Industriarbetarnas tidning

Orättvist behandlad – så här gick det

17 januari, 2018

Skrivet av

DiskrimineringDu får inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Det säger lagen. Så vad hände med kvinnan som inte fick jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

Är du drabbad?

Om du känner dig diskriminerad på grund av någon av de olika diskrimineringsgrunderna kan du vända dig till facket eller Diskrimineringsom-budsmannen, DO.

2000

… anmälningar/klagmål ungefär kommer in till Diskriminerings-ombudsmannen, DO, varje år. Var tionde leder till någon form av åtgärd. En del av dessa går i sin tur vidare till domstol.

330 000 kronor

… fick en kvinnlig truckförare i ersättning av ett företag i Trollhättan, som tidigare sagt upp kvinnan på grund av arbetsbrist samt att hon var för kort för jobbet (150 cm) då hon inte nådde ned till truckens fotpedaler.

Tingsrätten höll med LO-TCO Rättsskydd om att uppsägningen var ett brott mot Las, däremot inte -diskriminering eftersom företaget gjort tillräckligt för att anpassa arbetsplatsen efter kvinnans behov.

1. Huvudduk satte stopp

En kvinna sökte jobb som lokalvårdare på ett hotell, men chefen var tydlig med att hon inte skulle få jobbet om hon bar huvudduk.

Så gick det: Hotellet medgav till slut att man diskriminerat kvinnan. Efter en uppgörelse fick hon 50 000 kronor i ersättning.

Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning.

2. Servitör fick frågor om smink

En servitör i Malmö fick dagligen höra nedsättande kommentarer om att han såg ut som en kvinna. Han fick också frågor om varför han använde smink.

Så gick det: Servitören slutade i förtid, vände sig till DO som stämde restaurangen och krävde 125 000 kronor i ersättning till mannen. Ärendet är ännu inte avgjort.

Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller uttryck

3. Plantsättare blev sexuellt trakasserade

Två kvinnor blev sexuellt trakasserade av sin arbetsledare en sommar då de jobbade som plantsättare på ett skogsbolag.

Så gick det: Kvinnorna anmälde saken till Diskrimineringsombudsmannen, DO, och fick till slut 60 000 kronor var i ersättning.

Diskrimineringsgrund: Kön

Foto: TT Nyhetsbyrån
Foto: TT Nyhetsbyrån

4. Född i Irak – fick nej

En 16-årig gymnasieelev fick strax efter -terminsstart beskedet att han inte var välkommen att göra yrkespraktik på det företag som skolan samarbetade med. Orsaken var att eleven var född i Irak, förklarade man.

Så gick det: Företaget, som tillverkar komponenter till flygplansmotorer, menade till en början att det var amerikanska regelverk som hindrade pojken från att göra praktik. När fallet hamnade på Arbetsdomstolens bord erkände företaget att man diskriminerat eleven. Eleven fick 80 000 kronor i ersättning.

Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet

5. Sjuk nekades jobb

En kvinna sökte jobb på ett rederi, men den rekryteringsansvarige förklarade att kvinnan inte var aktuell för det eftersom hon var MS-sjuk.

Så gick det: Rederiet medgav diskriminering. Kvinnan fick 75 000 kronor i ersättning.

Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning

6. Trakasserad av chefen

En nyanställd man trakasserades av sin chef – med nedsättande kommentarer som antydde att mannen var homosexuell.

Så gick det: Mannen DO-anmälde företaget och fick till slut
20 000 kronor i ersättning.

Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning

 7. Ansågs för gamla

Tre chaufförer nekades anställning av ett bussbolag med motiveringen att de ansågs för gamla (70 år).

Så gick det: Enligt Arbetsdomstolen kunde arbetsgivaren inte visa att bolagets övre
åldersgräns var nödvändig för att inte äventyra trafiksäkerheten. Chaufförerna fick
40 000 kronor var i ersättning.

Diskrimineringsgrund: Ålder

Foto: TT Nyhetsbyrån
Foto: TT Nyhetsbyrån

8. Sökte föräldraledigt – då blev han uppsagd

En man ansökte om föräldraledighet, varefter chefen först skällde ut honom och sedan, fyra dygn senare, sa upp mannen med hänvisning till arbetsbrist.

Så gick det: Ärendet drevs till AD, som menade att företaget missgynnat mannen i samband med hans föräldra-ledighet. Företaget dömdes att betala 55 000 kronor
i skadestånd till mannen.

Diskrimineringsgrund: Föräldraledighet

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Kan chefen tvinga mig att betala?

Kan chefen tvinga mig att betala?

Vad gäller om du slarvar på jobbet och råkar tappa något så att det förstörs? Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, reder ut vad som gäller.

Får de ställa sådana frågor?

Anställningsintervju Jag har läst en annons där de kräver de arbetssökande på informationen om deras etnicitet, religionstillhörighet och politiska åsikter. Det lät väldigt konstigt i mina öron. Får man enligt lagen ställa sådana frågor till de intervjuade? Uppgifter om etnicitet, religionstillhörighet och politiska åsikter är enligt dataskyddsförordningen så kallade känsliga personuppgifter. Utgångspunkten är därför att […]

Många känner sig lurade av Arbetsrättsexperten

Många känner sig lurade av Arbetsrättsexperten

Juristbyrån Arbetsrättsexperten lockar med gratis bedömning för personer som blivit av med jobbet. Men löften om snabb hjälp och skadeståndsersättning leder fort till fakturor på höga belopp.

Mångfaldens motsats är enfald

Mångfaldens motsats är enfald

Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Begreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Företaget sa att det inte var deras fel att hon blev sjuk. Jaana Isaksson kämpade i tre år för att motbevisa dem.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Hon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte. Läs eller lyssna på hennes berättelse.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Uppmaning att lämna landet är ej diskriminering

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan flytta från Sverige. Så sade handläggaren till en man från forna Jugoslavien. Olämpligt, men inte diskriminering, slår tingsrätten fast i en dom.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.