”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Striden om tiden

Illustrationer: Gustaf Öhrnell Hjalmars

Maktstriden om din tid

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars.

Arbetsgivarnas högsta önskan är det som industriarbetarna kämpar starkast emot. Dragkampen om arbetarnas tid har aldrig varit tuffare än nu.

Arbetsgivare kräver mer flexibla arbetstagare …

Flera arbetsgivarorganisationer kräver större arbetstidskorridor – sju timmar på två veckor.

I andra avtal kallas det för följsam eller varierad arbetstid och fungerar på liknande sätt.

Kräver slopad lokal överenskommelse för att införa varierad arbetstid.

Kräver att ordinarie arbetstid kan läggas på lördagar och söndaga­r, utan extra betalt.

Ingen garanti att få sommar­semester. Maj och september ska också vara semestermånader.

Rätt att beordra fler övertidstimmar.

… men vill slopa de anställdas valfrihet

Varje år fylls arbetstidskontot (ATK) på med ungefär 60 timmar (beror på avtal). Ofta kan den anställde själv välja att ta ut timmarna som ledig tid, pengar eller extra pensionspremier.

Flera arbetsgivarorganisationer kräver att valet tas bort (om man inte kommer överens lokalt) så att allt går till pensionspremier.

De flesta avtal går ut den sista mars i år. Då ska parterna vara överens om löner och villkor.

Flexibel korridor

1998 Arbetstidskorridoren infördes i Teknikavtalet. Möjlighet att öka eller minska arbetstiden med 24 minuter per arbetspass.

2007 utökades korridoren till 30 minuter.

2013 utökades korridoren till 40 minuter.

2014 IF Metalls kongress beslutade att förbundet ska försöka minska tiden igen.

Ladda ner och lyssna på reportaget:

Orden kom till honom direkt.
– Vad i helvete! Är det 60-tal igen?

Magnus Tengvert

Magnus Tengvert sitter i lunchmatsalen på Toyota Material Handling i Mjölby. Han tar en slurk kaffe ur pappmuggen och skakar lätt på huvudet när han påminns om en av de stora arbetsgivarorganisationernas krav vid förra årets avtalsrörelse:

  • Rätt att öka eller minska arbetstiden med fem timmar varje vecka utan att behöva förhandla med facket.
  • Rätt att lägga arbetstid på lördagar utan att behöva förhandla med facket.

Arbetsgivarna fick inte igenom de där kraven förra året. Det fackliga motståndet var kompakt. Men kraven på flexibilitet, som det kallas, har rests länge och de återkommer igen och igen.

Företagen vill anpassa arbetstiderna efter hur mycket det är att göra. Det kan de redan om de kommer överens med facket lokalt, men som Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe uttryckte det i december 2015:

– Det måste bli enklare och billigare för företagen.
Enklare genom att slippa långa förhandlingar. Billigare genom att inte behöva betala för personalens flexibilitet.

Vid en första eftertanke låter det både smart och effektivt. Jobba mer när det är mycket att göra och mindre när det är lite att göra. Samma lön oavsett antal arbetade timmar och på ett år ska det jämna ut sig.

Det finns en liten hake bara. Makten över tiden ligger inte hos dem som ska utföra själva jobbet. Obligatoriskt helgarbete under perioder med mycket att göra ska bytas mot ledig tid någon annan gång – när det passar produktionen.

Det är 2017 och avtalsrörelse igen. Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe har återigen fört fram krav på mer flexibilitet.

  • Rätt att öka eller minska arbetstiden med sju timmar på två veckor utan att behöva förhandla med facket.
  • Rätt att lägga arbetstid på lördagar och söndagar utan att behöva förhandla med facket.

– Det är ju ännu värre än tidigare! I så fall blir vår möjlighet att bestämma över vår fritid ännu mindre, säger Magnus Tengvert.

Kraven är både rimliga och nödvändiga om vi vill ha någon svensk industri kvar, menar Anders Weihe. Konkurrensen från omvärlden är stenhård och arbetskraften i Sverige är dyr.

Anders Weihe

– Ska vi hantera konkurrensen måste vi vara bättre än de andra. Eller billigare. Det är vi inte, så då måste vi vara bättre, säger Anders Weihe.

Ibland tycker han att det verkar som att journalister och andra tror att bolagen bara vill jävlas med sina anställda genom att inte planera tillräckligt bra, och i stället ta till flexibilitet för att få ihop det.

– Men så är det inte. Att veta exakt hur mycket man ska producera det närmaste halvåret vore en guldsits för en företagsledning. Problemet är att det inte ser ut så.

Den verkligheten är tydlig på Toyotas fabrik i Mjölby: Bulgarien, Filippinerna, Australien, Nya Kaledonien, Indien, Thailand. Lapparna på de leveransklara truckarna avslöjar att nästan allt går på export. De blir inte stående länge innan de lastas och lämnar landet. Varenda truck som långsamt rör sig framåt genom produktionslinorna är redan beställd. Ingenting tillverkas utan att det finns en order.

– Förut hade vi ett lager av färdiga truckar, berättar Magnus Tengvert.

Det var innan just-in-time – systemet som har utvecklats på just Toyota i Japan. Att ha ett lager med färdiga truckar binder kapital och tar upp plats i onödan. Dessutom kommer några av truckarna inte att bli sålda, vilket är slöseri med både pengar, material och tid. Därför finns inte heller ett stort lager av delar och material till truckarna. De beställs så sent som möjligt från en leverantör, som också tillverkar först när en order kommer.

”I dag är det människorna och deras tid som är bufferten.”

Utan lager svänger det betydligt snabbare i produktionen. Företagens behov av arbetstimmar pendlar nervöst upp och ner. I en slimmad produktion är det ett slöseri att ha personalresurser på plats när de inte behövs. Därför vill företagen att de anställda ska jobba mer när det är mycket att göra och mindre när det är lugnare.

Förr fanns marginalerna i det där lagret.

– I dag är det människorna och deras tid som är bufferten, säger klubbordförande Jasmin Cosic.

En mänsklig gummisnodd, som Magnus Tengvert kallar det. Den som ska sträckas ut när produktionen vill ha mer, för att sedan dra ihop sig igen. Möjligheten att slippa vara den som sträcker ut sig är mycket mindre i dag än förut.

Han lotsar oss fram i en av fabrikshallarna. I just den här jobbar 600 personer åt gången. Vid första ögonkastet syns bara en handfull individer, men den som kikar in mellan produktionslinorna ser männi­ska efter människa som jobbar med just sin avgränsade del av truckmonteringen.

– Allt står i våra elementblad, exakt i vilken ordning man ska göra varje arbetsmoment. Varenda detalj är tidsatt. Man har en minut på sig att skruva dit en liten grej, sen ska man på nästa, berättar Stefan Gustafsson.

När han klev in på fabriken 1979 byggde han hela trucken från början till slut. Nu gör han bara slutmomenten. Trucken har rört sig från station till station utmed linan och systematiskt försetts med komponent efter komponent innan den slutligen hamnar hos Stefan. Han är en av hundratals kuggar som måste gå i samma takt samtidigt för att produktionen ska flöda.

Det är effektivt. I dag produceras fyra gånger så många truckar som för 15 år sedan, med bara dubbelt så många anställda.
Truckarnas sista anhalt är utlastningen. Där jobbar Magnus Davidsson Johansson. Han minns att när han började jobba på Toyota tillfrågades personalen om de kunde jobba över.

– Då kändes det som att man gjorde dem en tjänst när man ställde upp. I dag är det inte många argument som räcker för att du ska slippa övertiden.

Magnus Tengvert nickar.

– Nu måste hela kedjan finnas inne, från plåt, måleri, svets, montering och logistik. Alla måste vara på plats.

Monica Carlsson slutmonterar truckar. Alla moment ska göras på fyra minuter och 20 sekunder. Sedan kommer nästa truck. ”Det bästa vore att följa trucken hela vägen från start till slut, genom alla stationer. Det skulle bli mer variation.” Foto: David Lundmark.

För hundra år sedan stod arbetare med mössan i hand utanför fabrikerna och väntade på att förmannen skulle välja ut vilka som skulle jobba just den dagen.

– En extrem form av flexibilitet och otrygghet som det svenska samhället ville bort ifrån.

– Men sen kom flexibiliteten tillbaka igen i arbetslivet på 70-talet. Det som en gång var ett problem hade blivit en lösning.

Uffe Enokson

Mannen som tar en historisk tillbakablick är universitetslektor Uffe Enokson vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han berättar att 70-talets flexibilitet till en början var tänkt att gynna även arbetstagarna. I det nya samhället där kvinnorna gick ut på arbetsmarknaden passade det inte längre att alla började och slutade arbeta exakt samtidigt. För att få ihop familj och arbete behövde folk flexibilitet.

– Men med tiden har styrkeförhållandet i den här kampen – om vem som måste vara flexibel – vägt över till arbetsgivarnas fördel, säger Uffe Enokson.

Mot slutet av 70-talet blev fortsatt ekonomisk tillväxt en politiskt mycket viktigare fråga, än att lösa de förvärvsarbetandes familjelogistik genom kortare eller bättre arbetstider. Globaliseringen hade tagit fart och med den kom en hårdnande konkurrens från omvärlden.

Anders Weihe på Teknikföretagen pratar också om globaliseringen. Den har bidragit till Sveriges välstånd genom våra stora exportframgångar, inte minst genom industrin som står för de största intäkterna. Ungefär vart fjärde svenskt jobb skulle försvinna om inte industrin fanns.

Om globaliseringen har gjort oss rika kan den göra samma sak för andra. När Kina öppnade upp och Sovjetunionen föll stod vi plötsligt inför en konkurrens om jobben från ytterligare nära två miljarder människor, som kostar betydligt mindre än svensk arbetskraft.

Varje gång det är dags att förhandla om kollektivavtalen hörs varningarna från näringslivet: Svenska löner har ökat för snabbt jämfört med omvärlden. Och som Anders Weihe sa tidigare – kan vi inte vara billigare än andra måste vi bli bättre. Helst ska vi också bli billigare än i dag. Där kommer kraven på mer flexibilitet in.

Ju bättre möjligheterna till flexibilitet ser ut i kollektivavtalet, desto mindre behöver företagen betala för den. I dag tvingas företagen ofta betala ett alldeles för högt pris för att köpa sig mer flexibilitet genom lokala avtal med facket, anser Anders Weihe.

Torbjörn Åkerstedt

Medan Teknikföretagen och andra arbetsgivarorganisationer önskar sig mer flexibilitet röstade IF Metalls senaste kongress för det rakt motsatta. Inte alls förvånande om man lyssnar till Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi och föreståndare för stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

– Det finns ingen faktor som är så viktig för inställningen till arbetstiden som att man har ett inflytande över den.

Tillsammans med docent Göran Kecklund har han nyligen studerat vilka problem som upplevs starkast bland skiftarbetare. Dålig framförhållning hamnade i topp. Att få veta att arbetstiden ska förändras mindre än fyra veckor i förväg är värre än att till exempel ha kort vila mellan skiften eller att jobba mycket övertid.

Att ha makten över sin egen tid är viktigare än allt annat för att må bra, och det frontalkrockar med näringslivets behov av mer flexibilitet.

Klubbordföranden Jasmin Cosic märkte att frågan om arbetstiden rörde upp mest känslor när han förra året var runt på olika arbetsplatser för att informera om avtalsrörelsen.

– Jag såg ilska och motstånd. Jag upplevde att de inte brydde sig så mycket om lönekravet. Men arbetstiderna engagerade.

Anders Weihe menar att fackets motvilja enbart är en ekonomisk fråga.

– De vill ha ut ett högre pris naturligtvis. Man vill gärna klä det här i att folk inte klarar av själva arbetstidsförändringen, men det handlar inte om det.

– Deras motstånd är ekonomiskt, inte alls det här filosofiska som du är inne på. Cash is king i det sammanhanget.

Det är kanske ingen överraskning att Magnus Tengvert inte delar den uppfattningen. Tryggheten i att veta vilka tider som gäller är viktigt, säger han.

– Dessutom är det så slimmat och pressat under de timmar man är på jobbet, så man vill gärna ha sin lediga tid att ta igen sig på.

Eller som Jasmin Cosic säger:
– Man tycker att det är ”min fritid” och den ska ingen annan in och peta i.

Det behöver inte alltid handla om barn, säger Magnus och berättar om en medlem som länge varit på jakt efter en bil. Hon hade äntligen hittat bilen hon ville ha och säljaren lovade att hålla den till en fredag då hon kunde åka dit och titta på den. Just den fredagen beordrades alla in för övertid.

”Man missar något här. Arbetstid är arbetsmiljö.”

Stefan Björnestöl

Någon som länge har pratat om den här frågan är Stefan Björnestöl. Han är ombudsman på fackförbundet GS. Deras arbetsgivarmotparter vill också ha flexiblare arbetstidsregler och slippa göra lokala överenskommelser. Kommer man inte överens måste arbetsledningen få sista ordet, anser Trä- och möbelföretagens vd David Johnsson.

– Man missar något här. Arbetstid är arbetsmiljö, säger Stefan Björnestöl.

Han blir upprörd när folk kallar skyldigheten att förhandla för ”ett fackligt veto”.

– Det är arrogans att mena att arbetstagarna inte ska ha rätt till ett inflytande över sina arbetstider. Våra medlemmar kan absolut tänka sig att göra upp om arbetstiderna, men då vill de vara med och påverka och ha inflytande. Att kalla det för utpressning   … det är att bortse från legitima behov.

När ledningen på fabriken i Mjölby ville införa varierad arbetstid på 90-talet var medlemmarna motsträviga, minns Magnus Tengvert. Flera omröstningar slutade i nej. Till slut hade arbetsgivarens bud sockrats så pass mycket att tillräckligt många röstade ja.

De fick bra betalt för att ställa upp att jobba lördagar när det var högt tryck i produktionen och gå tidigare på fredagar när det var lite att göra. Lördagspassen gav övertidsersättning, ob-tillägg, åtta timmar extra in på tidbanken plus tre klämdagar. Men högtrycket gav inte med sig, tidbankerna svämmade över och det blev aldrig tillfälle att gå tidigare på fredagar. Efter några år tyckte företaget att avtalet var för dyrt och sade upp det.

2014 ville fabriksledningen göra om arbetstiderna igen. Den här gången kom inga sockrade bud när medlemmarna gjorde motstånd. I stället plockade ledningen fram kollektivavtalet och pekade på paragraferna. Där fanns nu den så kallade ”korridoren” av flexibilitet på 40 minuter per pass. Visserligen inte optimal för Toyota, men tillräcklig för att få ihop ett arbetstidsschema som kunde fungera.

– Den där korridoren är bred som E4:an. Den har blivit så stor att arbetsgivarna börjar snegla på den, säger Jasmin Cosic.

Det blev en kompromiss. Eftermiddagsskiftet har fortfarande ledigt på fredagar, precis som de ville. Men när det blir övertid beordras de in fredag kväll.

Magnus Tengvert och Jasmin Cosic märker hur synen på personalen har förändrats. ”Har vi en gubbe för mycket någonstans ett par timmar funderar ledningen genast på var de kan placera honom i stället. Jag tror inte de tänker på att det är människor, utan ser det mer som legobitar.” Foto: David Lundmark.

Toyotas fabrikschef i Mjölby, Peter Carlsson, är inte heller helt nöjd med hur arbetstiderna blev. Men att tvinga igenom ett avtal med hjälp av paragraferna i kollektivavtalet kändes inte som en bra lösning. Bestämmelserna är trots allt för snäva för att arbetstiderna skulle bli bra för de anställda, tycker han.

Peter Carlsson

– Hade vi haft mer utrymme i avtalet kunde vi ha använt det.

Det är just dit Teknikföretagen strävar – mer flexibilitet i kollektivavtalet ökar företagens chanser att komma överens med de anställda om arbetstiderna utan att behöva betala dyrt för det.

Svenska företag har varit bra att effektivisera och automatisera. Många enkla jobb har försvunnit och produktiviteten har ökat. Visstidsanställningar och inhyrd arbetskraft gör det enklare att svälla och krympa personalstyrkan. Men resten av världen följer efter och tvingar oss att fortsätta framåt. Så hur långt kan vi gå? Hur flexibla kan vi bli?

– Det där är ju närmast en filosofisk fråga. Du menar när arbetstagaren blir så bunden till produktionens krav att man inte kan planera sitt liv? Det är därför man ska göra lokala överenskommelser. Man måste göra en avvägning, säger Anders Weihe på Teknikföretagen.

Han tror att den tekniska utvecklingen kommer att ge även arbetare möjlighet till samma typ av flexibilitet som tjänstemän kan ha i dag – att delvis sköta jobbet hemifrån när datorer och maskiner kan kopplas ihop.

Vad är svensk industris framtid?

– Att vara bättre än andra. Bättre anpassning, inte för hög kostnadsnivå och en utvecklingskraft med innovationer så vi kan hitta nya marknader.

Hur ska man få med de anställda om de ska få mindre betalt för sin flexibilitet?

– Ja, det handlar ju om hur alternativet ser ut, säger han och drar en liknelse om ett fotbollslag som spelar i en lokal liga som plötsligt öppnas för alla. Alternativet till att kämpa för att bli bättre är att kliva av.

”Ju mer vi höjer priset på tiden, desto dyrare blir det att vara ledig.

Vem vill egentligen det här? Tävla på det här sättet. Snabbare, bättre, billigare, mer innovativ, mer flexibel. Ständig kamp för att ta eller försvara marknadsandelar, växa och vara lönsam. Svaret är att vi är en del av det allihop. Vi är insnärjda i systemet, menar universitetslektorn Uffe Enokson.

– Pensionssystem, sparande och en massa andra system bygger på att tillväxten hela tiden ökar. För många människor skulle förlora för mycket om man försökte gå en annan väg.

Samtidigt har tid blivit en handelsvara eftersom den är så värdefull. Och ju mer vi höjer priset på tiden, desto dyrare blir det att vara ledig. Men visst finns motrörelser i form av människor som byter livsstil, sänker tempot och värderar andra saker än ekonomiska och symboliska värderingar, säger han.

Jag tänker att det krävs en viss ekonomisk trygghet för att kunna göra så?

– Absolut. Det här är återigen ett klassperspektiv. Det måste man alltid ha här. Alla kan inte gå ner i arbetstid, många tjänar för lite.

Det är något ofantligt som ska till för att förändra maktbalansen mellan ekonomi och andra värden, tror han.

– Ska det ske måste det nog komma underifrån. Jag har svårt att se att det skulle komma politiska beslut och helt säkert kommer det inte från marknaden. Jag tror att det finns visioner hos individer och små grupper, men de kommer inte fram, säger Uffe Enokson.

Stefan Gustafsson kunde styra mycket mer över sin
arbetstid tidigare. ”Det blir mindre och mindre makt
för oss. Det beror kanske på företagens vinstintresse?” Foto: David Lundmark.

Över Monica Carlssons plats på linan lyser röda siffror på en tavla. Dagens mål är 81 truckar av den här sorten. Hittills har de hunnit med 31, men borde ha skickat i väg 47 färdigmonterade truckar för att ligga i fas.

– Den där får man bara blunda för, säger Monica Carlsson luttrat.

Men visst vet hon att de ligger efter i dag.
– Man jobbar på ett dolt ackord kan man säga.

Fyra minuter och 20 sekunder. Det är så lång tid det ska ta att ställa trucken på plats, montera sidokåpor, motorkåpa, ett fack, fästa dekaler, känna att kablaget sitter fast och kolla finishen. Sedan i väg med trucken och fram med nästa som just lämnat stationen som gör momenten innan Monicas. Fyra minuter och 20 sekunder.

Vad gör du om du behöver gå på toa?

– Då ska man trycka på en knapp och vänta på avlösning. Kommer ingen så får du vänta. Men jag går ändå ibland. Då får det bli ett stopp helt enkelt. Kroppen kan inte vänta, den känner ju när den måste gå på toa. Men många är lojala och stannar. Sedan springer alla samtidigt när vi har tio minuters paus.

Det har varit högtryck i Mjölbyfabriken under hösten. Ett extra helgskift sattes in för att klara orderstocken utan att köra slut på personalen. Därför har eftermiddagsskiftet oftast sluppit gå in extra på fredagarna.

– Vi är ett av de få stora tillverkningsföretagen som finns kvar i Sverige och det är vi väldigt stolta över, säger fabrikschefen Peter Carlsson.

Konkurrensen från bland annat Asien är stenhård och den måste mötas med innovationer, nya produkter och hög kvalitet tror han. Men arbetstider och flexibilitet är viktiga inslag.

– Vi har hellre flex på arbetstiden än att folk ska springa snabbare.

Läs mer: Arbetstider


me@da.se

1Kommentarer

stevO:

Varför alltid så stort fokus på att lönen ska öka vid varje avtal? Jag kan lätt frånsäga mig löneökning mot att jag får 100 procent bestämmande rätt över min fritid, vill jag inte jobba över så ska jag inte vara tvingad.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

2

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Avtal 2020

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.