Industriarbetarnas tidning

Hur stressar du av dig i sommar?

25 juni, 2018

Skrivet av Jonas Mosskin, Organisationspsykolog

Så får du rätt balansSemestern är en tid att uppleva nya saker, men det är också en period för att kunna ta det lugnt och att komma in i andra tankar och banor. Hur får man rätt balans mellan vila och aktiviteter under ledigheten? DA:s psykolog ger råd.

Arbetet är för många av oss en viktig social plats där vi både förverkligar oss själva och där vi utför ett hårt arbete. En plats där vi upplever med- och motgångar men också en social plats där vi upplever saker tillsammans med arbetskamrater.

Men arbetslivet är fyllt med krav, förväntningar, press och stress. Det är tudelat. Det ger oss mycket och vi ger mycket av oss själva. Hårt arbete kräver därför återhämtning, vila och fritid.

Det som skiljer semester från en ledig helg är att det är en längre sammanhängande period då vi har större möjlighet att forma dagen som vi själva vill. Att skapa det tempo som vi har lust med och som inte bygger på jobbets tider eller sociala krav från arbetskamrater.
Vad som är återhämtning och vila är dock väldigt individuellt. För vissa är det att göra så lite som möjligt. För andra är semestern en tid då man reser utomlands, tränar, träffar många vänner eller vistas i ett sommarhus långt från vardagens bekymmer.

För många och för snabba miljöombyten tar mycket energi och kan göra oss mentalt trötta.”

Många upplever att kvalitén på semestern hänger samman med att vara ledig under en längre sammanhängande period. Det kan ofta ta en eller två veckor att varva ned och låta kroppen och hjärnan komma in i ett annat tempo. Men forskningen är inte entydig. Dagens uppkopplade samtid har gjort att det är många av oss som har svårt att inte kolla mejlen eller småjobba lite även när vi är lediga. Många följer också det vanliga flödet på sociala medier vilket lätt sätter i gång tankar om både prestationer på arbetet och i privatlivet.

Det är bra att ha en överenskommelse med sin chef eller i sin arbetsgrupp eller i organisationen i stort om vilka förväntningar vi har på dem som är semester. Kan man ringa och fråga den som är ledig eller inte? Är det okej att störa någon och i så fall vilka typer av frågor ska det gälla?

Min rekommendation är att inte göra för mycket på semestern. Att ha lagom ambitioner. Många startar stora byggprojekt på sommarstugan som tar all energi och så upptäcker man att sommaren plötsligt gått och att man aldrig tagit det lugnt. Man gör för många resor och glömmer bort att ha tid för paus, vila och göra ingenting.

Det kan vara bra att se till att alla i en familj får tid för sig själva.”

Att byta miljö är ofta ett bra sätt att komma på andra tankar och få nya intryck. Men för många och för snabba miljöombyten tar mycket energi och kan göra oss mentalt trötta. Bodil Jönsson kallar det för ställtid, i boken Tio tankar om tid.

Ställtid är den tid det tar att packa upp, packa om, installera sig och praktiskt göra sig redo för en ny plats och ett nytt socialt sammanhang. Det kostar energi och det tar tid och blir det för mycket ställtid så blir det mindre vila och mindre tid för lugn och ro.

Semestern är också en tid då många lever intensivt tillsammans med sina familjer, släktingar och vänner. Det är annorlunda mot hur många familjer lever sina liv under övriga året. Då går alla till skola och jobb på morgonen, blir stimulerade under dagen, och möts till middag och kväll.
Att plötsligt umgås och vistas tillsammans hela dagarna är både roligt och utmanande för många av oss. Det kan vara bra att se till att alla i en familj får tid för sig själva och ha möjlighet att vara i fred någon del av dagen. Annars skapar familjesemestern lätt frustrationer i onödan.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

”Jag är en mycket gladare skit”

”Jag är en mycket gladare skit”

Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.

AI kan öka stressen på jobbet

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

”Personalbrist – på grund av stress”

”Personalbrist – på grund av stress”

Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Minska stressen med ökad jämställdhet

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

Delad stress blir mindre för alla

Delad stress blir mindre för alla

”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

Skydds­ombuden sågar arbetet mot stress

För mer än hälften av IF Metalls skyddsombud är viktigaste frågan att motverka stress och för hög arbetsbelastning. Men många av dem säger att den psykosociala arbetsmiljön på jobbet fortfarande är dålig.

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

”Unga är extra utsatta”

”Unga är extra utsatta”

En siffra sticker ut i undersökningen av IF Metallarnas fysiska arbetsmiljö: Hela 71 procent besväras av buller flera gånger i veckan. ”Siffran borde ha förbättrats med tanke på de insatser som görs. Vi behöver studera det noggrannare”, kommenterar förbundsordförande Marie Nilsson.

Varannan IF Metallare lider av stress

Varannan IF Metallare lider av stress

Över hälften av IF Metalls medlemmar känner sig stressade på jobbet minst en gång i veckan, en lika stor andel får inte påverka sitt eget arbete. Förbundets nya arbetsmiljöundersökning ger en bild av stress, sömnproblem och olust.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.