Industriarbetarnas tidning

Slaget om 2000 nya industrijobb

18 september, 2017

Skrivet av Jonas Löfvenberg Anna Julius

Northvolts planerade batterifabrik kostar 40 miljarder och kan ge 2000-3000 jobb. Kampen står mellan Västerås och Skellefteå. DA har frågat facken och kommunerna hur de säljer sina städer.

Fakta:

Northvolt vill bygga en batterifabrik som ska kunna dra igång storskalig produktion år 2020 och vara utbyggd för full kapacitet år 2023. Då ska fabriken kunna producera 35 000 ton litiumjonbatterier per år.

Från en lista på elva svenska och finska kommuner valde Northvolt i somras ut Västerås och Skellefteå som finalister.

Kostnaden beräknas till cirka 40 miljarder. Northvolt har tidigare tagit in motsvarande cirka 120 miljoner kronor och bland finansiärerna finns Stena, Vattenfall, EU, Energimyndigheten och innovationsmyndigheten Vinnova.

Företaget hoppas kunna få ihop ytterligare 960 miljoner under hösten efter att ha uppvaktat investerare och potentiella kunder.

Källor: Företaget, TT, Bloomberg, Dagens Industri

 

Utöver de rena arbetstillfällena i fabriken, så betyder etableringen mycket för den ort Northvolt väljer. Det som kommer att bli Europas största litiumjonbatterifabrik för med största sannolikhet även med sig utveckling av näringslivet och inflyttning.

Eva Lilja. Foto: Per Groth

Eva Lilja är näringslivsdirektör i Västerås. Hon säger att utöver att bara uppfylla Northvolts kravlista så har hennes stad en profil med en industritradition och ett näringsliv där en batterifabrik skulle passa bra in.

– Vi kallar Västerås för Sveriges energistad. Här finns mycket kunskap inom energisektorn, både i form av forskning och utveckling. Vi har också flera utvecklingsprojekt som jobbar med kompetensförsörjning till den här typen av industri, säger Eva Lilja.

Hon säger också att läget rent geografisk är förmånligt och tänker bland annat på närheten till Stockholm.

­– Det här är som vilket exploateringsprojekt som helst även om det samtidigt är extraordinärt. När det kommer till exempelvis markköp så sker det på kommersiella grunder. Det är vi väldigt noga med, det får absolut inte bli något som kan se ut som statsstöd.

Statsstöd är något som regleras, och i de flesta falla förbjuds, av EU. Syftet är att motverka snedvriden konkurrens.

Mikael Sandberg är ombudsman i IF Metall Mälardalen. Han håller med Eva Lilja på flera punkter och lyfter fram stadens redan väletablerade högteknologiska industri som argument, där ABB, Bombardier och Westinghouse är de största aktörerna.

Mikael Sandberg, ombudsman IF Metall Mälardalen

– Vi pratar initialt om 2000 till 3000 arbetstillfällen. Det handlar om hur väl orten kan erbjuda kompetent arbetskraft. Det är fyra Mälarstäder som ställer sig bakom projektet och vi har ett upptagsområde på 4 miljoner människor här. Blir det Västerås kommer IF Metall att vara där från dag ett för att organisera arbetarna.

Även Skellefteå har en levande industritradition, med sitt moderna smältverk och sin processindustri. Kommunchefen Kristina Sundin Jonsson säger att man inte tittat så mycket på vad de andra städerna erbjuder utan har koncentrerat sig på det egna arbetet.

– Både vi och Västerås har bra erbjudanden. Här har vi tillgång till mark, grön el, vatten, bra kommunikationer, ett stabilt politiskt klimat och goda samarbeten med universitet och näringsliv. Skellefteå är sammantaget en bra plats.

Att kommunen har en bra hamn som de själva äger lyfts som ett argument för det nordligare alternativet. Även närheten till energiförsörjningen. Skellefteå Krafts vd Hans Kreisel har tidigare sagt till tidningen Norran att Northvolt kan spara uppskattningsvis 70–80 miljoner kronor i elkostnader varje år på att placera fabriken där.

Kristina Sundin Jonsson, kommunchef i Skellefteå

Kristina Sundin Jonsson tror inte heller att det ska vara något problem att få ihop till den omfattande arbetsstyrka som behövs för att bemanna fabriken.

– Vi har redan en stor industriell bas och vi tror att Northvolt är ett stark varumärke som kommer att dra folk, säger hon.

Precis som på kommunledningen så håller man tummarna på IF Metalls avdelning i Norra Västerbotten. Även avdelningsordförande Jimmy Faltin tror att det borde gå att bemanna fabriken och konstaterar att folk i regionen är vana att resa långt till jobbet. Han tror också att batterifabriken skulle kunna vara ett lockande alternativ för personer som jobbat länge på samma ställe.

– Vi hoppas verkligen att det landar i Skellefteå, och vi vill gärna organisera dem som ska jobba i produktionen. Jag tror och hoppas att det skulle bli en bra arbetsgivare med bra löneläge. säger han.

Jimmy Faltin, IF Metall Norra Västerbotten

IF Metall är inte själva med i processen att locka dit Northvolt, men Faltin säger att han fått lite informella frågor.

– Jag tycker satsningen har substans. Men jag tar inte ut något i förskott, säger han.

DA har sökt Northvolts vd Peter Carlsson men han befinner sig på resa och har inte tid att svara på frågor. I stället svarar företagets kommunikationschef Jesper Wigardt via e-post. Han säger att båda städerna har goda grundförutsättningar för fabriken.

– Om man tittar på kommunernas profiler har Västerås en stark position som energinav och Skellefteå är ledande inom gruvnäring och återvinning. Alla dessa områden är mycket intressanta för vår verksamhet, säger han i sitt mejl.

Jesper Wigardt, Northvolt

Jesper Wigardt säger också att finansieringen går enligt planen. Hittills har Northvolt tagit in 120 miljoner kronor från bland annat Stena, Vattenfall och InnoEnergy för att finansiera det som företaget kallar för projektfasen.

– Nu, under andra halvåret 2017, har vi inlett finansieringen av en så kallad demolina, som beräknas vara färdigbyggd år 2019, för att kunna testa produkter och processer. I den finansieringen vänder vi oss framförallt till potentiella kunder och partners. I nästa skede kommer vi att inleda en större finansiering för den första fjärdedelen av fabriken för att kunna sätta igång storskalig produktion år 2020.

Under andra halvan av september inleddes samrådsprocesser, som bland annat tittar miljöpåverkan, i både Västerås och Skellefteå. De tar några veckor att genomföra, men när de är avslutade hoppas Northvolt kunna ge besked om hur de vill gå vidare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

Kontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

Northvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

Mer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Värna framtidens pappers­arbetare

Branschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

Sommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Sommarjobben i industrin ökar

Sommarjobben i industrin ökar

Den som söker sommarjobb inom industrin har i år stora chanser att få ett. Arbetsförmedlingen har fått in 2 500 sommarjobb, 500 fler än förra året.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.