Sömmerskorna startade sin egen syfabrik
Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.
Industriarbetarnas tidning
Jubileum Leonardo da Vinci dog i sitt franska slott för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.
Född: 15 april 1452 i Vinci.
Död: 2 maj 1519 i slottet Clos Lucé, Amboise, Frankrike.
Familj: Mamma Caterina, pappa Piero, 12 halvsyskon. Var själv inte gift.
Övrigt: Drogs inför rätta två gånger anklagad för att ha haft kärleksrelationer med en man. Fallen lades ner i brist på bevis.
Mona Lisa, Den sista måltiden och Den vitruvianske mannen är tre av världens mest ikoniska konstverk. Men upphovsmannens entré i världen 1452 var mycket blygsam. Mamman var den fattiga bondflickan Caterina, pappa notarien hette Piero, var gift fyra gånger, men aldrig med Caterina. Oäktingen döptes till Leonardo di Ser Piero da Vinci – ungefär ”Leonardo Pierosson från Vinci”.
Det var aldrig tal om några akademiska studier, i stället blev pojken konstlärling i närliggande Florens, där han genom sitt snillrika sinnelag utmärkte sig så väl att han 1482 fick tjänst hos hertigen av Milano.
Han flydde Frankrikes invasion och blev ett slags krigsingenjör i Venedig, för att under 1500-talets första år resa Italien runt som kartritare och ”militär arkitekt”.
1513–16 levde han i Vatikanpalatset i Rom med konstnärsrivalerna Raphael och Michelangelo, men anslöt sig sedan till den franske kungen Frans I:s hov. Leonardo dog, troligen av ett slaganfall, 67 år gammal i sitt privata slott Clos Lucé.
Han lämnade efter sig 15 större tavlor och hela 7 000 sidor med anatomiska skisser, vetenskapliga studier och mekaniska uppfinningar. Majoriteten av Leonardos ”påhitt” ansågs vid sin tid vara alltför banbrytande, rentav omöjliga att tillverka. Det är först i modern tid som omvärlden har hunnit ikapp. Här är några exempel:
Militäringenjören Leonardo hävdade att dubbla skrov skulle hjälpa stridsfartyg att hålla sig flytande även om de rammades, skadades av kanoneld eller gick på grund. Först 1858 konstruerades det första fartyget med dubbelt skrov vid Millwall Iron Works i London: SS Great Eastern. I dag råder i stora delar av världen lag på att oljetankers ska ha dubbla skrov och botten.
Johan Gutenberg, tryckkonstens fader, konstruerade sin press redan i mitten av 1400-talet. Leonardo uppfann 1479 en teknik där varje tryckt ark flyttades automatiskt, vilket gjorde att en person kunde sköta pressen. Det dröjde ytterligare hundra år innan idén blev verklighet.
Efter ingående studier av fåglar och fladdermöss ritade Leonardo 1493 en av sina mest berömda uppfinningar – ”luftskruven”, som på 1940-talet blev verklighet i form av helikoptern. Leonardos ”bil” var en liten vagn som vreds upp mekaniskt och kunde ta sig 40 meter. Den kunde styras genom en kuggstångsmekanism, ett system som används än i dag. Leonardos bil kunde dock bara svänga höger.
Världens första humanoida robot var en mekanisk riddare som kunde stå, sitta, röra på armarna och lyfta på sitt eget visir. 1515 designade Leonardo också en typ av mekaniskt, självgående lejon som underhållning åt kung Frans I av Frankrike.
Den sociala roboten ”Leonardo”, framtagen vid universitetet MIT i Boston, USA, är förstås döpt efter renässansmannen.
Hans idé var att rikta konkava speglar mot stora vattentankar för att värma upp Florens vatten med hjälp av solen. Först 500 år senare slog konceptet med solenergi igenom på allvar.
Leonardo förfinade också de gamla grekernas användning av vattenkraft, genom att låta vattnet forsa genom smala rör som satte horisontella kardaner i rörelser. En föregångare till 1800-talets vattenturbiner.