Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

28 oktober, 2021

Debatt Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer. Det krävs mer fortbildning och omställning för att svensk industri ska utvecklas, och för att lönerna ska fortsätta att öka, skriver ekonomen Daniel Lind.

Om skribenten

Daniel Lind är forskningsledare för projektet om produktivitet hos Arena Idé. Var tidigare bland annat chefekonom på Unionen och ekonom på Metall.

För att säkra jobb och fortsatta löneökningar för landets industriarbetare måste Sverige som land stå sig väl i den internationella konkurrensen. Företagens produktivitet måste därför utvecklas gynnsamt, annars är risken uppenbar att jobben flyr landet, att lönerna stagnerar och att finansieringen av den gemensamma välfärden hotas.

Därför är det högintressant att Industrins Ekonomiska Råd (fackens och arbetsgivarnas gemensamma råd av oberoende ekonomer) den 21 okt publicerade en rapport om EU:s nya industripolitik. Nytt här är att politiken ges en mer aktiv roll än tidigare och att importtullar kan användas för att jämna ut konkurrensförhållanden till länder som inte tar miljöfrågan på lika stort allvar, till exempel Kina och USA.

Politikens aktiva roll handlar inte om att hålla svaga företag under armarna, utan om att genom satsningar på innovation och ny teknik förbättra EU-ländernas förmåga att konkurrera på den globala marknaden. För att det ska fungera krävs kompetensutveckling och livslångt lärande på arbetsplatserna, för att komma ut ur digitaliseringen och hållbarhetsomställningen med bevarad konkurrenskraft – och stärkt produktivitet.

Att rapporten sätter fokus på produktiviteten (alltså det värde i kronor och ören som varje anställd skapar) och dess betydelse för den gröna omställningen, är särskilt positiv med tanke på att produktivitetsutvecklingen inom svensk industri ungefär har halverats efter finanskrisen 2008–2009. Det är ingen unik svensk företeelse, men har i flera andra länder väckt en omfattande akademisk och politisk debatt om orsakerna och hur trenden kan vändas.

Den diskussionen behövs mer, och djupare, också i Sverige. Att den svenska produktivitetstillväxten inom industrin sedan inledningen av 1990-talet har varit förhållandevis gynnsam kan inte tas för given. Och vi vill definitivt inte tillbaka till perioden 1975–1990, då svensk industris produktivitetstillväxt utvecklades långsammare än i omvärlden och industriarbetarnas reallöner knappt ökade alls.

Därför är det mycket glädjande att Facken inom Industrin, tillsammans med den fackligt orienterade tankesmedjan Arena Idé, har startat ett gemensamt treårigt projekt. Uppdraget är att stötta facken att utveckla en uppdaterad produktivitetspolitik, att flytta frågan om produktiviteten högre upp på dagordningen, och att stärka de fackliga perspektiven i samhällsdebatten.

Det saknas inte frågor att ta tag i – inklusive de som identifierats i EUs nya industripolitik – och glädjande är att forskningen under senare år i flera delar drar i facklig riktning: mot en god arbetsmiljö, behovet av kompetensutveckling och en jämn fördelning av den växande kakan.

Två särskilt viktiga frågor att snabbt ta tag i.

Den första är att säkerställa att det systemet för kompetensutveckling som möjliggörs av las-överenskommelsen kan dra i gång så snabbt som möjligt och att det görs på ett sätt som skapar maximal nytta för medarbetare och arbetsgivare.

Faktum är att utformningen av den främsta fackliga uppsidan i överenskommelsen ännu inte är klar. Här har politiken ett stort ansvar att lyhört och skyndsamt reformera systemet för livslångt lärande, i enlighet med parternas ambitioner.

Den andra frågan handlar om att reformera grund- och gymnasieskolan. Andelen utan gymnasieutbildning är alldeles för hög, likvärdigheten minskar, resultaten sjunker och livschanser fördelas mer ojämlikt än tidigare.

Ska en kunskapsekonomi som Sverige klara den globala konkurrensen måste alla barn och ungdomar ha samma chans att nå alla positioner i arbetslivet. Den egna prestationen ska vara avgörande, inte varifrån du kommer.

Under de senaste 40 åren har Sveriges arbetsgivarorganisationer, genom fristående institut, tankesmedjor och mediesatsningar, satsat stora resurser på att få ut sina budskap om vad som krävs politiskt och samhällsekonomiskt. Detta har inneburit att synen på facket har försämrats och att fackets ställning i samhällsdebatten har försvagats. Min förhoppning är att detta produktivitetsprojekt kan bli ett litet, litet embryo till motvikt mot arbetsgivarnas systematiska arbete.

Vi har tre år på oss att skapa den nytta som Facken inom Industrin förväntar sig. Det arbetet börjar nu.

Källa: Conference Board, https://www.conference-board.org/ilcprogram/. Produktivitetsmåttet i diagrammet definieras som realt förädlingsvärde per arbetad timme.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det är vi som står för kvalitén

Det är vi som står för kvalitén

Vi är visserligen utbytbara. Men vi är människor, skriver industriarbetaren Andreas Svanberg.

På teatern vaknar empatin

På teatern vaknar empatin

I tider av växande murar behöver vi få liv i vår medmänsklighet, skriver Alexandra Pascalidou.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Bra agerat, Eva Nordmark

Bra agerat, Eva Nordmark

Skuggsamhället är mänskligt sett djupt ovärdigt och direkt samhällsfarligt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ångesten fäster när det blir tyst

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Du kanske också vill läsa…

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.