Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Mina kamrater var ping-pongbarn

12 april, 2019

Skrivet av

Krönika Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här.

I Grekland, världens första demokrati som blev en diktatur, var vi en fattig familj utan framtid. En dag sa pappa att framtiden fanns norrut.

Min morbror Jannis var nämligen gästarbetare i tung tysk industri och min faster Niki arbetade i gummifabriken i Norrköping. Hennes namn, som betyder Seger, tilldelades hon när hon som en av de yngsta kvinnorna gick med i grekiska motståndsrörelsen. När militärjuntan senare tog över rekryterades hon tillsammans med tiotusentals andra av svensk industri som skrek efter arbetskraft.

Vi valde Sverige för att faster Niki i sina brev beskrev en idyll: ”Man kliver av tåget och går direkt till fabriken. Solen skiner mitt i natten och lönen kommer i slutet på månaden. Statsministern demonstrerar på gatorna mot världens diktaturer tillsammans med fattiga flyktingar och arbetare”, skrev hon och vi packade ner allt vi ägde i en plastväska.

Eftersom min faster inte längre är vid liv ber jag andra som kom samtidigt att berätta mer:
Ett par minns hur de kom till en liten by i Småland med en skrynklig lapp i handen. Där stod adressen till fabriken. De som varken kunde läsa eller prata svenska eller engelska visade lappen för bussföraren. Han körde dem till ändhållplatsen och sedan med sin privata bil hela vägen till fabriken. Där stod de i skift vid det löpande bandet. Grannar kom med gamla husgeråd och korgar fyllda med ägg och äpplen. Fabriksföreståndarens fru hängde upp gardiner mot de soliga sommarnätterna.

”Vi räddade svensk industri och svensk industri räddade oss. Men vi var ju inte här för att stanna. Vi skulle bara spara ihop till ett startkapital och ett hem i hemlandet. Ingenting blev som vi tänkt oss”, säger en gammal farbror som nu är ensam i en gudsförgäten grekisk bergsby medan hans barn och barnbarn slagit rot i den svenska jorden.

Precis som jag växte upp hos min mormor medan mamma jobbade i en fabrik lämnade många sina barn hos mor- och farföräldrar. Mina klasskamrater var pingpong-barn som bollats fram och tillbaka mellan länderna och generationerna. Barn som efter många år återförenades med sina föräldrar som för dem var främlingar. Splittringen är fortfarande ett öppet sår som få pratar om. För att ge sina barn en framtid var föräldrarna tvungna att överge dem. Om än tillfälligt.

Och vi då? När vi äntligen klev av tåget var det för sent. Sverige hade just stängt gränserna så vi fick gömma oss i ett par år. När fabrikerna stängde flyttade faster Niki tillsammans med en hel våg av greker till storstädernas nybyggda och löftesrika drömmar – miljonprogrammen. Vi trängde oss in i deras trerummare i Rinkeby och framtiden kunde börja.

Alexandra Pascalidou är journalist och författare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Visst finns vi här för mammorna?

Visst finns vi här för mammorna?

Mänskliga rättigheter är inga gåvor. De ska vara självklara för alla, skriver Alexandra Pascalidou.

Vad SR-bossen borde ha sagt

Sveriges Radio är inte en rasistisk arbetsplats. Men rasismen finns även där, skriver Alexandra Pascalidou.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Vi som fortfarande tror på demokratin

Mahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Att bygga broar – inte murar

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Plötsligt var vissa liv inget värda

Medan makten sitter med armarna i kors fortsätter dödsskjutningarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.