Industriarbetarnas tidning

Färre dör men många skadas

9 oktober, 2017

Skrivet av

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

122 500

… arbetsskador anmäldes till Försäkringskassan 2016. Av dessa var 11 800 arbet­s­sjuk­domar.

45 personer omkom

… i arbetsplatsolyckor 2016. För 20 år sedan dog 92 personer på jobbet.
På 1950- och 60-talet inträffade mellan 300 och 400 dödsolyckor om året.
Det är många gånger vanligare att män förolyckas än kvinnor.

Löpande band

Slimmad bemanning och ensidiga arbetsuppgifter är två viktiga förklaringar till skador i industrin. På 1980-talet drog Metall i gång ”Det goda arbetet”. Med det ville man förändra och förbättra arbetsorganisationerna på industrierna – komma bort från ­löpande bandet. Men med 1990-talskrisen punkterades Metalls visioner.

Till följd av den ökade globala konkurrensen är lineproduktionen tillbaks, och med den ökade kommer belastningsskador.

2014 gjorde IF Metall en undersökning som visade att belastningsskadorna fördubblats i vissa branscher och att kvinnor är särskilt utsatta.

Läs mer: 

En av tre har belastningsskador

Dålig organisation

Den psykosociala arbetsmiljön är ett växande problem på många arbetsplatser. De senaste sju åren har sjukdomar som orsakas av hur jobbet organiseras ökat. Mer än var tredje anmäld arbetssjukdom förra året hade sin grund i sociala eller organisatoriska orsaker. Bland kvinnor stod de för nära hälften av de anmälda arbetssjuk­domarna.

Läs mer.

”Förr eller senare brister det”

Asbest

Asbest var en arbetsmiljö­fråga redan under 1970-talet. 1982 totalförbjöds asbest i Sverige men många hade redan hunnit få ner fibrerna i sina lungor. Asbest användes bland annat i fordonsbromsar, fix och fog till kakel, som brandskydd i ventilationsanläggningar och i underskikt till plastmattor. Med tiden har kunskapen om var fibern och riskerna finns försvunnit.

”Asbestcancer”, mesoteliom, tar lång tid att utveckla. I vissa fall 40–50 år. Facket har förhandlat fram en särskild försäkring för de som drabbas. Varje år får över 100 personer mesoteliom, som uppstår i lungsäcken eller bukhinnan. 2015 insjuknade 136 personer.

Läs mer: 

Asbest dödar – igen

Vibrationer

Varje dag jobbar 400 000 människor under minst två timmar med vibrerande maskiner. Många får kroniska nerv- och kärlskador. Hans Linell har forskat om vibrationer i över 25 år och arbetar på forskningskoncernen Swerea AB. Han jobbar med projektet Noll vibrationsskador, för att ta fram vibrationsfria verktyg.

– Väldigt många verktyg ser ut som på 1950-talet. Men tekniskt sett är det inte särskilt svårt att ta bort vibrationer.

Läs mer:

Så skyddas du från farliga vibrationer

Nanopartiklar

Det finns forskare som befarar att vissa sorters nanopartiklar kan vara farligare än asbest. Nanoteknik handlar om partiklar som är minimala. Ett hårstrå är 50 000 nanometer tjockt. Idag används nanomaterial i allt från leksaker och bilar till livsmedel och hygienartiklar.

Läs mer:

Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst

Lungsjukdomar

Att arbetsmiljön kan ligga bakom många lungsjukdomar missas i vården. Skärvätskor, stendamm och trädamm kan ge kroniska besvär.

I Sverige finns inga tydliga gränsvärden eller regler för skärvätskor. Men luftvägarna kan ta stryk av dimman som bildas. Det är viktigt att fånga upp dimman av olja och skärvätska med hjälp av filter. Operatörer behöver utbildas i hur skärvätskor sköts. Ett bra sätt är att kapsla in maskiner.

Läs mer:

Så skadas dina lungor av ditt arbete

En kommentar till “Färre dör men många skadas

  • 122 400 skador anmälda, vad kostar det för samhället, sjukfrånvaro, familjetragedier, sjukhuskostnade, inkl vårdcentral, medecinkosnader, livräntor osv
    Idag redovisas bara LIVRÄNTOR, vad är det man försöker dölja
    för det svenska folket?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

“Nu har det hänt som inte får hända. Det känns skitjobbigt.”
Det säger Pappers avdelningsordförande Ulrik Jörback om gårdagens dödsolycka på Rexcells pappersbruk i Skåpafors.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

Samhallstädare död i arbetsolycka

En städare på Samhall har dött i en arbetsolycka på uppdrag hos ett träföretag i Vimmerby. En utredning om misstänkt arbetsmiljöbrott har inletts.

Tio års dödsfall på jobbet

Tio års dödsfall på jobbet

27 oktober är inte bara skyddsombudens dag, det är även en onsdag i oktober – en av årets mest olycksdrabbade dagar på svenska företag. Totalt inträffade 494 arbetsolyckor med dödlig utgång mellan 2011 och 2020.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Osäkert anställda vågar    sällan larma

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.