Industriarbetarnas tidning

Forskarna vill veta mer om riskerna med nano

30 maj, 2018

Skrivet av Jonas Löfvenberg

Nanotekniken är en del av framtiden, men är den riskfri? På ett seminarium häromdagen berättade några av Sveriges främsta forskare på området om risker med att andas in nanopartiklar.

Definitionen av ett nanomaterial handlar bara om storleken på partiklar. Det betyder att vilket ämne som kan uppträda i tillräckligt små partiklar kan vara ett nanomaterial. Måttet på en nanopartikel är mellan 1 och 1000 nanometer, vilket är mycket mindre än en röd blodkropp.

Den världsberömde fotografen Lennart Nilsson har visat hur nanopartiklar kan skada lungorna. Bilden visar sot från diesel i 80 000 gångers förstoring. Foto: Lennart Nilsson

Läs också: Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst

När ett ämne delas i tillräckligt små delar kan egenskaperna hos detta förändras. Ibland är de önskade, och kan bidra till stora framsteg inom till exempel material- och medicinforskning. Men det är mycket vi inte känner till om hur olika ämnen i nanoform reagerar med människokroppen. När materialen blir så finfördelade så förändras även hur kroppen tar upp dem.

Maria Albin, professor på Karolinska Institutet,  var en av föreläsarna på seminariet som anordnades av AFA Försäkring. Hon beskrev några av utmaningarna som uppstår när material uppträder i nanoform och konstaterade att nanopartiklar av vissa ämnen utgör en potentiell arbetsmiljörisk.

– Ett problem är att nanomaterial har en större dammningsbenäget än samma ämne i bulkform, säger Maria Albin.

Eftersom nanopartiklarna är så små blir större yta i lungan exponerad jämfört med om om du jämför med att du andas in samma vikt av ett material med större partikelstorlek.

– Det blir alltså ökad negativ dos per vikt. Ett material som har samma kemiska egenskaper i nanoform kommer att ha större effekt på kroppen, säger Maria Albin.

Det här gör också att gränsvärden kan vara missvisande. För vissa ämnen är de inte alltid satta med nanoformen i åtanke.

Det ämne som flera gånger lyftes som potentiellt farligt var de långa nanokolrör som används till bland annat att armera betong och plast. Materialets form i nanostorlek skapar samma problematik som asbets.

Forskare från Uppsala Universitet har i sin forskning sett hur skadade lungor läcker ut inandade nanopartiklar i övriga kroppen i större utsträckning än friska lungor.

– Det mesta talar för att det inte är bra att få ut i blodbanan. Vi vet inte vad som händer när det kommer ut i blodet men vi tror att inflammationerna ökar, sa Mikaela Quarfordt, doktorand och forskare i gruppen.

Ann-Beth Antonsson, professor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättade om problemen med att mäta om det finns nanopartiklar i ett utrymme. Men hon gav också glädjande besked:

– Det var svårt att hitta arbetsplatser där hanteringen inte sker mycket kontrollerat och med stor respekt för riskerna. På de ställen vi undersökte där de ägnar sig åt mig- och tig-svetsning var åtgärderna så effektiva att vi såg att det inte skulle kunna vara några problem, säger hon

Ann-Beth Antonsson hade också ett tips för den som vill vara på den säkra sidan.

– Eftersom nanopartiklarna är så flyktiga så kan samma åtgärder användas som för gaser.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Han har full koll på nanohotet

Han har full koll på nanohotet

Thomas Timan borrar i material till flygplan. Förut var partiklarna överallt i rummet. Men som skyddsombud fick han Atlas Copco att bygga bort riskerna.

Nu möts de för att prata om olyckan

Nu möts de för att prata om olyckan

Åren har gått. Marcus Bolin möter Thomas Sedig nära bruket där de jobbade. Kvar finns olyckorna. Och tystnaden. ” Vi pratade aldrig om vitluten. Efteråt. Att jag var så jävla klantig och drog på tryckluften i kalksläckaren.”

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Tredje gången gillt för de regionala skydds­ombuden?

Tredje gången gillt för de regionala skydds­ombuden?

Regionala skyddsombud är en kostnadseffektiv verksamhet som ger stora vinster för samhället, säger utredaren Magnus Sverke som gästar podden DA möter.

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

Johan Danielsson (S): Både M och SD driver förslag som riskerar att vingklippa det lokala skyddsombudsarbetet.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Så jobbar nanoforskarna

Så jobbar nanoforskarna

I Sverige sker forskning om nanoteknikens risker vid olika institutioner. Det saknas samordning. Här ger landets ledande forskare sin bild.

Fick dödlig cancer av första jobbet

Fick dödlig cancer av första jobbet

Nyss fyllda fyrtio fick Dan Henriksen diagnosen mesoteliom, en aggressiv cancer som beror på asbest. Farliga fibrer tillhör inte historien. Det lär han nu unga på skolor – och politiker i EU-parlamentet.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.