Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Foto: TT, montage: Dagens Arbete

Fick arbetsskada godkänd efter 40 år

Mannen utsattes för höga halter lösningsmedel på jobbet under 70-talet. Nu har kammarrätten gått emot Försäkringskassan och godkänner mannens besvär som arbetsskada.

Ordlista

Kronisk toxisk encefalopati: Hjärnskada som kan orsakas av lösningsmedel. Vanliga symptom är nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, trötthet, irritabilitet och humörsvängningar.

Asteno-emotionellt syndrom: Kan orsakas av långvarig stress eller traumatiska händelser. Vanliga symptom är koncentrationssvårigheter, närminnesstörningar, mental uttröttbarhet och yrsel.

Livränta: Ekonomisk ersättning som ska täcka inkomstförluster om man måste gå ner i tid eller byta yrke på grund av en godkänd arbetsskada.

Det var under fem år på 70-talet som mannen jobbade med att tömma, rengöra och lackera om oljefat. Han utsattes för en mängd olika kemikalier, bland andra bensen, trikloretylen, styren, aceton och fenoler.

Under 2000-talet var mannen sjukskriven i perioder för bland annat yrsel, huvudvärk och minnessvårigheter. Besvären ansågs bero på depression orsakad av flera traumatiska livshändelser och långvarig psykisk stress. Han fick då diagnosen asteno-emotionellt syndrom, som bland annat kan ge koncentrationsstörningar (se faktaruta).

Först 2012 fick han diagnosen kronisk toxisk encefalopati – en hjärnskada som beror på att han exponerats för lösningsmedel tidigare i livet (se faktaruta).

Försäkringskassan ville dock inte godkänna besvären som en arbetsskada. Det kan inte uteslutas att det finns andra orsaker till mannens nedsatta arbetsförmåga, anser myndigheten. De menar att mannen inte arbetade med kemikalierna under tillräckligt lång tid för att utveckla skadan, samt att det gått orimligt många år mellan exponeringen och nedsättningen av hans arbetsförmåga. Besvären kan i stället förklaras av att han råkat ut för traumatiska livshändelser, enligt Försäkringskassan.

Mannen överklagade, men länsrätten gick på Försäkringskassans linje. Med hjälp av sitt fackförbund GS överklagade han domen. Kammarrätten har nu rivit upp länsrättens dom.

Kammarrätten skriver att det är bevisat att mannen har exponerats för lösningsmedel. De finner heller inga skäl att ifrågasätta mannens diagnos – kronisk toxisk encefalopati – som har fastställts på arbets- och miljömedicinsk klinik. Enligt kammarrätten finns det inga andra faktorer än den diagnosen som bättre kan förklara mannens nedsatta arbetsförmåga.

Därför ska hans besvär godkännas som arbetsskada med rätt till livränta för den inkomstförlust som skadan har medfört.

Läs mer: Arbetsmiljö | Stress/mobbning


me@da.se

3Kommentarer

Anna-Greta Söderlund:

Oh vad glad jag blir för hans skull.Jag har själv jobbat med isyanater och fick astma utav detta, med många överklagande. Jag hoppas att han får en hög ersättning och upprättelse. Men han har en livslång sjukdom som kan bli värre med tiden för detta med lösningsmedel sitter i hans fettväv o hjärna.

Tobias:

Men är det inte ovärdigt att man inte får sina rättigheter tillgodosedda i en rättsstat? Jag menar mannen får ut sin försäkring 40 år efter händelsen. Detta oroar och chockar mer än förvånar… Faktiskt.
Skadeståndet skall vara så mycket högre än vad det är idag. Flera miljoner i ideellt skadestånd. Eller vad det nu heter, så att man inte behöver skatta bort allt. Men detta att man slipper skatt undanhåller man alltid, eller berättar inte hur man gör förmånligast vid enarbetsskada. Arbetsskadeförsäkring utan tänder det är vad det är. Med fackets/AFA:s goda minne.

Maja B:

Tycker att Försäkringskassan skall betala många miljoner i skadestånd till denne man som tvingats lida i så många år. En miljon för varje år. Att skända och håna arbetsskadade som Försäkringskassan satt i system att göra bör upphöra genast Att regeringen inte sätter stopp kassans övergrepp på arbetsskadade är ofattbart.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.