Industriarbetarnas tidning
18 februari, 2019
Skrivet av Anna Julius
Låt staten garantera medel till kompetensutveckling för alla som jobbar, tycker universitetslektor Carin Ulander-Wänman, som utarbetat en egen modell över hur parterna kan samverka med staten.
Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan – HAKS
Möjligheterna till kompetensutveckling blir en viktig bricka i spelet när Las ska göras om. Carin Ulander-Wänman, lektor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, har vägt parternas intressen mot varandra när hon utarbetat sin lösning, Haks (Hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling i samverkan).
Arbetsgivarna vill kunna rekrytera och behålla rätt kompetens och inte få nackdel i den internationella konkurrensen. Arbetstagarna har behov av trygghet, utveckling och möjligheter att få jobb.
– Jag tycker att mitt förslag balanserar många intressen. Det omfattar alla, och staten garanterar ekonomiskt stöd till kompetensutveckling, det är viktigt.
Tanken är att stat, parter, enskilda arbetstagare och företag ska samverka för att få till bättre kompetensutveckling.
Staten ska stå för en kompetensutvecklingsgaranti för varje person som betalar inkomstskatt. Det betyder att alla som jobbar, även till exempel visstidsanställda eller egna företagare, omfattas. Det är grupper som annars riskerar att inte få någon kompetensutveckling alls.
På arbetsplatserna ska det göras en omställningsplan för varje person där man kartlägger behoven i framtiden. Den ska göra att de anställda får kunskap om förändringar i verksamheten och hur det påverkar behovet av kompetens i framtiden.
– Sedan kan parterna bygga vidare på systemet på egen hand.
Genom kollektivavtal skulle arbetsgivarna till exempel kunna avsätta mer pengar.
Hon säger att som arbetsmarknaden ser ut riskerar människor att slås ut om de inte har rätt kompetens. Hennes modell skulle inte bara ge arbetsgivarna rätt kompetens, utan också skapa större trygghet för arbetstagaren än i dag, tror hon.
– Om man har den kompetens som efterfrågas blir man anställningsbar.
Hennes tankar går ut på att man ska se vad man kan göra tillsammans, i samverkan med staten. Hon tror absolut att det kommer att gå för arbetsmarknadens parter att hitta lösningar.
– Det handlar om att bygga ett system, det är vi bra på i Sverige.
Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.
Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.
Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.
På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.
Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.
Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.
Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.
Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.
Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.
Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.
Lindbäcks trähusfabrik i Piteå har fått in nya ordrar på 1,5 miljard kronor i år.
GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.
Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.
Rekonstruktionen som inleddes i januari kunde inte rädda Anebyhusgruppen. Förra veckan begärde de sig själva i konkurs.
Det senaste året har bostadsbyggandet mer än halverats.
Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.
Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.
Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare.
