Industriarbetarnas tidning

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

21 februari, 2019

Skrivet av

Kravet om saklig grund för uppsägning ska slängas ut tillsammans med resten av lagen om anställningsskydd. Samtidigt måste a-kassa, omställning och kompetensutveckling förbättras. Det anser Svenskt Näringsliv.

Förra veckan lämnade Svenskt Näringsliv över ett förslag till LO på en ny modell för den svenska arbetsmarknaden. Det är arbetsgivarnas inlägg i de något vilande förhandlingarna om turordningsreglerna mellan Svensk Näringsliv och LO.

Men det räcker inte att peta i turordningsreglerna, menar Svenskt Näringsliv. De vill se ett omtag som omfattar hela lagen om anställningsskydd (las) samtidigt som man stärker kompetensutvecklingen, arbetslöshetsförsäkringen, omställningsförsäkringarna samt låter privata företag ta över stora delar av Arbetsförmedlingens uppdrag.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Arbetsgivarna vill se en genomgripande förändring av hela anställningsskyddet så som det är formulerat i las i dag. Själva grundregeln i lagen – att en uppsägning måste ha saklig grund – bör tas bort. Fri uppsägningsrätt ska gälla, vilket innebär att även turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt vid återanställning tas bort.

Svenskt Näringsliv vice vd Peter Jeppsson ser framför allt två problem med dagens lagstiftning: det är för dyrt och det är för svårt att säga upp folk av personliga skäl.

– Uppsägningar på grund av arbetsbrist är ofta för dyra därför att arbetsgivarna betalar två gånger för dem.

Hur menar du då?

– Man betalar dels till omställningsorganisationerna, där en av ingångarna är att vi har kommit överens med facken om att de ska medverka till turordningsavsteg, men det gör man inte i den utsträckning som man borde. Och gör man det så kostar det ofta mycket pengar en gång till.

Menar du att arbetsgivaren får betala för en uppgörelse om turordningslista, samtidigt som man redan har betalat till omställningsorganisationerna?

– Ja, det är det jag menar med att man betalar två gånger.

Samtidigt är många mindre företag oroliga för att anställa för att det är så svårt att säga upp en anställd på grund av personliga skäl, säger Peter Jeppsson.

– Dels är det svårt att visa vilka de personliga skälen är, dels är det väldigt kostsamt om man behöver tvista om det för att få ett avgörande i Arbetsdomstolen.

Facken ser en risk för att uppsägningar ska ske av godtycke, att det ska räcka att man är osams om något för att bli av med jobbet.

– Jag tycker att man ska ha respekt för den oron, men jag tror faktiskt att den är överdriven, därför att i arbetslivet precis som i andra sammanhang behöver man ha högt i tak och ha en saklig diskussion. Det är inte det som är problemet, att man inte kan sparka folk som inte tycker som jag.

Enligt Svenskt Näringsliv finns tillräckligt med skydd mot osakliga uppsägningar i andra lagar, så som diskrimineringslagen, föräldraledighetslagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

När arbetsgivarnas flexibilitet stärks på det här sättet, är det rimligt att den som sägs upp får en omställningsersättning, anser Svenskt Näringsliv. Några belopp nämns inte i dag, men den som har varit anställd längre ska ha rätt till mer. Även uppsägningstidernas längd behöver diskuteras. I dag är de i vissa fall för långa, anser Peter Jeppsson.

Även om arbetsmarknadens parter inte kan bestämma över arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen, innehåller Svenskt Näringslivs modell förändringar även där. Fler måste få rätt till a-kassa och den måste vara på en nivå som man kan klara sig på mellan jobb, anser Svensk Näringsliv. Och de pågående förändringarna av Arbetsförmedlingen välkomnas. När matchningen läggs ut på privata aktörer kommer kostnaderna att sjunka och pengarna kan användas till kompetensutveckling, som också måste förstärkas, säger Peter Jeppsson

I arbetsmarknadsutredningen konstateras det att forskningen inte visar att det blir billigare eller bättre att lägga ut arbetsförmedling på privata aktörer. Så var ska man spara pengar?

– Det finns annan forskning som säger annat, faktiskt.

Så ni tror att det kommer att bli billigare?

– Det är några enstaka procent av jobben som förmedlas av Arbetsförmedlingen så att det inte skulle gå att göra det bättre det tror jag inte på.

Är tanken att arbetsgivarna också ska föra in mer pengar för kompetensutveckling?

– Det återstår att se, beror på hur man bygger upp förutsättningarna för kompetensutveckling. Det kan vara skillnad på kompetensutveckling för de arbetsuppgifter jag har i dag och kompetensutveckling i ett bredare synsätt. Där kan arbetsgivaren ha olika stor del i ansvaret tycker jag.

Med de fem olika delarna i Svenskt Näringslivs modell – försvagad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad Arbetsförmedling – är tanken att arbetsgivarna ska få den flexibilitet de behöver samtidigt som arbetstagarna kommer att känna sig tryggare på arbetsmarknaden. Inte genom att sitta säkert på sitt jobb, utan genom att få bättre stöd till ett nytt jobb när det behövs.

Vad är ni beredda att betala för att få igenom det här? LO vill till exempel ha bort den allmänna visstidsanställningen.

– Visstidsanställningar är en av de bästa vägarna in på arbetsmarknaden över huvud taget. Att begränsa möjligheten till visstidsanställningar tror jag vore väldigt dumt, säger Peter Jeppsson.

3 kommentarer till “Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

  • ”uppsägningar ska ske av godtycke”

    ”Enligt Svenskt Näringsliv finns tillräckligt med skydd mot osakliga uppsägningar i andra lagar, så som diskrimineringslagen, föräldraledighetslagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.”

    Det säger väl allt?
    Arbetsgivarna vill alltså kunna sparka en om man inte slickar röv ordentligt. Idioter till chefer har nog dom flesta haft någon gång, nu vill dom få rätt att sparka en om dom bara inte gillar en…

  • Peter Jeppsson! Mera i omställningsbidrag, ja allt är till salu i eran värd. Kryp ner i jordhålan igen!

  • En hemlig uppgörelse bakom sämre strejkrätt!
    Lagförslaget är ett sällsynt hafsverk. De normalt så viktiga förarbetena till en lag var blott några hastigt hopkomna A4-sidor från fack och arbetsgivare så regeringen fick göra ett eget ”förarbete” i efterhand.

    Inte underligt att ansvariga ministern Ylva Johansson, när hon nyligen fick frågan av Ekot, svarade att hon inte visste hur lagen skulle tolkas utan att detta fick avgöras av domstol i framtiden.
    Bara detta borde få alla fackliga varningsklockor att ringa. Signalen borde inte mildras av att Arbetsdomstolen, just den instans som ska tolka lagen, i sitt remissvar säger att förslaget borde skrivas om eftersom det riskerar att göra även politiska strejker olagliga.

    Arbetsrätten är ett komplicerat bygge som står i en föränderlig omgivning. Om en så grundläggande del som strejkrätten rubbas, är det svårt att se vilka konsekvenserna kan bli när tiden gått och förhållandena förändrats.

    Det finns en viktig lärdom i detta: ändra inte i arbetsrätten om inte konsekvenserna är extremt noga utredda.

    Trots att regeringen alltså själv inte vet vad lagen kommer leda till, håller de nu på att skynda igenom den i riksdagen.

    De stödjer sig på att LO, TCO och Saco står bakom förslaget.

    I själva verket var det en liten grupp i toppen som i hemlighet gjorde upp med arbetsgivarna och utan diskussion drev igenom det i de olika förbunden.
    Dessutom i strid med fackliga kongressbeslut strax innan förslaget presenterades.

    Så åter igen: vem kan man lita på nu?

    Skulle lagen trumfas igenom den 2 maj skulle till exempel de starka kraven från Kommunal inte hinna diskuteras på förbundets kongress i maj. Om strejkrätten försvagas står fler försämringar i kö.

    I regeringsöverenskommelsen utlovas försämrat anställningsskydd, helst genom att facken själva förhandlar fram det.
    Arbetsgivarna kommer givetvis inte att nöja sig. De vittrar blod och kommer allt mer högljutt att driva sina hjärtefrågor om att steg för steg pressa tillbaka löntagarna och våra organisationer på arbetsplatserna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

Så här vill utredaren ändra las

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.