Industriarbetarnas tidning

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

27 maj, 2019

Skrivet av

INTERVJU Aktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Företagen och dess aktieägare måste sluta fokusera på maximal vinst. Företagets ändamål är viktigast, säger Colin Mayer, management-professor vid universitetet i Oxford och knuten till Brittiska akademin.

Företagens ändamål kan inte vara att gå med så hög vinst som möjligt, anser Mayer. Så här formulerar han det ändamål som borde styra företagen:

– Att tjäna pengar på att producera lösningar på problemen för människor och planeten. Inte tjäna pengar på att producera problem för människor och planeten.

Hur företagen drivs är ingen ensak för dess ägare, fortsätter han. Aktieägarna är visserligen viktiga. Men de är bara en av flera intressenter i företaget.

– Om företagen ska lösa problemen för människor och planeten måste olika intressenter hjälpa till: anställda, leverantörer, investerare och samhället.

Dagens problem bottnar i en naiv föreställning om hur företagen ska styras, anser Colin Mayer. Den ekonomiska ordning som världen har levt med det senaste halvseklet är bara en parentes och bygger på helt felaktiga grunder. Han är mycket kritisk till den amerikanske nobelprisbelönade ekonomen Milton Friedman, vars idéer dominerat tänkandet hos såväl företag som politiker sedan 1970-talet. Enligt Friedman behöver företagen bara fokusera på ett enda mål så länge de håller sig inom lagar och regler: att berika ägarna.

– Men att bara se till vinsten är som att spänna vagnen för hästen, enligt Mayer.

Det är att be om problem som i slutändan faktiskt kan leda till sammanbrott för hela marknadsekonomin, enligt Mayer.

– Javisst, för under senare år har vi sett hur missnöjet breder ut sig över om hur företagen påverkar samhället och miljön. Vi har sett hel del bakslag runt om i världen som svar på att företagen inte nödvändigtvis ökar välbefinnandet för mer än en relativt liten grupp av ägare och chefer.

Företagen måste uppfattas som drivkraften bakom samhällets välbefinnande. Annars riskerar kortsiktigheten att leda samhället mot katastrof, varnar han.

– Därför är debatten om företagens ändamål så viktig och helt avgörande. Företagen måste reformeras under de kommande årtiondena för att säkerställa att de ger fördelar för samhället i stort. Företagen måste ”doing well by doing good”.

Med det menar han att företag ska gå bra ekonomiskt (”doing well”) genom att göra något bra (”doing good”) som kommer de anställda, samhället och miljön tillgodo.

Colin Mayer är professor i management vid universitetet i Oxford. För sitt arbete har han belönats med Brittiska imperieordern. Han leder också den Brittiska akademins forskningsprogram kring framtidens företag som påbörjades för två år sedan. Programmet, Future of the corporation, ska enligt Colin Mayer ”försöka svara på frågan om hur företagens verksamhet ska förändras för att kunna ta itu med de sociala, politiska och miljömässiga problemen”.

I höstas gav han också ut en uppmärksammad bok med titeln Prosperity, Välstånd där han varnar för kortsiktigheten. Boken möttes av uppskattande omdömen i den annars så marknadsliberala affärspressen i Storbritannien.

Är du optimist?

– Ja det är jag. Absolut. Jag ser många saker hända just nu. I företagsvärlden finns det ett starkt behov av förändring. Du kan höra det från ett antal väldigt inflytelserika institutionella investerare som BlackRock och Vanguard. Man kan se något av en internationell rörelse när det gäller att försöka förändra beteendet.

Men även politikerna börjar vakna, inte minst i Storbritannien. Colin Mayer nämner en rad lagändringar som är på gång när det gäller bolagsstyrning och som förhoppningsvis begränsar kortsiktigheten i näringslivet. Politikerna, lagstiftarna, är viktiga, understryker han.

– Företagen är formade av lagen. Lagstiftningen bestämmer vad ett företag ska vara.

Därför kan också politikerna omdefiniera företagen så att de styr bort från kortsiktigheten. Det är dags, menar han, att bryta upp från vad han kallar Friedman-doktrinen om maximal vinst för ägarna.

– Vi har lagt för stor vikt vid aktieägarnas betydelse. Detta på bekostnad av inte bara anställda, leverantörer och samhällen. Utan också på bekostnad av insikten vad ett företags verkliga syfte är: att på ett lönsamt sätt lösa problemen för människan och planeten.

Till sist: om en aktivistfond köper in sig i ett företag för att stycka upp det – är det alltid dåligt eller kan det tvärtom vara bra?

– Nej det behöver inte alltid vara dåligt. Det kan bara vara bra om aktivistfonden agerar för att anpassa företagets verksamhet till det långsiktiga ändamålet. Då är det värdeskapande.

– Men ofta är engagemanget från aktivistfonder värdeförstörande. Detta genom att man i huvudsak ser till att överföra vinster till aktieägarna på andra parters bekostnad – och framför allt på bekostnad av bolagets långsiktiga mål.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

Det amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Vinsten framför allt

Förr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Nu får man kriga för allt”

”Nu får man kriga för allt”

Allt blir dyrare – men kommer lönerna att hänga med? Nu drar avtalsrörelsen i gång. På Åkers i Sörmland är oron störst för dem som har höga lån och många barn.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Mer pengar på kontot. Även när prisökningarna tagit sitt. Det är fackets mål i varje avtalsrörelse. Men hur ska reallönen kunna fixas när inflationen brakar iväg? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

DA möter: Andreas Cervenka

DA möter: Andreas Cervenka

Ekonomijournalisten Andreas Cervenka tycker att det är dags att prata om klyftorna i vårt samhälle.

”Det är bara amatörer som tar ut lön”

”Det är bara amatörer som tar ut lön”

Sverige fick 338 nya miljardärer under pandemin. Ekonomijournalisten Andreas Cervenka tycker att det är dags att prata om klyftorna i samhället.

Så påverkar kriget jobben och lönerna

Så påverkar kriget jobben och lönerna

Skenande priser på energi och råvaror. Brist på metaller och komponenter. Tragedin påminner om att krig i ett land påverkar hela världen, skriver DA:s Harald Gatu.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?