Industriarbetarnas tidning

500 år före sin tid

19 juni, 2019

Skrivet av Kristin Pineda Svenske

Leonardos födelsehus i byn Vinci nära Florens. Foto: David Pineda Svenske

Jubileum Leonardo da Vinci dog i sitt franska slott för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.

Leonardo di Ser Piero da Vinci

Född: 15 april 1452 i Vinci.
Död: 2 maj 1519 i slottet Clos Lucé, Amboise, Frankrike.
Familj: Mamma Caterin­a, pappa Piero, 12 halvsyskon. Var själv inte gift.
Övrigt: Drogs inför rätta två gånger anklagad för att ha haft kärleks­relatione­r med en man. Fallen lade­s ner i brist på bevis.

Mona Lisa, Den sista måltiden och Den vitruvianske mannen är tre av världens mest ikoniska konstverk. Men upphovsmannens entré i världen 1452 var mycket blygsam. Mamman var den fattiga bondflickan Caterina, pappa notarien hette Piero, var gift fyra gånger, men aldrig med Caterina. Oäktingen döptes till Leonardo di Ser Piero da Vinci – ungefär ”Leonardo Pierosson från Vinci”.

Det var aldrig tal om några akademiska studier, i stället blev pojken konstlärling i närliggande Florens, där han genom sitt snillrika sinnelag utmärkte sig så väl att han 1482 fick tjänst hos hertigen av Milano.

Han flydde Frankrikes invasion och blev ett slags krigsingenjör i Venedig, för att under 1500-talets första år resa Italien runt som kartritare och ”militär arkitekt”.

1513–16 levde han i Vatikanpalatset i Rom med konstnärsrivalerna Raphael och Michelangelo, men anslöt sig sedan till den franske kungen Frans I:s hov. Leonardo dog, troligen av ett slaganfall, 67 år gammal i sitt privata slott Clos Lucé.

Han lämnade efter sig 15 större tavlor och hela 7 000 sidor med anatomiska skisser, vetenskapliga studier och mekaniska uppfinningar. Majoriteten av Leonardos ”påhitt” ansågs vid sin tid vara alltför banbrytande, rentav omöjliga att tillverka. Det är först i modern tid som omvärlden har hunnit ikapp. Här är några exempel:

Foto: Freepik
1. Dubbelskrovade fartyg

Militäringenjören Leonardo hävdade att dubbla skrov skulle hjälpa stridsfartyg att hålla sig flytande även om de rammades, skadades av kanoneld eller gick på grund. Först 1858 konstruerades det första fartyget med dubbelt skrov vid Millwall Iron Works i London: SS Great Eastern. I dag råder i stora delar av världen lag på att oljetankers ska ha dubbla skrov och botten.

Foto: TT NYHETSBYRÅN
2. Förbättringar av tryckpressen

Johan Gutenberg, tryckkonstens fader, konstruerade sin press redan i mitten av 1400-talet. Leonardo uppfann 1479 en teknik där varje tryckt ark flyttades automatiskt, vilket gjorde att en person kunde sköta pressen. Det dröjde ytterligare hundra år innan idén blev verklighet.

Foto: TT NYHETSBYRÅN
3. Flyg­maskiner och ”bilen”

Efter ingående studier av fåglar och fladdermöss ritade Leonardo 1493 en av sina mest berömda uppfinningar – ”luftskruven”, som på 1940-talet blev verklighet i form av helikoptern. Leonardos ”bil” var en liten vagn som vreds upp mekaniskt och kunde ta sig 40 meter. Den kunde styras genom en kuggstångsmekanism, ett system som används än i dag. Leonardos bil kunde dock bara svänga höger.

Foto: Erik Möller Wikimedia Commons
4. Robotik

Världens första humanoida robot var en mekanisk riddare som kunde stå, sitta, röra på armarna och lyfta på sitt eget visir. 1515 designade Leonardo också en typ av mekaniskt, självgående lejon som underhållning åt kung Frans I av Frankrike.
Den sociala roboten ”Leonardo”, framtagen vid universitetet MIT i Boston, USA, är förstås döpt efter renässansmannen.

Florens. Foto: TT NYHETSBYRÅN
5. Förnybar energi

Hans idé var att rikta konkava speglar mot stora vattentankar för att värma upp Florens vatten med hjälp av solen. Först 500 år senare slog konceptet med solenergi igenom på allvar.

Leonardo förfinade också de gamla grekernas användning av vattenkraft, genom att låta vattnet forsa genom smala rör som satte horisontella kardaner i rörelser. En föregångare till 1800-talets vattenturbiner.

En bro som Leonardo ritad­e och var tänkt att löpa över Gyllene Hornet intill dagens Istanbul, byggdes 2001 i norska Ås. Foto: AKERSHUS REISELIVSRÅD

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Tick tack, tick tack …

Tick tack, tick tack …

Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hatten av för hatten!

Hatten av för hatten!

Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.