Industriarbetarnas tidning

Färre dör men många skadas

9 oktober, 2017

Skrivet av

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

122 500

… arbetsskador anmäldes till Försäkringskassan 2016. Av dessa var 11 800 arbet­s­sjuk­domar.

45 personer omkom

… i arbetsplatsolyckor 2016. För 20 år sedan dog 92 personer på jobbet.
På 1950- och 60-talet inträffade mellan 300 och 400 dödsolyckor om året.
Det är många gånger vanligare att män förolyckas än kvinnor.

Löpande band

Slimmad bemanning och ensidiga arbetsuppgifter är två viktiga förklaringar till skador i industrin. På 1980-talet drog Metall i gång ”Det goda arbetet”. Med det ville man förändra och förbättra arbetsorganisationerna på industrierna – komma bort från ­löpande bandet. Men med 1990-talskrisen punkterades Metalls visioner.

Till följd av den ökade globala konkurrensen är lineproduktionen tillbaks, och med den ökade kommer belastningsskador.

2014 gjorde IF Metall en undersökning som visade att belastningsskadorna fördubblats i vissa branscher och att kvinnor är särskilt utsatta.

Läs mer: 

En av tre har belastningsskador

Dålig organisation

Den psykosociala arbetsmiljön är ett växande problem på många arbetsplatser. De senaste sju åren har sjukdomar som orsakas av hur jobbet organiseras ökat. Mer än var tredje anmäld arbetssjukdom förra året hade sin grund i sociala eller organisatoriska orsaker. Bland kvinnor stod de för nära hälften av de anmälda arbetssjuk­domarna.

Läs mer.

”Förr eller senare brister det”

Asbest

Asbest var en arbetsmiljö­fråga redan under 1970-talet. 1982 totalförbjöds asbest i Sverige men många hade redan hunnit få ner fibrerna i sina lungor. Asbest användes bland annat i fordonsbromsar, fix och fog till kakel, som brandskydd i ventilationsanläggningar och i underskikt till plastmattor. Med tiden har kunskapen om var fibern och riskerna finns försvunnit.

”Asbestcancer”, mesoteliom, tar lång tid att utveckla. I vissa fall 40–50 år. Facket har förhandlat fram en särskild försäkring för de som drabbas. Varje år får över 100 personer mesoteliom, som uppstår i lungsäcken eller bukhinnan. 2015 insjuknade 136 personer.

Läs mer: 

Asbest dödar – igen

Vibrationer

Varje dag jobbar 400 000 människor under minst två timmar med vibrerande maskiner. Många får kroniska nerv- och kärlskador. Hans Linell har forskat om vibrationer i över 25 år och arbetar på forskningskoncernen Swerea AB. Han jobbar med projektet Noll vibrationsskador, för att ta fram vibrationsfria verktyg.

– Väldigt många verktyg ser ut som på 1950-talet. Men tekniskt sett är det inte särskilt svårt att ta bort vibrationer.

Läs mer:

Så skyddas du från farliga vibrationer

Nanopartiklar

Det finns forskare som befarar att vissa sorters nanopartiklar kan vara farligare än asbest. Nanoteknik handlar om partiklar som är minimala. Ett hårstrå är 50 000 nanometer tjockt. Idag används nanomaterial i allt från leksaker och bilar till livsmedel och hygienartiklar.

Läs mer:

Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst

Lungsjukdomar

Att arbetsmiljön kan ligga bakom många lungsjukdomar missas i vården. Skärvätskor, stendamm och trädamm kan ge kroniska besvär.

I Sverige finns inga tydliga gränsvärden eller regler för skärvätskor. Men luftvägarna kan ta stryk av dimman som bildas. Det är viktigt att fånga upp dimman av olja och skärvätska med hjälp av filter. Operatörer behöver utbildas i hur skärvätskor sköts. Ett bra sätt är att kapsla in maskiner.

Läs mer:

Så skadas dina lungor av ditt arbete

En kommentar till “Färre dör men många skadas

  • 122 400 skador anmälda, vad kostar det för samhället, sjukfrånvaro, familjetragedier, sjukhuskostnade, inkl vårdcentral, medecinkosnader, livräntor osv
    Idag redovisas bara LIVRÄNTOR, vad är det man försöker dölja
    för det svenska folket?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

En 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

En blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

Anställd åtalas för arbetskamrats död

Anställd åtalas för arbetskamrats död

Det har gått två år sedan en 53-årig man klämdes till döds i en robotcell på Scania i Södertälje. Nu ställs hans närmaste arbetskamrat inför rätta – för att ha satt i gång maskinen.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Så ska dödsolyckor stoppas

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

Gör verklighet av nollvisionen

Gör verklighet av nollvisionen

Ingen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Industrins konkurrenskraft hör samman med arbetarnas hälsa, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En man i 30-åldern omkom i går efter att ha fått ett betongföremål över sig vid Södra Cells bruk i Mönsterås.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?