Industriarbetarnas tidning

Höjden av återhämtning

2 oktober, 2018

Skrivet av Anne-Marie Höglund

Stresshantering.Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om hjälp för sönderstressade själar.

Nio år sedan. Jag sitter i en kanot på Umeälven. Jag är nyseparerad och arbetslös och har precis flyttat till en andrahandslägenhet som är alldeles för dyr. Mina barn är tre och sex år och jag har gått in i väggen. Hela sommaren har jag varit sjukskriven.

Nu är det september. Min kompis Annika har tagit med mig till södra Lapplands fjällvärld. Vi paddlar in till strandkanten och jag får sitta där i solen medan hon gör kantarellstuvning på spritköket.

Annika vet allt om sommarhalvåret i fjällen. För mig är det första gången. När vi åker hem några dagar senare har jag fjällvandrat för första gången. Gått mil efter mil i tystnad på Kungsleden och upplevt något jag aldrig varit med om tidigare. Min sönderstressade kropp, som under sommaren mest varit i ett skräckslaget fight-läge, har hittat både kraft och lugn i det monotona vandrandet längs leden. Dålig täckning (alltså ingen idé att bry sig om mobilen), nästan inga människor och ett helt makalöst landskap. 

Jag har sett renar för första gången, druckit vatten ur fjällbäckar, suttit stilla på torr mossa i timmar och bara tittat, helt tappat kollen på klockan.  På sista bussen hem bryter jag ihop – livrädd för vardagen. Hur ska jag orka?

Bara själva ordet stress ger mig hjärtklappning. Men det är bara att acceptera, får vi lära oss. Det går inte att fly. Det finns inget stressfritt liv.

Ja, hur ska man orka? Hur många fjällresor man än gör, hur lång och skön semester man än har – det räcker inte när vardagen är tuff. Vila och återhämtning måste in varje dag. Det får jag lära mig på Stressmottagningen ett halvår senare. Det är inte stressen i sig som är farlig, det är bristen på återhämtning, säger terapeuten, och vi utbrända får höra att fyra timmar stress klarar vi, fyra timmar är okej – sedan måste vi vila och komma ner i varv.

Bara själva ordet stress ger mig hjärtklappning. Men det är bara att acceptera, får vi lära oss. Det går inte att fly. Det finns inget stressfritt liv.

När jag börjar jobba igen efter ett år sätter jag upp en regel: Aldrig hoppa över lunchen. Fyra timmar jobb, sedan börja om. Bästa lunchvilan för mig som sitter stilla vid skrivbord och hjärnjobbar hela dagarna är att gå till gymmet eller bara ta en promenad– vila huvudet och använda kroppen.  

Visst kommer det bakslag, men de blir inte så långa och för varje gång lär jag mig mer om hur jag behöver prioritera för att hålla balansen.

Till fjällen har jag fortsatt att åka, mer och mer. Jag kunde inte släppa det som vandringen gjorde med mig: Hjärnan får sakta ner. Kroppen får jobba på ett naturligt sätt. Fokus på det mest basala: Gå åt rätt håll, leta efter en bäck, inte ramla ner i forsen, hantera hastigt skiftande fjällväder, hitta fina platser att pausa på, fixa mat …

Ingen plats för multitasking och deadlines, ingen idé att skynda sig.
Bästa vilan.

 

fem tips för mer balans

 

Åka tåg 

  • Sedan flera år väljer jag bort flyg och bil så mycket det går. Till fjällen tar jag tåg och buss. Ja, det tar längre tid men är så värt. Att sitta vid ett fönster och titta ut när landskapen susar förbi är bland det mest avkopplande jag vet.   


Vandra

Av: Angeliqa Mejstedt

  • Ny bok av författaren till Vandringsbloggen. Allt om vandring för nybörjaren. 

Vila 

Av: Marie Söderström

  • Hur hittar man balans i tillvaron när livspusslet (hemska ord) ibland känns övermäktigt? Inspiration, tips och råd om hur man får in återhämtning i vardagen.

Wild (2014)

  • Vacker film, baserad på en självbiografi av Cheryl Strayed, där Reese Witherspoon traskar på långt utanför sin bekvämlighetszon för att komma vidare. 

Hjärnstark 

Av: Anders Hansen

  • Den här boken blev mycket uppmärksammad när den kom förra året och innehåller så mycket. Inte minst förklarar den tydligt vad som händer i kroppens system när vi stressar för mycket. Den handlar också mycket om varför fysisk aktivitet är viktig både för kroppen och hjärnan. Kropp och knopp sitter ju ihop.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

När verkligheten 
överträffar dikten

Osäkerhet, stress, anpassning och rotlöshet. Boken Skitliv kritiserar den nya, otrygga arbetsmarknaden – men boken trycktes av arbetare med lika dåliga villkor. När det upptäcktes fick upplagan tryckas om.

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.