Industriarbetarnas tidning

Slaget om 2000 nya industrijobb

18 september, 2017

Skrivet av Jonas Löfvenberg Anna Julius

Northvolts planerade batterifabrik kostar 40 miljarder och kan ge 2000-3000 jobb. Kampen står mellan Västerås och Skellefteå. DA har frågat facken och kommunerna hur de säljer sina städer.

Fakta:

Northvolt vill bygga en batterifabrik som ska kunna dra igång storskalig produktion år 2020 och vara utbyggd för full kapacitet år 2023. Då ska fabriken kunna producera 35 000 ton litiumjonbatterier per år.

Från en lista på elva svenska och finska kommuner valde Northvolt i somras ut Västerås och Skellefteå som finalister.

Kostnaden beräknas till cirka 40 miljarder. Northvolt har tidigare tagit in motsvarande cirka 120 miljoner kronor och bland finansiärerna finns Stena, Vattenfall, EU, Energimyndigheten och innovationsmyndigheten Vinnova.

Företaget hoppas kunna få ihop ytterligare 960 miljoner under hösten efter att ha uppvaktat investerare och potentiella kunder.

Källor: Företaget, TT, Bloomberg, Dagens Industri

 

Utöver de rena arbetstillfällena i fabriken, så betyder etableringen mycket för den ort Northvolt väljer. Det som kommer att bli Europas största litiumjonbatterifabrik för med största sannolikhet även med sig utveckling av näringslivet och inflyttning.

Eva Lilja. Foto: Per Groth

Eva Lilja är näringslivsdirektör i Västerås. Hon säger att utöver att bara uppfylla Northvolts kravlista så har hennes stad en profil med en industritradition och ett näringsliv där en batterifabrik skulle passa bra in.

– Vi kallar Västerås för Sveriges energistad. Här finns mycket kunskap inom energisektorn, både i form av forskning och utveckling. Vi har också flera utvecklingsprojekt som jobbar med kompetensförsörjning till den här typen av industri, säger Eva Lilja.

Hon säger också att läget rent geografisk är förmånligt och tänker bland annat på närheten till Stockholm.

­– Det här är som vilket exploateringsprojekt som helst även om det samtidigt är extraordinärt. När det kommer till exempelvis markköp så sker det på kommersiella grunder. Det är vi väldigt noga med, det får absolut inte bli något som kan se ut som statsstöd.

Statsstöd är något som regleras, och i de flesta falla förbjuds, av EU. Syftet är att motverka snedvriden konkurrens.

Mikael Sandberg är ombudsman i IF Metall Mälardalen. Han håller med Eva Lilja på flera punkter och lyfter fram stadens redan väletablerade högteknologiska industri som argument, där ABB, Bombardier och Westinghouse är de största aktörerna.

Mikael Sandberg, ombudsman IF Metall Mälardalen

– Vi pratar initialt om 2000 till 3000 arbetstillfällen. Det handlar om hur väl orten kan erbjuda kompetent arbetskraft. Det är fyra Mälarstäder som ställer sig bakom projektet och vi har ett upptagsområde på 4 miljoner människor här. Blir det Västerås kommer IF Metall att vara där från dag ett för att organisera arbetarna.

Även Skellefteå har en levande industritradition, med sitt moderna smältverk och sin processindustri. Kommunchefen Kristina Sundin Jonsson säger att man inte tittat så mycket på vad de andra städerna erbjuder utan har koncentrerat sig på det egna arbetet.

– Både vi och Västerås har bra erbjudanden. Här har vi tillgång till mark, grön el, vatten, bra kommunikationer, ett stabilt politiskt klimat och goda samarbeten med universitet och näringsliv. Skellefteå är sammantaget en bra plats.

Att kommunen har en bra hamn som de själva äger lyfts som ett argument för det nordligare alternativet. Även närheten till energiförsörjningen. Skellefteå Krafts vd Hans Kreisel har tidigare sagt till tidningen Norran att Northvolt kan spara uppskattningsvis 70–80 miljoner kronor i elkostnader varje år på att placera fabriken där.

Kristina Sundin Jonsson, kommunchef i Skellefteå

Kristina Sundin Jonsson tror inte heller att det ska vara något problem att få ihop till den omfattande arbetsstyrka som behövs för att bemanna fabriken.

– Vi har redan en stor industriell bas och vi tror att Northvolt är ett stark varumärke som kommer att dra folk, säger hon.

Precis som på kommunledningen så håller man tummarna på IF Metalls avdelning i Norra Västerbotten. Även avdelningsordförande Jimmy Faltin tror att det borde gå att bemanna fabriken och konstaterar att folk i regionen är vana att resa långt till jobbet. Han tror också att batterifabriken skulle kunna vara ett lockande alternativ för personer som jobbat länge på samma ställe.

– Vi hoppas verkligen att det landar i Skellefteå, och vi vill gärna organisera dem som ska jobba i produktionen. Jag tror och hoppas att det skulle bli en bra arbetsgivare med bra löneläge. säger han.

Jimmy Faltin, IF Metall Norra Västerbotten

IF Metall är inte själva med i processen att locka dit Northvolt, men Faltin säger att han fått lite informella frågor.

– Jag tycker satsningen har substans. Men jag tar inte ut något i förskott, säger han.

DA har sökt Northvolts vd Peter Carlsson men han befinner sig på resa och har inte tid att svara på frågor. I stället svarar företagets kommunikationschef Jesper Wigardt via e-post. Han säger att båda städerna har goda grundförutsättningar för fabriken.

– Om man tittar på kommunernas profiler har Västerås en stark position som energinav och Skellefteå är ledande inom gruvnäring och återvinning. Alla dessa områden är mycket intressanta för vår verksamhet, säger han i sitt mejl.

Jesper Wigardt, Northvolt

Jesper Wigardt säger också att finansieringen går enligt planen. Hittills har Northvolt tagit in 120 miljoner kronor från bland annat Stena, Vattenfall och InnoEnergy för att finansiera det som företaget kallar för projektfasen.

– Nu, under andra halvåret 2017, har vi inlett finansieringen av en så kallad demolina, som beräknas vara färdigbyggd år 2019, för att kunna testa produkter och processer. I den finansieringen vänder vi oss framförallt till potentiella kunder och partners. I nästa skede kommer vi att inleda en större finansiering för den första fjärdedelen av fabriken för att kunna sätta igång storskalig produktion år 2020.

Under andra halvan av september inleddes samrådsprocesser, som bland annat tittar miljöpåverkan, i både Västerås och Skellefteå. De tar några veckor att genomföra, men när de är avslutade hoppas Northvolt kunna ge besked om hur de vill gå vidare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Så får du betalt för att plugga

Så får du betalt för att plugga

Trött på jobbet eller sugen på att utvecklas? Från den 1 oktober finns möjlighet att söka det nya omställningsstudiestödet. Men skynda dig, pengarna kan ta slut.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

Var lugn, återväxten är säkrad

Var lugn, återväxten är säkrad

är de unga engagerar sig i facket kommer hoppet om framtiden tillbaka, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Här skolas framtiden in

Här skolas framtiden in

Trä- och möbelindustrin behöver rekrytera nästan 5000 nya yrkesarbetare de närmsta åren. Gymnasieeleverna på Tau Learning i Malmö är eftertraktade.

”Tänk vad tillgången på energi och kompetens kan betyda”

”Tänk vad tillgången på energi och kompetens kan betyda”

Northvolt tänder ett ljus i mörkret när företaget tar över Kvarnsvedens pappersbruk, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.