Industriarbetarnas tidning

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

27 maj, 2019

Skrivet av

INTERVJU Aktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Företagen och dess aktieägare måste sluta fokusera på maximal vinst. Företagets ändamål är viktigast, säger Colin Mayer, management-professor vid universitetet i Oxford och knuten till Brittiska akademin.

Företagens ändamål kan inte vara att gå med så hög vinst som möjligt, anser Mayer. Så här formulerar han det ändamål som borde styra företagen:

– Att tjäna pengar på att producera lösningar på problemen för människor och planeten. Inte tjäna pengar på att producera problem för människor och planeten.

Hur företagen drivs är ingen ensak för dess ägare, fortsätter han. Aktieägarna är visserligen viktiga. Men de är bara en av flera intressenter i företaget.

– Om företagen ska lösa problemen för människor och planeten måste olika intressenter hjälpa till: anställda, leverantörer, investerare och samhället.

Dagens problem bottnar i en naiv föreställning om hur företagen ska styras, anser Colin Mayer. Den ekonomiska ordning som världen har levt med det senaste halvseklet är bara en parentes och bygger på helt felaktiga grunder. Han är mycket kritisk till den amerikanske nobelprisbelönade ekonomen Milton Friedman, vars idéer dominerat tänkandet hos såväl företag som politiker sedan 1970-talet. Enligt Friedman behöver företagen bara fokusera på ett enda mål så länge de håller sig inom lagar och regler: att berika ägarna.

– Men att bara se till vinsten är som att spänna vagnen för hästen, enligt Mayer.

Det är att be om problem som i slutändan faktiskt kan leda till sammanbrott för hela marknadsekonomin, enligt Mayer.

– Javisst, för under senare år har vi sett hur missnöjet breder ut sig över om hur företagen påverkar samhället och miljön. Vi har sett hel del bakslag runt om i världen som svar på att företagen inte nödvändigtvis ökar välbefinnandet för mer än en relativt liten grupp av ägare och chefer.

Företagen måste uppfattas som drivkraften bakom samhällets välbefinnande. Annars riskerar kortsiktigheten att leda samhället mot katastrof, varnar han.

– Därför är debatten om företagens ändamål så viktig och helt avgörande. Företagen måste reformeras under de kommande årtiondena för att säkerställa att de ger fördelar för samhället i stort. Företagen måste ”doing well by doing good”.

Med det menar han att företag ska gå bra ekonomiskt (”doing well”) genom att göra något bra (”doing good”) som kommer de anställda, samhället och miljön tillgodo.

Colin Mayer är professor i management vid universitetet i Oxford. För sitt arbete har han belönats med Brittiska imperieordern. Han leder också den Brittiska akademins forskningsprogram kring framtidens företag som påbörjades för två år sedan. Programmet, Future of the corporation, ska enligt Colin Mayer ”försöka svara på frågan om hur företagens verksamhet ska förändras för att kunna ta itu med de sociala, politiska och miljömässiga problemen”.

I höstas gav han också ut en uppmärksammad bok med titeln Prosperity, Välstånd där han varnar för kortsiktigheten. Boken möttes av uppskattande omdömen i den annars så marknadsliberala affärspressen i Storbritannien.

Är du optimist?

– Ja det är jag. Absolut. Jag ser många saker hända just nu. I företagsvärlden finns det ett starkt behov av förändring. Du kan höra det från ett antal väldigt inflytelserika institutionella investerare som BlackRock och Vanguard. Man kan se något av en internationell rörelse när det gäller att försöka förändra beteendet.

Men även politikerna börjar vakna, inte minst i Storbritannien. Colin Mayer nämner en rad lagändringar som är på gång när det gäller bolagsstyrning och som förhoppningsvis begränsar kortsiktigheten i näringslivet. Politikerna, lagstiftarna, är viktiga, understryker han.

– Företagen är formade av lagen. Lagstiftningen bestämmer vad ett företag ska vara.

Därför kan också politikerna omdefiniera företagen så att de styr bort från kortsiktigheten. Det är dags, menar han, att bryta upp från vad han kallar Friedman-doktrinen om maximal vinst för ägarna.

– Vi har lagt för stor vikt vid aktieägarnas betydelse. Detta på bekostnad av inte bara anställda, leverantörer och samhällen. Utan också på bekostnad av insikten vad ett företags verkliga syfte är: att på ett lönsamt sätt lösa problemen för människan och planeten.

Till sist: om en aktivistfond köper in sig i ett företag för att stycka upp det – är det alltid dåligt eller kan det tvärtom vara bra?

– Nej det behöver inte alltid vara dåligt. Det kan bara vara bra om aktivistfonden agerar för att anpassa företagets verksamhet till det långsiktiga ändamålet. Då är det värdeskapande.

– Men ofta är engagemanget från aktivistfonder värdeförstörande. Detta genom att man i huvudsak ser till att överföra vinster till aktieägarna på andra parters bekostnad – och framför allt på bekostnad av bolagets långsiktiga mål.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

Det amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Vinsten framför allt

Förr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

Så har Kina ökat sitt grepp om världen

Så har Kina ökat sitt grepp om världen

När Kina köper upp utländska företag och investerar i järn­vägar, kolkraftverk och hamnar knyter sig stor­makten närmare resten av världen – och andra länder blir mer beroende av Kina.