Industriarbetarnas tidning

”Låt staten garantera kompetensutveckling”

18 februari, 2019

Skrivet av

Låt staten garantera medel till kompetensutveckling för alla som jobbar, tycker universitetslektor Carin Ulander-Wänman, som utarbetat en egen modell över hur parterna kan samverka med staten.

Möjligheterna till kompetensutveckling blir en viktig bricka i spelet när Las ska göras om. Carin Ulander-Wänman, lektor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, har vägt parternas intressen mot varandra när hon utarbetat sin lösning, Haks (Hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling i samverkan).

Arbetsgivarna vill kunna rekrytera och behålla rätt kompetens och inte få nackdel i den internationella konkurrensen. Arbetstagarna har behov av trygghet, utveckling och möjligheter att få jobb.

– Jag tycker att mitt förslag balanserar många intressen. Det omfattar alla, och staten garanterar ekonomiskt stöd till kompetensutveckling, det är viktigt.

Tanken är att stat, parter, enskilda arbetstagare och företag ska samverka för att få till bättre kompetensutveckling.

Staten ska stå för en kompetensutvecklingsgaranti för varje person som betalar inkomstskatt. Det betyder att alla som jobbar, även till exempel visstidsanställda eller egna företagare, omfattas. Det är grupper som annars riskerar att inte få någon kompetensutveckling alls.

På arbetsplatserna ska det göras en omställningsplan för varje person där man kartlägger behoven i framtiden. Den ska göra att de anställda får kunskap om förändringar i verksamheten och hur det påverkar behovet av kompetens i framtiden.

– Sedan kan parterna bygga vidare på systemet på egen hand.

Genom kollektivavtal skulle arbetsgivarna till exempel kunna avsätta mer pengar.

Hon säger att som arbetsmarknaden ser ut riskerar människor att slås ut om de inte har rätt kompetens. Hennes modell skulle inte bara ge arbetsgivarna rätt kompetens, utan också skapa större trygghet för arbetstagaren än i dag, tror hon.

– Om man har den kompetens som efterfrågas blir man anställningsbar.

Hennes tankar går ut på att man ska se vad man kan göra tillsammans, i samverkan med staten. Hon tror absolut att det kommer att gå för arbetsmarknadens parter att hitta lösningar.

– Det handlar om att bygga ett system, det är vi bra på i Sverige.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

Så här vill utredaren ändra las

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.