vanligare med hyvlade tider

Mål & Medel: ”Rör inte våra scheman”

Dagens Arbete: Maktstriden om din tid

Arbetet: ”Man kan avtala om dygnet-runt-jobb”

Handelsnytt: Kamp för heltid som norm

Sekotidningen: ”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Elektrikern: ”Flextid måste kosta”

Hotellrevyn: Bra scheman viktigare än lön

Kommunalarbetaren: Tidsstrid med kyrkan

Målarnas facktidning: Nej till nattarbete

Arbetstidskorridor, delade turer, varierad arbetstid, förskjuten arbetstid, hyvling, säsongsanpassad och kundorderstyrd arbetstid. Kärt barn har många namn – flexibilitet är på modet. Det blir tydligt när Dagens Arbete tillsammans med 10 andra tidningar tillsammans lyfter fram striden om tiden.

Det är inte en ny fråga som har seglat upp i avtalsförhandlingarna. Den har funnits med länge, och arbetsgivarna släpper den inte. De senaste årens förhandlingar har varit rena försvarsspelet från fackens sida, som kämpat för att inte släppa ifrån sig för mycket av medlemmarnas makt över arbetstid och fritid.

Industrins arbetsgivare kräver att de anställda ska flytta sin arbetstid så att de är på plats när produktionen behöver dem. Får arbetsgivarna som de vill ska de bland annat kunna beordra in folk en extra dag i veckan – till exempel en lördag eller söndag – utan att behöva betala något extra för det. De arbetade timmarna ska i stället kvittas mot ledig tid när det är lägre tryck i fabriken.

Facken invänder att det redan fungerar så i dag – man kommer överens lokalt och folk ställer upp och är flexibla. Arbetsgivarnas problem är att det kostar för mycket. De vill att det ska bli enklare och billigare att anpassa arbetstiderna efter produktionens behov.

Maktkampen över tiden förs på stora delar av arbetsmarknaden. Dagens Arbete har tillsammans med tio andra tidningar kartlagt hur den ser ut i olika branscher.

Livsmedelsföretagen kräver till exempel att produktionen ska kunna gå dygnet runt, utan lokal överenskommelse. De vill att timmarna på arbetstidskontot ska styras över till pensionspremier i stället för att de anställda ska kunna ta ut dem som ledig tid. Det skriver tidningen Mål & Medel, som även gjort en rundringning till tio arbetsplatser.

Tidningen Hotellrevyn skriver om arbetsgivarorganisationen Visitas krav på att kunna ändra schemat med bara sju dagars varsel i stället för fjorton dagar, som gäller i dag. Det är gästerna som kräver mer flexibilitet, enligt Visitas förhandlingschef Antje Dedering.

Man ställer upp för firman, men då vill man ha betalt för det, säger elektrikern Fredrik Johansson till tidningen Elektrikern. Medan elektrikerförbundet vill minska på övertiden vill arbetsgivarna öka den och vill kunna lägga förskjuten arbetstid på lördag och söndag.

Sekotidningen skriver bland annat om hur telebranschen lovar sina kunder support dygnet runt, vilket gör att trycket på de anställda att jobba obekväma arbetstider ökar. Facket kräver att medlemmarna ska få bättre betalt för sin flexibilitet.

Handelsnytt skriver att Svensk Handel vill få hela makten över när arbetet ska utföras. De vill kunna schemalägga anställda fritt mellan 05 och 24. Rätt till heltid och fler semesterdagar är några av fackets motkrav.

Inte bara lageranställda Handelsmedlemmar har fått känna på den så kallade hyvlingen (när arbetstid och lön sänks på grund av arbetsbrist). Transportarbetaren skriver om hur deltid blir allt vanligare.

Även Fastighetsfolket berättar att det blir allt vanligare att heltid omvandlas till deltid genom hyvling.

Kommunalarbetaren skriver att Kommunal anser att Svenska kyrkan utnyttjar möjligheten att förskjuta arbetstiden, för att slippa betala övertidsersättning.

Målarnas Tidning berättar att Måleriföretagen vill anpassa arbetstidsreglerna för att bättre möta marknadens krav på flexibilitet. Därför vill de att arbetet ska kunna förläggas mellan klockan 05:00 och 22:00, i stället för som i dag mellan 06:30 och 16:30. De vill också öka möjligheterna till nattarbete.

Tidningen Arbetet gör ett svep över flera branscher och konstaterar att det redan i dag går att komma överens om flexibilitet lokalt. Men det kräver förhandlingar och att personalen får någon form av ersättning för att vara flexibla. De har dessutom pratat med professor Göran Kecklund vid stressforskningsinstitutet, som ger fem råd till den som ska förhandla om nya avtal för arbetstider och fem råd till den som själv kan planera sitt schema.

2 kommentarer till “Vem ska äga din tid?

  • Arbetsgivarna biter av bitar från kakan hela tiden, facket står bara och klappar händerna när man får igenom löneökningar. Går facken med på allt bara man får den löneökning man vill?

  • Avtalsrörelsen handlar enbart om priset för arbetsfreden. Arbetsgivarens krav kan vi helt ignorera. Vill vi ha förbättringar av avtalet så tar vi av löneutrymmet. Accepterar inte arbetsköparna detta, kan vi alltid använda konfliktvapnet, det var länge sedan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Är du flexibel lille vän?

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

Flexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Parterna samlas för påskuppgörelse

GS-facket har rensat bordet inför slutförhandlingen som startar i påskhelgen, IF Metall bär med sig ett antal tunga frågor. Avtalet går ut om nio dagar.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”