Industriarbetarnas tidning

Forskarna vill veta mer om riskerna med nano

30 maj, 2018

Skrivet av Jonas Löfvenberg

Nanotekniken är en del av framtiden, men är den riskfri? På ett seminarium häromdagen berättade några av Sveriges främsta forskare på området om risker med att andas in nanopartiklar.

Definitionen av ett nanomaterial handlar bara om storleken på partiklar. Det betyder att vilket ämne som kan uppträda i tillräckligt små partiklar kan vara ett nanomaterial. Måttet på en nanopartikel är mellan 1 och 1000 nanometer, vilket är mycket mindre än en röd blodkropp.

Den världsberömde fotografen Lennart Nilsson har visat hur nanopartiklar kan skada lungorna. Bilden visar sot från diesel i 80 000 gångers förstoring. Foto: Lennart Nilsson

Läs också: Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst

När ett ämne delas i tillräckligt små delar kan egenskaperna hos detta förändras. Ibland är de önskade, och kan bidra till stora framsteg inom till exempel material- och medicinforskning. Men det är mycket vi inte känner till om hur olika ämnen i nanoform reagerar med människokroppen. När materialen blir så finfördelade så förändras även hur kroppen tar upp dem.

Maria Albin, professor på Karolinska Institutet,  var en av föreläsarna på seminariet som anordnades av AFA Försäkring. Hon beskrev några av utmaningarna som uppstår när material uppträder i nanoform och konstaterade att nanopartiklar av vissa ämnen utgör en potentiell arbetsmiljörisk.

– Ett problem är att nanomaterial har en större dammningsbenäget än samma ämne i bulkform, säger Maria Albin.

Eftersom nanopartiklarna är så små blir större yta i lungan exponerad jämfört med om om du jämför med att du andas in samma vikt av ett material med större partikelstorlek.

– Det blir alltså ökad negativ dos per vikt. Ett material som har samma kemiska egenskaper i nanoform kommer att ha större effekt på kroppen, säger Maria Albin.

Det här gör också att gränsvärden kan vara missvisande. För vissa ämnen är de inte alltid satta med nanoformen i åtanke.

Det ämne som flera gånger lyftes som potentiellt farligt var de långa nanokolrör som används till bland annat att armera betong och plast. Materialets form i nanostorlek skapar samma problematik som asbets.

Forskare från Uppsala Universitet har i sin forskning sett hur skadade lungor läcker ut inandade nanopartiklar i övriga kroppen i större utsträckning än friska lungor.

– Det mesta talar för att det inte är bra att få ut i blodbanan. Vi vet inte vad som händer när det kommer ut i blodet men vi tror att inflammationerna ökar, sa Mikaela Quarfordt, doktorand och forskare i gruppen.

Ann-Beth Antonsson, professor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättade om problemen med att mäta om det finns nanopartiklar i ett utrymme. Men hon gav också glädjande besked:

– Det var svårt att hitta arbetsplatser där hanteringen inte sker mycket kontrollerat och med stor respekt för riskerna. På de ställen vi undersökte där de ägnar sig åt mig- och tig-svetsning var åtgärderna så effektiva att vi såg att det inte skulle kunna vara några problem, säger hon

Ann-Beth Antonsson hade också ett tips för den som vill vara på den säkra sidan.

– Eftersom nanopartiklarna är så flyktiga så kan samma åtgärder användas som för gaser.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Nio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

Verktyg med gummi skyddar montörerna

Vibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Unga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

Under sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.