”Det går fort nu – hänger ni med?”

 Analys Digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden, skriver DA:s Harald Gatu, som har bevakat svensk industri i över 30 år.

När Dagens Arbete föddes 1997 recenserade vi fortfarande videofilmer i VHS-format. 20 år senare streamar vi på Netflix.

Medierna, resebokningarna, banktjänsterna har digitaliserats – samtidigt som mjukvaran alltmer flyttar in i industrimaskinerna. Det kommer att stöpa om den globala ekonomin, det kommer att påverka jobben.

Stora Enso i Skutskär testar dataspelsteknik för att göra kontrollrumsjobbet roligare för dem som jobbar där – men framför allt vill man med mer engagerande arbetsuppgifter locka dataspelsgenerationen till industrin. Dragkampen om arbetskraften är en internationell trend, en åldrande befolkning skärper konkurrensen och snabbar på den tekniska omställningen.

”Den som är tidigt ute intar en styrke­position i en utveckling som ­förväntas rita om världsekonomin på samma sätt som ångmaskinen och elmotorn på sin tid gjorde.”

En allt större del av världens befolkning bosätter sig i storstäder, världen får i snitt sju nya Paris per år. Det kräver nya trafiklösningar, nya klimatvänliga uppkopplings­bara fordon, men innebär också en omställning för bilarbetarna som ska utrusta fordonen med ännu mer mjukvara. Med tekniken följer nya affärsidéer – kanske Scania även blir ett logistikföretag som åtar sig transporter med förarlösa fordon?

I Kankbergsgruvan bygger Boliden tillsammans med ­Ericsson, ABB, Teliasonera och Volvo Construction Equipment en mobil infrastruktur. Gruvan kopplas upp med små sensorer och gruvarbetarna ska kunna fjärr­styra självgående fordon. Gruvarbetet förvandlas till att underhålla, serva, programmera och styra maskiner.

För de som bygger och utrustar de allt smartare lastbilarna och för de som sköter fjärrstyrda gruvmaskiner krävs fortbildning. En nyckel­fråga för den industrination som vill befinna sig i digitaliseringens framkant är hur de anställda ska kunna bli ”praktiska teoretiker och teoretiska praktiker”.

Alltsedan industrialismens genombrott har låga tillverkningskostnader förutsatt massproduktion i stora serier. Men inte längre. Med 3D-printning, eller additiv tillverkning, kan avancerade produkter tillverkas i korta serier – till låg kostnad. Detta kan ändra den pågående globaliseringen, ge den
lokala produktionen en chans.

Det går fort nu. För att öka tempot i digitaliseringen genomför just nu Teknikföretagen och IF Metall en informationsdrive för att nå tusen företag på 18 månader. Den som är tidigt ute intar en styrkeposition i en utveckling som förväntas rita om världsekonomin på samma sätt som ångmaskinen och ­elmotorn på sin tid gjorde. Men beredskapen på de svenska industrierna verkar vara så där. En undersökning visade nyligen att 70 procent av företagen anser att de ”borde göra något” men bara 17 procent vet vad.

Typiskt. Inför alla stora teknikskiften råder både förväntan och förvirring.