Industriarbetarnas tidning

”Fabriken i Smedjebacken för liten”

1 september, 2017

Skrivet av

Foto: Husqvarna

Verksamheten måste koncentreras till större anläggningar om vi ska kunna möta den snabba tillväxten, säger Henric Andersson, vd för Husqvarna Construction Division.

Alternativet vore att bygga ut verksamhet i Smedjebacken. Men det skulle ta för lång tid och kosta för mycket pengar.

– Därför väljer vi att integrera verksamheten i andra, större enheter som kommer att förbättra vår leveransförmåga och realisera synergier.

Var det syftet med förvärvet i vintras, att lägga ner i Smedjebacken?

– Nej absolut inte. Vi trodde att vi skulle vara kvar och att det inte skulle vara några problem att fortsätta verksamheten där. Nu ser vi att efterfrågan på att slipa och polera betonggolv växer snabbare och kommer att vara robust framöver vilket gör att Smedjebacken tyvärr inte räcker till.

Först trodde ni alltså att ni skulle behålla Smedjebacken – men sedan kort därefter beslutar att lägga ner anläggningen. Det låter som om ni har gjort en dålig analys inför uppköpet? 

– Naturligtvis gjorde vi en grundlig förstudie, samtidigt som man lär sig saker och ting under resans gång. Vi har jobbat tajt med Smedjebacken under den här korta tiden och vi vet mer idag.

I januari talade ni om att ”nyttja styrkan hos båda varumärkena” och ”tillämpa en varumärkesstrategi där både Husqvarna och Pullman Ermator används”.  Gäller inte det längre?

– Jo, det gäller. Vi kommer fortsättningsvis producera och sälja produkter under olika varumärken, bland annat Pullman Ermator.

Men ni lägger ju ner Pullman Ermator?

– Nej det gör vi inte. Vi behåller varumärket och säljstyrkan. Sedan ändrar vi tillverkningsstrukturen.

Ni gör er av med all den kompetens som finns i Smedjebacken och som byggt upp Pullman Ermator. Är inte den kompetensen värd något?

– Det är klart att vi värdesätter den kompetensen, självklart. Den är värd mycket och vi kommer att ta vara på den.

Hur då?

– Bland annat ska vi se om vi kan erbjuda några att följa med till Husqvarna. Vi är inte riktigt klara med alla förhandlingar än.

Pullman Ermator har cirka 25 anställda. Får alla erbjudande att följa med?

– Nej. När det gäller produktionen i Smedjebacken så överförs den till våra leverantörer och det finns därför inte möjlighet för oss att erbjuda nya jobb. Arbetsmarknadsläget i Smedjebacken med omnejd ser bra ut och vi ser att det finns goda möjligheter för våra medarbetare att hitta andra jobb efter att verksamheten avslutats.

Husqvarna Construction har gått bra de senaste åren. Omsättningen har ökat och vinsten i form av rörelsemarginal steg i fjol från 10 till 13,9 procent.

Innebär det att företaget har råd att vara generöst i ekonomisk kompensation till de som drabbas av nedläggningen?

– Vi har försökt hitta lösningar med de fackliga företrädarna på orten och det finns en uppgörelse. Vi försöker vara så generösa vi kan samtidigt som vi förstår att de människor som drabbas hamnar i en olycklig situation.

Nedläggningen och flytten uppges kosta 65 miljoner kronor. Varför inte satsa de pengarna i Pullman Ermators befintliga anläggningar?

– Flytten av Pullman Ermator kostar mindre än så eftersom de 65 miljonerna också inkluderar HTC, en annan verksamhet vi förvärvat. Men produktionsmässigt var aldrig en utbyggnad av Smedjebacken något alternativ. Då hade vi inte fått de synergieffekter som möjliggör att vi får loss medel att återinvestera i verksamheten, exempelvis inom marknadsföring, produktutveckling och försäljning.

Kan du förstå upprördheten bland människor i bygden som ser en stor jätte komma och käka upp ett litet välskött och lönsamt framtidsföretag på det här viset?

– Absolut. Jag förstår fullständigt den besvikelse som kan finnas efter ett sådant här beslut.

Husqvarna är ju ett konsumentföretag. Hur tror du det här agerandet påverkar varumärkets anseende?

– Naturligtvis kan det påverka, men det beror ju på hur man ser på det.  Somliga tror jag ser det som positivt, att vi försöker hitta sätt att utveckla verksamheten och möta en snabbt ökande efterfrågan. Andra kan se det på ett annat, mer negativt sätt och undrar varför vi gör på det här viset.

Tror du verkligen att de kunder som står och väljer mellan olika motorsågar eller gräsklippare bortser från en sådan här historia?

– Jag tror nog att man i första hand väljer den motorsåg eller gräsklippare som bäst passar ens behov.

Vilket ansvar har ni för att se till att de anställda ges en ny chans nu när ni väljer att stänga verksamheten i Smedjebacken?

– Vi jobbar lokalt bland annat med kommunen och näringslivet. Vi har en öppen dialog med andra företag i regionen och vi hoppas att det ska ge positiva resultat.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Här är Sveriges farligaste industrier

Här är Sveriges farligaste industrier

Här är Sveriges farligaste stora industriarbetsplatser. I en unik kartläggning kan Dagens Arbete avslöj­a var det är störst risk att skada sig.

Snart gör de sista trycket

Snart gör de sista trycket

Skiftlaget i Landvetter har tryckt Göteborgs-Posten ihop i 40 år. Men sånt väger lätt när affärsbeslut fattas och miljoner kan sparas.
Vid nyår stannar tryckpressarna för gott. Till dess är det fullt ös.

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Inflationen eller inte, är det kris så har man som löntagarna ett ansvar att inte stjälpa företaget som försörjer en. Om man inte är VD förstås, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

V-Tab lägger ned tryckerier

V-Tab lägger ned tryckerier

Tryckeriföretaget V-Tab ska avveckla tidningstrycket och stänger tre anläggningar. Totalt 125 jobb försvinner i Landvetter, Södertälje och Norrahammar.

Sista skiftet på Svanskog

Sista skiftet på Svanskog

Han började som springpojke när han var femton. Nu, nästan ett halvsekel senare, har Freddy Andersson gjort sitt sista skift på bruket. Alla hans arbetskamrater likaså.

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Nu är det klart att Kvarnsveden läggs ner senast sista september. Men facket ger inte upp.
”Vi tror fortfarande att det finns andra som kan vara intresserade.”

De anställda ger inte upp om Kvarnsveden

De anställda ger inte upp om Kvarnsveden

Än lever hoppet om Kvarnsveden, åtminstone bland de anställda på golvet. ”Det är som att alla spottat sig i nävarna,” säger huvudskyddsombudet Janne Grundelius.

Deromes husfabrik i Skellefteå läggs ner

Det är anläggningen i Renholmen som i augusti kommer att upphöra. De 30 anställda på golvet har varslats om uppsägning.

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

”En kalldusch för oss alla!” säger samordnande huvudskyddsombudet Jan Grundelius. 440 anställda på Kvarnsveden berörs.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?