Industriarbetarnas tidning

Första malmtåget från Pajalagruvan

8 augusti, 2018

Skrivet av

Harry Rantakyrö, konsult för Kaunis Iron. Foto: Kim Kangas/TT

På torsdag går första tåget med järnmalm från den återuppstartade gruvan i Pajala.

Fakta

Northland Resources drev gruvverksamhet i Pajala mellan 2012 och 2014, då bolaget försattes i konkurs med mångmiljardförluster. Starkt vikande malmpriser gjorde att företaget inte kunde räddas, trots flera och massiva kapitaltillskott från svenska storföretag.

I höstas övertog ett privat bolaget, numera Kaunis Iron, verksamheten från konkursförvaltaren. Bakom Kaunis Iron finns en rad kända namn från finansvärlden, bland andra byggjätten Peabs grundare Mats Paulsson,  it-miljardären Dan Olofsson och Stadiumgrundaren Ulf Eklöf.

I mitten på juli avfyrades den första salvan i Kaunisvaaragruvan sedan konkursen 2014.

Kaunis Iron bildades förra året och ägs av ett 60-tal entreprenörer som gemensamt har satsat upp emot 600 miljoner kronor för att få igång gruvan.

Enligt planen ska den årliga produktionen komma upp i två miljoner ton järnmalmskoncentrat. Precis som under förra ägaren Northland kommer malmen att transporteras med lastbilar till Svappavaara där omlastning sker till tåg för vidare transport till Narvik, varifrån malmen lastas om till båtar.

I morgon torsdag går det första malmtåget till Narvik.

Hittills har cirka 200 personer fått jobb i gruvan. Kaunis Iron har själva endast 40-tal anställda, däribland tjänstemän och borrare. Övriga är anställda av olika lokala entreprenörer som sköter allt från sprängning och underhåll till lastning och transport.

– Över 90 procent av de som nu jobbar i gruvan har anknytning till regionen och kommunen, säger Harry Rantakyrö, tidigare kommunalråd i Pajala och numera konsult för Kaunis Iron.

När produktionen är i full gång väntas personalstyrkan växa till över 300 personer.

Ett orosmoment är att Naturvårdsverket begärt hos Mark- och miljödomstolen att det gällande miljötillstånd dras tillbaka. Enligt myndigheten är tillståndet är otydligt och risken finns att intilliggande våtmarker och vattendrag kan påverkas av utsläpp från gruvan.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson uttalade sig om frågan tidigare i somras:

– Naturvårdsverkets agerande är djupt bekymmersamt, inte bara för gruvverksamheten i Pajala. Vi kan se att trassel med tillståndsprocesser är något som drabbar gruvbolag runt om i landet, har hon sagt till IF Metall hemsida.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nystart av Pajalagruva rycker närmare

Nystart av Pajalagruva rycker närmare

Planerna för Northlands gamla gruva utanför Pajala blir allt konkretare efter ett möte mellan fack och arbetsgivare. Gruvavtalet ska gälla, men vid starten i sommar kommer nya ägaren Kaunis Iron att lägga ut brytningen på underentreprenörer.

Northlands gamla gruva öppnar igen

Kaunis Iron, med svenska investerare, planerar att återuppta brytningen i Northlands gamla gruva i Kaunisvaara redan nästa sommar. Det kan ge 300 nya jobb. ”En tidig julklapp”, säger Jari Törmänen ombudsman på IF Metalls avdelning 1.

”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

Det är inte frågan om utan när Northlandgruvan i Pajala kommer att öppnas igen, enligt gruvexperten Magnus Ericsson.

Nytt hopp för Northlands stängda gruva

Nytt hopp för Northlands stängda gruva

Pajala kommun och Luleå tekniska universitet vill starta en testverksamhet för gruvindustrin i arktiskt klimat i Northlands övergivna gruva. Pengar finns för en pilotstudie, nu vill man ha statligt stöd för en storskalig satsning.

”Vi förberedde en uppstart”

IF Metalls klubbordförande i gruvan: ”Vi förberedde en uppstart”

Den nya järnåldern

Den nya järnåldern

Internationellt går det knappast att tala om en gruvkris – däremot en inbromsning. Här är järnåldern i år och bilder.

Sprickan i Malmfälten

Sprickan i Malmfälten

Gruvkvinnorna visste att de skulle stöta på hinder. De ville förändra arbetsvillkoren inifrån. Men motståndet kom från oväntat håll.

Till slut kommer dragspelet fram

Till slut kommer dragspelet fram

Johan Airijoki: Det är något alldeles speciellt med att höra vacker musik i den här smutsiga miljön.

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar från sitt tidigare förslag att totalförbjuda gruvarbete under jord för gravida och ammande.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.