Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

18 september, 2017

Skrivet av

 Analys Digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden, skriver DA:s Harald Gatu, som har bevakat svensk industri i över 30 år.

När Dagens Arbete föddes 1997 recenserade vi fortfarande videofilmer i VHS-format. 20 år senare streamar vi på Netflix.

Medierna, resebokningarna, banktjänsterna har digitaliserats – samtidigt som mjukvaran alltmer flyttar in i industrimaskinerna. Det kommer att stöpa om den globala ekonomin, det kommer att påverka jobben.

Stora Enso i Skutskär testar dataspelsteknik för att göra kontrollrumsjobbet roligare för dem som jobbar där – men framför allt vill man med mer engagerande arbetsuppgifter locka dataspelsgenerationen till industrin. Dragkampen om arbetskraften är en internationell trend, en åldrande befolkning skärper konkurrensen och snabbar på den tekniska omställningen.

”Den som är tidigt ute intar en styrke­position i en utveckling som ­förväntas rita om världsekonomin på samma sätt som ångmaskinen och elmotorn på sin tid gjorde.”

En allt större del av världens befolkning bosätter sig i storstäder, världen får i snitt sju nya Paris per år. Det kräver nya trafiklösningar, nya klimatvänliga uppkopplings­bara fordon, men innebär också en omställning för bilarbetarna som ska utrusta fordonen med ännu mer mjukvara. Med tekniken följer nya affärsidéer – kanske Scania även blir ett logistikföretag som åtar sig transporter med förarlösa fordon?

I Kankbergsgruvan bygger Boliden tillsammans med ­Ericsson, ABB, Teliasonera och Volvo Construction Equipment en mobil infrastruktur. Gruvan kopplas upp med små sensorer och gruvarbetarna ska kunna fjärr­styra självgående fordon. Gruvarbetet förvandlas till att underhålla, serva, programmera och styra maskiner.

För de som bygger och utrustar de allt smartare lastbilarna och för de som sköter fjärrstyrda gruvmaskiner krävs fortbildning. En nyckel­fråga för den industrination som vill befinna sig i digitaliseringens framkant är hur de anställda ska kunna bli ”praktiska teoretiker och teoretiska praktiker”.

Alltsedan industrialismens genombrott har låga tillverkningskostnader förutsatt massproduktion i stora serier. Men inte längre. Med 3D-printning, eller additiv tillverkning, kan avancerade produkter tillverkas i korta serier – till låg kostnad. Detta kan ändra den pågående globaliseringen, ge den
lokala produktionen en chans.

Det går fort nu. För att öka tempot i digitaliseringen genomför just nu Teknikföretagen och IF Metall en informationsdrive för att nå tusen företag på 18 månader. Den som är tidigt ute intar en styrkeposition i en utveckling som förväntas rita om världsekonomin på samma sätt som ångmaskinen och ­elmotorn på sin tid gjorde. Men beredskapen på de svenska industrierna verkar vara så där. En undersökning visade nyligen att 70 procent av företagen anser att de ”borde göra något” men bara 17 procent vet vad.

Typiskt. Inför alla stora teknikskiften råder både förväntan och förvirring.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Att Göteborg tog hem spelet om Volvo Cars och Northvolts batterifabrik var knappast någon högoddsare, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

”Det är märkligt att så lite hänt”

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Skilda världar

Skilda världar

Ny teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

Det är inte frågan om utan när Northlandgruvan i Pajala kommer att öppnas igen, enligt gruvexperten Magnus Ericsson.

Robotarna som tar och ger jobb

Robotarna som tar och ger jobb

Dagens Arbete anordnar i dag Stora robotdagen, som samlar allt från världsledande forskare till politiker, företagare och fackföreningsledare.

Hårda vindar säkrar jobben

Hårda vindar säkrar jobben

Flera industrier har fått ett bryskt uppvaknande när elpriserna rusar. Men på gjuteriet i Värnamo såg man det komma.

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Mer än varannan industriarbetare jobbar på ett litet eller medelstort företag. Hur ska de klara kommande teknikskiften? Harald Gatu gick på spaning efter en industri­politik som kan ge småföretagen en hjälpande hand.

Framtidsfabriken – så gick det

Framtidsfabriken – så gick det

SCA satsade åtta miljarder på att modernisera Östrands massafabrik i Timrå. Kraftigt ökad produktion och en bättre arbetsmiljö stod på önskelistan. 

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.