Industriarbetarnas tidning

Färre dör men många skadas

9 oktober, 2017

Skrivet av

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

122 500

… arbetsskador anmäldes till Försäkringskassan 2016. Av dessa var 11 800 arbet­s­sjuk­domar.

45 personer omkom

… i arbetsplatsolyckor 2016. För 20 år sedan dog 92 personer på jobbet.
På 1950- och 60-talet inträffade mellan 300 och 400 dödsolyckor om året.
Det är många gånger vanligare att män förolyckas än kvinnor.

Löpande band

Slimmad bemanning och ensidiga arbetsuppgifter är två viktiga förklaringar till skador i industrin. På 1980-talet drog Metall i gång ”Det goda arbetet”. Med det ville man förändra och förbättra arbetsorganisationerna på industrierna – komma bort från ­löpande bandet. Men med 1990-talskrisen punkterades Metalls visioner.

Till följd av den ökade globala konkurrensen är lineproduktionen tillbaks, och med den ökade kommer belastningsskador.

2014 gjorde IF Metall en undersökning som visade att belastningsskadorna fördubblats i vissa branscher och att kvinnor är särskilt utsatta.

Läs mer: 

En av tre har belastningsskador

Dålig organisation

Den psykosociala arbetsmiljön är ett växande problem på många arbetsplatser. De senaste sju åren har sjukdomar som orsakas av hur jobbet organiseras ökat. Mer än var tredje anmäld arbetssjukdom förra året hade sin grund i sociala eller organisatoriska orsaker. Bland kvinnor stod de för nära hälften av de anmälda arbetssjuk­domarna.

Läs mer.

”Förr eller senare brister det”

Asbest

Asbest var en arbetsmiljö­fråga redan under 1970-talet. 1982 totalförbjöds asbest i Sverige men många hade redan hunnit få ner fibrerna i sina lungor. Asbest användes bland annat i fordonsbromsar, fix och fog till kakel, som brandskydd i ventilationsanläggningar och i underskikt till plastmattor. Med tiden har kunskapen om var fibern och riskerna finns försvunnit.

”Asbestcancer”, mesoteliom, tar lång tid att utveckla. I vissa fall 40–50 år. Facket har förhandlat fram en särskild försäkring för de som drabbas. Varje år får över 100 personer mesoteliom, som uppstår i lungsäcken eller bukhinnan. 2015 insjuknade 136 personer.

Läs mer: 

Asbest dödar – igen

Vibrationer

Varje dag jobbar 400 000 människor under minst två timmar med vibrerande maskiner. Många får kroniska nerv- och kärlskador. Hans Linell har forskat om vibrationer i över 25 år och arbetar på forskningskoncernen Swerea AB. Han jobbar med projektet Noll vibrationsskador, för att ta fram vibrationsfria verktyg.

– Väldigt många verktyg ser ut som på 1950-talet. Men tekniskt sett är det inte särskilt svårt att ta bort vibrationer.

Läs mer:

Så skyddas du från farliga vibrationer

Nanopartiklar

Det finns forskare som befarar att vissa sorters nanopartiklar kan vara farligare än asbest. Nanoteknik handlar om partiklar som är minimala. Ett hårstrå är 50 000 nanometer tjockt. Idag används nanomaterial i allt från leksaker och bilar till livsmedel och hygienartiklar.

Läs mer:

Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst

Lungsjukdomar

Att arbetsmiljön kan ligga bakom många lungsjukdomar missas i vården. Skärvätskor, stendamm och trädamm kan ge kroniska besvär.

I Sverige finns inga tydliga gränsvärden eller regler för skärvätskor. Men luftvägarna kan ta stryk av dimman som bildas. Det är viktigt att fånga upp dimman av olja och skärvätska med hjälp av filter. Operatörer behöver utbildas i hur skärvätskor sköts. Ett bra sätt är att kapsla in maskiner.

Läs mer:

Så skadas dina lungor av ditt arbete

En kommentar till “Färre dör men många skadas

  • 122 400 skador anmälda, vad kostar det för samhället, sjukfrånvaro, familjetragedier, sjukhuskostnade, inkl vårdcentral, medecinkosnader, livräntor osv
    Idag redovisas bara LIVRÄNTOR, vad är det man försöker dölja
    för det svenska folket?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Osäkert anställda vågar    sällan larma

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

De kom inte hem från   arbetet

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.