Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Att bygga broar – inte murar

19 november, 2019

Skrivet av Alexandra Pascalidou

Alexandra Pascalidou är journalist och författare.

Krönika Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

För sjunde året i rad deltar jag på New York Times Athens Democracy Forum. Bland presidenter, premiärministrar, filosofer, aktivister finns även de som riktar sina pilar mot demokratins akilleshäl.

När scenen intas av populistpatriarken vars enda ändamål är att så splittring mellan människor sitter jag kvar, längst fram. Yttrandefriheten spottar mig i ansiktet men jag tvingar mig själv att sitta kvar i god demokratisk anda för att lyssna på motståndarna. Uppviglarna. De som saluför simpla lösningar. De vars ord är missiler mot vår blotta existens.

Steve Bannon är en av krigsherrarna i det globala, digitala propagandakriget. Bannons historiskt beprövade vapen är rädslan för den andre.

Antikens filosofer förutsåg och varnade för tyranner redan vid demokratins födelse. Då när varken kvinnor eller slavar eller utlänningar hade röster eller rösträtt. Samma grupper som i dag är underordnade världen över.

När Bannon kliver av scenen omringas han av en massa gamla gubbgroupies som vill ta selfies.

Mogulen Bannon låtsas vara en av dem. ”De där uppe”, säger han och pekar mot den elit han själv tillhör. Inte ett ord om sin allt annat än folkliga förmögenhet sedan han blåste finansbubblor på en av världens största och mest skandalomsusade banker. Intet om sin Hollywoodkarriär, sin strategiska maktposition i Vita huset och som en av vit makt-­rörelsens och ultranationalismens murbyggarmegafoner.

Ingenting om hatet och hoten mot journalister och det metodiska misstänkliggörandet av media som han piskar upp. Ingenting om hur han legitimerar rasismen, sexismen, girigheten.

I stället anklagar han sin motdebattör, den fransk-judiske filosofen Bernard-Henri Lévy för att fara med osanning och tillhöra den ”intellektuella eliten” som bara bryr sig om demokratin när de förlorar och Trump-typer vinner val.
”I am a street fighter”, upprepar han som för att övertyga sig själv om att han verkligen är mannen på gatan.

Det är svårt att hålla isär sak och person. Särskilt som Bannons traumatiserande tankegods slår mot kvinnor, migranter, minoriteter och alla som sticker ut och sticker hål på hans såpbubblor. Det personliga är politiskt. Och tvärtom.

Inte minst blir hans politik personlig när den polska änkan Magdalena Adamowicz dyker upp på scenen. Hennes make Pawel, som var borgmästare i Gdansk, hotades för att han försvarade mänskliga rättigheter. I januari knivhöggs han till döds. Pawels sista ord var ”solidaritet”. Ordet som önskar bygga broar där Bannon bygger murar mellan människor baserat på deras identitet.

När Bannon kliver av scenen omringas han av en massa gamla gubbgroupies som vill ta selfies.

Samtidigt ställer sig en ung student från Sydafrika upp och säger: ”Jag har flugit i 14 timmar för att komma hit men jag får inte ens ställa en fråga. Desto mindre berätta om vår kamp för demokratin. Flera anmälda studenter från andra länder fick inte ens visum för att komma hit. Våra röster når aldrig fram.”

Och där satte han fingret på demokratins dilemma. Vilka som ges en röst och på vilkas bekostnad.

Alexandra Pascalidou är journalist  och författare.

En kommentar till “Att bygga broar – inte murar

  • Den ”nya” makten är totalitär men inte på ytan för där skall alla vara demokratier och politiskt korrekta. Därför blir det ingen verklig förändring mot solidaritet och empati.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Vi som fortfarande tror på demokratin

Vi som fortfarande tror på demokratin

Mahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Nu måste löntagarna hålla ihop

Nu måste löntagarna hålla ihop

Trots S-regering har det under lång tid varit en borgerlig majoritet i riksdagen. Det har inte varit till löntagarnas fördel, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kunskap skyddar demokratin

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

God fortsättning och ett Gott Nytt valår!

God fortsättning och ett Gott Nytt valår!

Det som händer i industri-Sverige är hoppfullt för oss som tror på samarbete, öppenhet och mångfald, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Visst finns vi här för mammorna?

Mänskliga rättigheter är inga gåvor. De ska vara självklara för alla, skriver Alexandra Pascalidou.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.