Industriarbetarnas tidning

Forskarna vill veta mer om riskerna med nano

30 maj, 2018

Skrivet av Jonas Löfvenberg

Nanotekniken är en del av framtiden, men är den riskfri? På ett seminarium häromdagen berättade några av Sveriges främsta forskare på området om risker med att andas in nanopartiklar.

Definitionen av ett nanomaterial handlar bara om storleken på partiklar. Det betyder att vilket ämne som kan uppträda i tillräckligt små partiklar kan vara ett nanomaterial. Måttet på en nanopartikel är mellan 1 och 1000 nanometer, vilket är mycket mindre än en röd blodkropp.

Den världsberömde fotografen Lennart Nilsson har visat hur nanopartiklar kan skada lungorna. Bilden visar sot från diesel i 80 000 gångers förstoring. Foto: Lennart Nilsson

Läs också: Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst

När ett ämne delas i tillräckligt små delar kan egenskaperna hos detta förändras. Ibland är de önskade, och kan bidra till stora framsteg inom till exempel material- och medicinforskning. Men det är mycket vi inte känner till om hur olika ämnen i nanoform reagerar med människokroppen. När materialen blir så finfördelade så förändras även hur kroppen tar upp dem.

Maria Albin, professor på Karolinska Institutet,  var en av föreläsarna på seminariet som anordnades av AFA Försäkring. Hon beskrev några av utmaningarna som uppstår när material uppträder i nanoform och konstaterade att nanopartiklar av vissa ämnen utgör en potentiell arbetsmiljörisk.

– Ett problem är att nanomaterial har en större dammningsbenäget än samma ämne i bulkform, säger Maria Albin.

Eftersom nanopartiklarna är så små blir större yta i lungan exponerad jämfört med om om du jämför med att du andas in samma vikt av ett material med större partikelstorlek.

– Det blir alltså ökad negativ dos per vikt. Ett material som har samma kemiska egenskaper i nanoform kommer att ha större effekt på kroppen, säger Maria Albin.

Det här gör också att gränsvärden kan vara missvisande. För vissa ämnen är de inte alltid satta med nanoformen i åtanke.

Det ämne som flera gånger lyftes som potentiellt farligt var de långa nanokolrör som används till bland annat att armera betong och plast. Materialets form i nanostorlek skapar samma problematik som asbets.

Forskare från Uppsala Universitet har i sin forskning sett hur skadade lungor läcker ut inandade nanopartiklar i övriga kroppen i större utsträckning än friska lungor.

– Det mesta talar för att det inte är bra att få ut i blodbanan. Vi vet inte vad som händer när det kommer ut i blodet men vi tror att inflammationerna ökar, sa Mikaela Quarfordt, doktorand och forskare i gruppen.

Ann-Beth Antonsson, professor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättade om problemen med att mäta om det finns nanopartiklar i ett utrymme. Men hon gav också glädjande besked:

– Det var svårt att hitta arbetsplatser där hanteringen inte sker mycket kontrollerat och med stor respekt för riskerna. På de ställen vi undersökte där de ägnar sig åt mig- och tig-svetsning var åtgärderna så effektiva att vi såg att det inte skulle kunna vara några problem, säger hon

Ann-Beth Antonsson hade också ett tips för den som vill vara på den säkra sidan.

– Eftersom nanopartiklarna är så flyktiga så kan samma åtgärder användas som för gaser.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Han har full koll på nanohotet

Han har full koll på nanohotet

Thomas Timan borrar i material till flygplan. Förut var partiklarna överallt i rummet. Men som skyddsombud fick han Atlas Copco att bygga bort riskerna.

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Så jobbar nanoforskarna

Så jobbar nanoforskarna

I Sverige sker forskning om nanoteknikens risker vid olika institutioner. Det saknas samordning. Här ger landets ledande forskare sin bild.

Fick dödlig cancer av första jobbet

Fick dödlig cancer av första jobbet

Nyss fyllda fyrtio fick Dan Henriksen diagnosen mesoteliom, en aggressiv cancer som beror på asbest. Farliga fibrer tillhör inte historien. Det lär han nu unga på skolor – och politiker i EU-parlamentet.

Nano – hälsofarlig superteknik

Nano – hälsofarlig superteknik

Forskare: ”Det här att använda nya häftiga material utan att tänka sig för, det bör vi inte göra igen.”

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Sexuella trakasserier, likvärdig behandling eller att undvika olyckor. De som kämpar för ett bättre arbetsliv får ta sig an vitt skilda frågor. Här lyfter de fram några av de viktigaste.

”Det fanns de som inte ville leva”

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.