Industriarbetarnas tidning

500 år före sin tid

19 juni, 2019

Skrivet av Kristin Pineda Svenske

Leonardos födelsehus i byn Vinci nära Florens. Foto: David Pineda Svenske

Jubileum Leonardo da Vinci dog i sitt franska slott för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.

Leonardo di Ser Piero da Vinci

Född: 15 april 1452 i Vinci.
Död: 2 maj 1519 i slottet Clos Lucé, Amboise, Frankrike.
Familj: Mamma Caterin­a, pappa Piero, 12 halvsyskon. Var själv inte gift.
Övrigt: Drogs inför rätta två gånger anklagad för att ha haft kärleks­relatione­r med en man. Fallen lade­s ner i brist på bevis.

Mona Lisa, Den sista måltiden och Den vitruvianske mannen är tre av världens mest ikoniska konstverk. Men upphovsmannens entré i världen 1452 var mycket blygsam. Mamman var den fattiga bondflickan Caterina, pappa notarien hette Piero, var gift fyra gånger, men aldrig med Caterina. Oäktingen döptes till Leonardo di Ser Piero da Vinci – ungefär ”Leonardo Pierosson från Vinci”.

Det var aldrig tal om några akademiska studier, i stället blev pojken konstlärling i närliggande Florens, där han genom sitt snillrika sinnelag utmärkte sig så väl att han 1482 fick tjänst hos hertigen av Milano.

Han flydde Frankrikes invasion och blev ett slags krigsingenjör i Venedig, för att under 1500-talets första år resa Italien runt som kartritare och ”militär arkitekt”.

1513–16 levde han i Vatikanpalatset i Rom med konstnärsrivalerna Raphael och Michelangelo, men anslöt sig sedan till den franske kungen Frans I:s hov. Leonardo dog, troligen av ett slaganfall, 67 år gammal i sitt privata slott Clos Lucé.

Han lämnade efter sig 15 större tavlor och hela 7 000 sidor med anatomiska skisser, vetenskapliga studier och mekaniska uppfinningar. Majoriteten av Leonardos ”påhitt” ansågs vid sin tid vara alltför banbrytande, rentav omöjliga att tillverka. Det är först i modern tid som omvärlden har hunnit ikapp. Här är några exempel:

Foto: Freepik
1. Dubbelskrovade fartyg

Militäringenjören Leonardo hävdade att dubbla skrov skulle hjälpa stridsfartyg att hålla sig flytande även om de rammades, skadades av kanoneld eller gick på grund. Först 1858 konstruerades det första fartyget med dubbelt skrov vid Millwall Iron Works i London: SS Great Eastern. I dag råder i stora delar av världen lag på att oljetankers ska ha dubbla skrov och botten.

Foto: TT NYHETSBYRÅN
2. Förbättringar av tryckpressen

Johan Gutenberg, tryckkonstens fader, konstruerade sin press redan i mitten av 1400-talet. Leonardo uppfann 1479 en teknik där varje tryckt ark flyttades automatiskt, vilket gjorde att en person kunde sköta pressen. Det dröjde ytterligare hundra år innan idén blev verklighet.

Foto: TT NYHETSBYRÅN
3. Flyg­maskiner och ”bilen”

Efter ingående studier av fåglar och fladdermöss ritade Leonardo 1493 en av sina mest berömda uppfinningar – ”luftskruven”, som på 1940-talet blev verklighet i form av helikoptern. Leonardos ”bil” var en liten vagn som vreds upp mekaniskt och kunde ta sig 40 meter. Den kunde styras genom en kuggstångsmekanism, ett system som används än i dag. Leonardos bil kunde dock bara svänga höger.

Foto: Erik Möller Wikimedia Commons
4. Robotik

Världens första humanoida robot var en mekanisk riddare som kunde stå, sitta, röra på armarna och lyfta på sitt eget visir. 1515 designade Leonardo också en typ av mekaniskt, självgående lejon som underhållning åt kung Frans I av Frankrike.
Den sociala roboten ”Leonardo”, framtagen vid universitetet MIT i Boston, USA, är förstås döpt efter renässansmannen.

Florens. Foto: TT NYHETSBYRÅN
5. Förnybar energi

Hans idé var att rikta konkava speglar mot stora vattentankar för att värma upp Florens vatten med hjälp av solen. Först 500 år senare slog konceptet med solenergi igenom på allvar.

Leonardo förfinade också de gamla grekernas användning av vattenkraft, genom att låta vattnet forsa genom smala rör som satte horisontella kardaner i rörelser. En föregångare till 1800-talets vattenturbiner.

En bro som Leonardo ritad­e och var tänkt att löpa över Gyllene Hornet intill dagens Istanbul, byggdes 2001 i norska Ås. Foto: AKERSHUS REISELIVSRÅD

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

Att gallra och röja i skogen – det är det bästa Gunnar Wetterberg vet. Då släpper han tankarna på bokprojekt, Fråga Lund och allt annat.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Det skulle va husvagn …

Det skulle va husvagn …

Året är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Gunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Gideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

I dag corona – då spanska sjukan

I dag corona – då spanska sjukan

I dag är det coronaviruset som spökar i avtalsrörelsen – för hundra år sedan var det spanska sjukan. DA:s Harald Gatu fördjupar sig i en tidigare sjukdomsspridning, som tvingade fackföreningsrörelsen till en svårbemästrad försvarsstrid.

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Strejken som förändrade Sverige

Strejken som förändrade Sverige

För femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.