Industriarbetarnas tidning
18 februari, 2019
Skrivet av Anna Julius
Låt staten garantera medel till kompetensutveckling för alla som jobbar, tycker universitetslektor Carin Ulander-Wänman, som utarbetat en egen modell över hur parterna kan samverka med staten.
Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan – HAKS
Möjligheterna till kompetensutveckling blir en viktig bricka i spelet när Las ska göras om. Carin Ulander-Wänman, lektor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, har vägt parternas intressen mot varandra när hon utarbetat sin lösning, Haks (Hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling i samverkan).
Arbetsgivarna vill kunna rekrytera och behålla rätt kompetens och inte få nackdel i den internationella konkurrensen. Arbetstagarna har behov av trygghet, utveckling och möjligheter att få jobb.
– Jag tycker att mitt förslag balanserar många intressen. Det omfattar alla, och staten garanterar ekonomiskt stöd till kompetensutveckling, det är viktigt.
Tanken är att stat, parter, enskilda arbetstagare och företag ska samverka för att få till bättre kompetensutveckling.
Staten ska stå för en kompetensutvecklingsgaranti för varje person som betalar inkomstskatt. Det betyder att alla som jobbar, även till exempel visstidsanställda eller egna företagare, omfattas. Det är grupper som annars riskerar att inte få någon kompetensutveckling alls.
På arbetsplatserna ska det göras en omställningsplan för varje person där man kartlägger behoven i framtiden. Den ska göra att de anställda får kunskap om förändringar i verksamheten och hur det påverkar behovet av kompetens i framtiden.
– Sedan kan parterna bygga vidare på systemet på egen hand.
Genom kollektivavtal skulle arbetsgivarna till exempel kunna avsätta mer pengar.
Hon säger att som arbetsmarknaden ser ut riskerar människor att slås ut om de inte har rätt kompetens. Hennes modell skulle inte bara ge arbetsgivarna rätt kompetens, utan också skapa större trygghet för arbetstagaren än i dag, tror hon.
– Om man har den kompetens som efterfrågas blir man anställningsbar.
Hennes tankar går ut på att man ska se vad man kan göra tillsammans, i samverkan med staten. Hon tror absolut att det kommer att gå för arbetsmarknadens parter att hitta lösningar.
– Det handlar om att bygga ett system, det är vi bra på i Sverige.
Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.
Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.
Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.
På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.
Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.
Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.
Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.
Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.
Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.
Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.
Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?
På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Det kan givetvis begås enstaka misstag, men vi har granskats och hittills inte ansetts snedvrida konkurrensen, skriver Sara Revell Ford och Göran Olinder, vd och försäljningsdirektör för Samhall.
En bransch som marknadsför hållbarhet måste ändå anse att hållbarheten också ska gälla de anställda, skriver Lars Wåhlstedt på Pappers.
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
