Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Agneta Magnusson och Jimmy Nilsson tänker att det nog löser sig den här gången också. Foto: David Lundmark

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

”Det var en riktig chock. Alla blev tvärtysta.” Susanne Wahlström, ordförande för GS-klubben, om nedläggningsbeskedet i november. Foto: David Lundmark

Ovisst efter ägarbyteDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge utanför Ronneby låg ute till försäljning sedan i juni förra året. Under hösten hade ägaren Södra Wood kontakt med flera olika intressenter. I november kallades alla anställda till ett personalmöte i matsalen.

Susanne Wahlström, ordförande för fackklubben, kommer ihåg hur hon gick dit, med förvissningen om att de äntligen skulle få reda på vilka deras nya ägare var. I stället fick de ett nedläggningsbesked.

– Det var en riktig chock. Alla blev tvärtysta. Det blev inget kört i fabriken på två dagar, minns hon.

De 60 anställda hade redan börjat fundera på en annan framtid, när de bara någon vecka senare kallades till ännu ett möte i matsalen. Den här gången fick de veta att det fanns en köpare trots allt.

– Det blev lika tyst i matsalen då. Det var ingen som riktigt vågade tro på det, säger Susanne Wahlström.

Den nya ägaren, Berndt Ivarsson på Mor Gerd-gruppen, inledde genast förhandlingar med kommunens fastighetsbolag Abri om att få köpa lokalerna som Södra hade hyrt. Men de var långt ifrån överens om fastighetens värde och bara två veckor efter glädjebeskedet i matsalen skrev lokaltidningarna att Berndt Ivarsson skulle lägga ned företaget om han inte fick köpa lokalerna till ett rimligt pris.

Sedan dess har det varit tyst och inget vet vad som kommer att hända när hyreskontraktet går ut i september.

– Det löser sig väl på något sätt, tror Agneta Magnusson.

Hon och Jimmy Nilsson plockar vant med den oljade ekparketten som ska paketeras och levereras till kund. Det mesta går på export till Tyskland, Österrike och Schweiz.

– Det största problemet är väl materialpriset, konstaterar Agneta.

Det var en jättelättnad att en köpare dök upp, tycker Birgit Lööf. Foto: David Lundmark

Den nya ägaren bestämde att de bara ska använda svensk ek. Den är dyrare än importerad och kräver dessutom en större arbetsinsats eftersom den har fler kvistar. Det har inneburit att fler måste anställas, och i dagsläget är de 69, jämfört med 60 när de köptes upp. En positiv utveckling, tycker Susanne Wahlström, som trots ovissheten ändå ser vissa tecken på att deras nya ägare inte är beredd att lägga ner.

– De har börjat investera i företaget, så vi tror ju att det ska lösa sig den här gången också.

En ny maskin som sorterar kvaliteten på stavarna till parketten ska vara på väg och installeras inom kort, har de fått veta.

Birgit Lööf har precis som Agneta och Jimmy jobbat här i 20 år och varit med om både upp- och nedgångar. Nu försöker hon inte tänka så mycket på vad som eventuellt kommer att hända.

Den gamla maskinen på stavlinjen ska bytas ut mot en ny. Investeringen gör att det känns hoppfullt trots allt. Foto: David Lundmark

– Alla bara gissar och spekulerar. Det känns ju lite rörigt som det är nu. Men hoppet finns alltid kvar.

När Dagens Arbete får tag på Dennis Robertéus, vd på kommunens industrifastighetsbolag Abri, säger han att samtal pågår med Berg o Bergs vd Christian Jöhncke. Dennis Robertéus ser positivt på möjligheterna att nå fram till en lösning.

Läs mer:


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.