Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Makten över företagen

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?

Harald Gatu, reporter.

Ekonomin går på högvarv och på bolagsstämmorna görs hi-five. Miljarder flödar ur företagens kassor till ägarna. Volvo AB är en av de mer frikostiga i miljardrullningen. Årets utdelning på 20 miljarder kronor är mer än dubbelt så stor som fjolårets.

Därmed delar man ut större delen av sin vinst. Volvokoncernens resultat efter skatt uppgick nämligen till 25 miljarder kronor varav det mesta alltså tillfaller aktieägarna. Det kostar att hålla sina ägare på gott humör.

Att hålla humöret uppe på investerarna är a och o för börsnoterade företag. En del företag med skakiga siffror tar hellre ett lån för att kunna dela ut än att sänka utdelningen. Det är precis vad klädjätten HM gör. I princip går man till banken för att kunna belöna sina aktieägare med 16 miljarder kronor eftersom vinsten inte räcker till; HM:s resultat efter skatt stannade nämligen på 12 miljarder kronor.

Att berika ägarna har varit den främsta ledstjärnan för näringslivet i snart ett halvsekel. Att bry sig om annat än maximal vinst för sina aktieägare är ”ren och oförfalskad socialism”, förklarade den Nobelprisbelönade och minst sagt inflytelserike nationalekonomen Milton Friedman.

Hans idéer om det vinstmaximerande företaget föll i god jord när den gamla efterkrigsmodellen började hacka i början på 1970-talet. Friedman bildade skola, fick en armé av lärljungar och snart lyckades den akademiska anstormningen inta politikens korridorer.

Vad som sedan följde hände var två förändringar.

Dels en förvandling av den finansiella ekonomin. Från att ha setts som ett smörjmedel till ”den riktiga ekonomin” blev den finansiella ekonomin en bransch i sig, en bransch som investerare kunde tjäna pengar på. Grova, snabba pengar, skulle det visa sig.

Till exempel: att förvalta andras pengar kom att bli allt mera lönsamt. Alla som sparar i fonder vet att förvaltarna oftast tar en rätt saftig avgift för att ta hand om ditt sparkapital. Mariana Mazzucato, innovationsprofessor vid University College London har i sin senaste bok The Value of Everything undersökt hur mycket mer förvaltarna tjänar idag mot på 1950- och 60-talet. Avgifterna är flerfaldigt högre idag. Vilket, hon påpekar, går stick i stäv med all annan ekonomisk utveckling; de flesta andra tjänster har ju faktiskt blivit billigare genom konkurrens och ökad produktivitet. Men det gäller inte finansiella tjänster.

Hon konstaterar också att samtidigt som kapitalförvaltarna tjänar allt mer har prissvängningarna på värdepapper ökat markant. Ett tecken på att förvaltarna av aktier och fonder tar stora risker.

Alltså: finanssektorn tog steget från förmedlare till att själv bli skapare av ekonomiska värden. Det var det ena som började hända på 1970-talet och som tog full fart under efterkommande årtionden.

Det andra som hände var att ”den riktiga ekonomin”, typ tillverkningsindustrin, ”finansialiserades”. Med andra ord, de finansiella målen skärptes och blev allt viktigare i företagens verksamhet.

I dag styrs företagen efter betydligt tuffare lönsamhetsmål än för bara några årtionden sedan. Ägarna kräver mer och vill ha högre utdelning på de pengar de har investerat i företaget.

På 1980-talet var det normalt att ägare förväntade sig 20 procents avkastning på sina satsade pengar. Så är det också i dag. Men 20 procent är betydligt mera i dag än för trettio år sedan. Och det har med inflationen och räntorna att göra.

Den ränta som är viktigast är räntan på statsobligationer. Alltså den ränta investerare får för att låna ut till staten. Men många vill ha investerarnas pengar. Inte minst företagen. Men då måste företagen erbjuda en högre avkastning än staten med sina obligationer. Annars satsar investerarna på att köpa statsobligationer istället.

Vad som har styrt storleken på investerarnas avkastningskrav är inte bara hur hög statens ränta på statsobligationer är. Även inflationen tas med i beräkningen. Investerarna vill ju inte att inflationen ska gröpa ur värdet på deras tillgångar.

Säg att räntan på statsobligationer ligger på 8 procent. Och inflationen lika mycket. Tillsammans blir det 16 procent. Då är det kanske inte så mycket att säga när en investerare då kräver 20 procents avkastning av företaget de satsar pengar i.

I dag har både räntan på statsobligationer och inflationen sjunkit till bara någon enstaka procent vardera. Men investerarnas avkastningskrav ligger kvar på samma nivå som när räntorna var höga och inflationsbrasan sprakade. De förväntar sig fortfarande 20 procents avkastning.

På så sätt är ägarnas krav så mycket tuffare idag mot vad de var för några decennier sedan.

”Finansialiseringen” av företagen har gjort kvartalsrapporterna viktigare. Aktieägarna har satts i första rummet. Utdelningarna har exploderat. Genom stora återköpsprogram löser företagen in en del av sitt aktiekapital för att berika ägarna ännu mer. Resultatet blir färre aktier och då ökar vinsten – och utdelningen – per aktie.

Atlas Copco, till exempel, delar ut 8 miljarder kronor till aktieägarna. Det är i stort sett i linje med företagets ambition att dela ut halva vinsten till ägarna. Samtidigt tar företaget 9 miljarder kronor ur kassan för att lösa in aktier vilket naturligtvis gläder aktieägarna. Avkastningen på det egna kapitalet? 34 procent. Inte illa för den som satsat en slant i företaget.

Vid sidan av högre vinstkrav är höga vd-löner en annan sida av den ordning som har väglett näringslivet de senaste årtiondena. Fram till 1980-talet gick det cirka 50 arbetarlöner på en vd-lön i USA. Idag 300. Enligt LO tjänade näringslivets toppar i Sverige i snitt motsvarande 9 industriarbetarlöner 1980 – i dag 59. Ofta kopplas ersättningen till företagens ledningar till aktiekursen vilket lockat till kortsiktiga beslut som får börskursen att rusa.

Vi lever fortfarande i efterdyningarna av finanskrisen för tio år sedan. Krisen var den värsta som hemsökt världsekonomin sedan den förra finansiella härdsmältan, 1929. Då växte det fram en debatt om hur marknadsekonomin skulle hanteras så att inte katastrofen skulle återupprepas.

Samma sak nu. Det är en ny debatt som till stor del handlar om företagens sätt att fungera, om kortsiktigheten, om aktieägarnas ansvar. En debatt som bottnar i en växande oro att kortsiktigheten riskerar att förgöra själva marknadsekonomin, att kortsiktigheten förstärker de destruktiva krafter som anses finnas inneboende i marknadsekonomin.

Debatten förs främst i USA och Storbritannien, de två länder som en gång ledde den marknadsliberala revolutionen och där finanskrisen 2008-2009 slog extra hårt. De är också två länder där inkomstklyftorna skenat. De politiska följderna heter Trump och Brexit.

Spåren förskräcker. Vanvården av finanskraschen 1929 kastade miljoner ut i massarbetslöshet och satte världen i brand. Men lärdomarna ledde med tiden till en ny ekonomisk modell byggd på insikten att marknadsekonomin är instabil och riskfylld. Den modellen, ”välfärdskapitalismen” fungerade fram till 1970-talet då den hamnade i svårigheter. När Milton Friedmans idéer tog vid hette det att marknaden alltid har rätt och att de politiska beslutsfattarna hade fel och skulle hålla sig borta. Resten är nutidshistoria.

Läs mer: DA rekommenderar | perspektiv


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Allt fler varsel inom industrin

Efterlysning2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Rusning till att gå med i IF Metall

De två första dagarna i april fick IF Metall fler ansökningar om medlemskap än under hela januari.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.