”Helheten i överenskommelsen är bra”

REPLIK Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar och bristen på kompetensutveckling och där är överenskommelsen bra, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

Om skribenterna

Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare för IF Metall

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall

Partsöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd – som leder fram till ny lagstiftning och ett nytt huvudavtal – är en stor och viktig sak för IF Metall. Det handlar om medlemmarnas trygghet i anställningen och på arbetsmarknaden.

Debattörerna kräver en medlemsomröstning om partsöverenskommelsen. Någon sådan tradition finns inte i vårt förbund. Frågan om att ansluta oss till ett nytt huvudavtal eller inte kommer att behandlas i ordinarie ordning, på samma sätt som vi behandlar andra avtalsfrågor.

Avtalsrådet, som består av demokratiskt valda ledamöter, kommer att rekommendera förbundsstyrelsen att fatta ett beslut (antingen nej eller ja till det nya huvudavtalet). Sedan är det förbundsstyrelsen som beslutar.

Beslutande medlemsomröstningar förekommer inte i LO-förbunden sedan 1940-talet. Det är den kongressvalda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Det innebär att förbundsstyrelsen varken kan fråntas eller avhända sig ansvaret för verksamheten i vår fackförening.

I IF Metalls stadgar finns dock en möjlighet för förbundsstyrelsen att utlysa en medlemsomröstning om förslag till uppgörelse eller strejk. En sådan omröstning ska genomföras om mer än 50 procent av de berörda medlemmarna begär det. Men även i detta fall är det förbundsstyrelsen som fattar slutgiltigt beslut – medlemsomröstningen är endast rådgivande.

IF Metall har varit drivande i förhandlingarna som ledde fram till partsöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd. Bakgrunden är beslut på våra två senaste ordinarie kongresser, om att vi ska komma till rätta med otrygga anställningar och bristen på kompetensutveckling.

Förhandlingar är alltid ett givande och tagande, men helheten i partsöverenskommelsen är bra. Vi drev fram helt nya ekonomiska möjligheter till vidareutbildning och omskolning. Och skarpare regler för inhyrning, visstid och hyvling.

Läs också

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Debattörerna påstår att det blir lättare och billigare att säga upp anställda. Det är en missvisande beskrivning. Visserligen blir det billigare att säga upp personal om Arbetsdomstolen gör bedömningen att det finns sakliga skäl för uppsägning. Men om uppsägningen visar sig vara felaktig blir det betydligt dyrare än i dag. Det blir alltså inte lättare att säga upp anställda.

Att byta begrepp från ”saklig grund” till ”sakliga skäl” har heller inte de negativa följder som debattörerna påstår. I sitt remissvar på förslaget till ny lagstiftning konstaterar Arbetsdomstolen att den praxis som har byggts upp sedan las kom till även fortsättningsvis ska gälla vid bedömningen om sakliga skäl för uppsägning eller avsked finns. Arbetsdomstolen konstaterar även att prognostänk och intresseavvägning redan i dag är tydligt borta ur domstolspraxis.

Fram tills IF Metalls avtalsråd fattar beslut om att ansluta oss till huvudavtalet eller inte ska vi ha en levande debatt i vår fackförening.

Läs också

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

På alla våra större möten och konferenser analyseras och diskuteras partsöverenskommelsen: Vad innebär det här på våra arbetsplatser, för våra medlemmar? Allt för att kunna fatta ett så genomtänkt och klokt beslut som möjligt. Samtidigt är vi i förbundsledningen med på många möten om las-frågan i avdelningar och klubbar. Så låt oss avsluta med en uppmaning till hela förbundet: Fortsätt att bjuda in oss, vi kommer gärna!