”Gå aldrig på idén att SD skulle vara ett arbetarvänligt parti.”

DA:s chefredaktör Helle Klein i veckans ledare.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Foto: David Lundmark

”Allt handlar om att lyssna”

Pontus Georgsson.

Foto: David Lundmark

Ny bas När han var ny på Skärblacka åkte han på stryk. I dag, mer än trettio år senare, har Pontus Georgsson valts till ordförande för hela Pappers.

Rötterna på Skärblacka

Namn: Pontus Leif Gustav Georgsson.

Född: 1969 i Täby Kyrkby.

Familj: Frun Heléne, fyra barn och sex barnbarn.

Bor: I en 156 kvadratmeter stor hyresrätt i Norrköping.

Utbildning: Processteknisk linje.

Karriär: Fastanställdes som pappersbruksarbetare på Skärblacka bruk när han var 21 år, jobbade mestadels som kokerioperatör. Senare fackligt aktiv i Pappers i 20 år. Därefter ombudsman på Unionen i två år. Rekryterades tillbaka till Pappers 2015.

Fritid: Då umgås han helst med familjen, lagar mat och fixar på sin sommarstuga i värmländska Bjurtjärn. ”Jag är ganska bra på att koppla av.”

Lyssnar gärna på: Ljudböcker och svensk musik, helst kriminalromaner och Peter Lemarc.

Tittar gärna på: Fotboll i allmänhet och AIK i synnerhet.

Övrigt: Spelade back i IK Frej i sin ungdom. ”Äh, det där … Jag var ju sämst i laget!”

Det är fredag morgon, två dagar efter ordförandevalet, och nu sitter han här på sitt kontorsrum i centrala Stockholm och försöker smälta alltsammans. Förtroendet som han har fått. Ansvaret, uppmärksamheten och allt annat som är förenat med uppdraget.

Men det är med ömsom glädje ömsom sorg som han tar sig an det. Känslorna är tudelade, förklarar han:

– Att bli ordförande för Pappers är det största som finns. Fantastiskt kul, nästan ofattbart. Men samtidigt vet jag ju varför jag blivit det – för att Matts inte längre är på plats.

Pontus Georgsson syftar förstås på sin företrädare och forne kollega Matts Jutterström, som gick bort i sviterna av cancer nyligen. En mycket nära vän, dessutom. Ja, den snällaste människa som han någonsin har träffat, säger han. Vilket inte minst visade sig när Pontus miste sin äldste son i en trafikolycka för snart två år sedan.

– Han skulle ha fyllt trettio nu, tjugonionde juli …

– Jo, Matts var ett stort stöd för mig. Han ringde, frågade, stöttade. Alltid. Trots att han var väldigt sjuk och hade en massa egna saker att jobba med.

Är du snäll, tycker du?

Han tittar upp i taket en sekund.

– Jo, det är jag nog. Men inte lika snäll som Matts. Och jag tror aldrig att jag kommer vara lika frispråkig som han. Jag är mer eftertänksam, tänker efter mer innan jag pratar.

Vi stod varandra ideologiskt väldigt nära, Matts och jag. Båda har alltid varit tydliga med att vi ska jobba både för den enskilde individen och för kollektivet.

– Däremot stod vi varandra ideologiskt väldigt nära, Matts och jag. Båda har alltid varit tydliga med att vi ska jobba både för den enskilde individen och för kollektivet. Allt handlar om medlemmarna. Att lyssna på dem, det är jätteviktigt.

Är du bra på att lyssna?

– Ja, det tycker jag. Man kan ju inte företräda medlemmarna utan att lyssna på dem. Och jag är inte konflikträdd. Men heller inte konfliktsökande.

Han sitter i en svart snurrstol, lugn och lätt bakåtlutad, ungefär som en operatör i ett manöverrum när det inte händer så värst mycket, när processen snurrar på som den ska. Rummet som han sitter i har dock bara en dataskärm och dess väggar är prydda med barnteckningar. Teckningar med skilda motiv och som skvallrar om att han är både pappa och farfar.

Själv växte han upp i sjuttio- och åttio-talets Täby utanför Stockholm. I villa, tillsammans med tre bröder vars samtliga förnamn börjar på P. P som i Pontus. En bokstav som för övrigt hela brödraskaran långt senare skulle låta tatuera in på sina kroppar under en weekend i Barcelona.

Föräldrarna var skilda men båda var fackligt engagerade på sitt håll. Mamman i Kommunal, pappan i Byggnads. Men det intresset märkte Pontus inte av särskilt mycket.

– Nej, inga fackliga diskussioner alls som jag minns. Men det är klart, mina ideologiska värderingar kommer säkert därifrån. Mamma var aktiv i sossarna också.

Men som tonåring gjorde du revolt, erkänn?

– Det är klart att jag var ute och slirade åt höger ett tag, vem gör inte det i Täby!

Var du med i MUF?

– Haha! Nä, men jag var faktiskt på det jag uppfattade som en MUF-fest en gång. När jag var sexton eller så. Men hur det slutade vill jag helst inte berätta.

Hur slutade det?

– Jag blev utslängd. Som i gamla westernfilmer …

Han reser sig upp från stolen och låtsas att några personer tar tag i honom, hårt och bryskt, och sedan slänger ut honom på gatan.

– Med huvudet före.

För att du var för full?

– Nä, för att jag reagerade på att de knarkade där inne. Jag sa ifrån och sedan hällde jag ut vad jag tror var amfetamin i en blomvas och … Jag minns inte om det var vår eller höst, men det var i alla fall kallt och regnigt där jag landade!

Någon egentlig dröm om vad han skulle arbeta med som vuxen hade han inte. Det viktiga för honom var att få ett jobb, tjäna pengar och klara sig själv. Gymnasievalet föll på processteknisk linje, en utbildning som hade framtiden för sig.

– Där hade jag en lärare i arbetslivsorientering, Hasse. Det var han som väckte mitt intresse för fackliga frågor. Jag minns så väl när han sa: ”Att jobba, det handlar också om att ta hand om sina arbetskamrater och uppträda schyst. Framför allt när det är skiftgång. Det går inte att komma för sent till jobbet, för den som är där vill ju också komma hem till sin familj.”

– Han var jävligt noga med tiderna när vi skulle ha lektion.

Arbetstider är också något som skulle ligga Pontus Georgsson varmt om hjärtat. När han fick sitt första fackliga förtroendeuppdrag, 1992, var det just arbetstider som han reagerade på. Villkoren och bestämmelserna som gäller för skiftarbetare, det vill säga för de flesta pappersarbetare. Det som Hasse hade gjort honom så nyfiken på.

Särskilt en punkt fastnade han för.

– Det står ju i vårt avtal att man inte får lämna arbetsplatsen innan man blir avlöst. Men, tänkte jag: ”Vad händer om dagis plötsligt ringer och säger att jag måste komma och hämta hem mitt barn som blivit sjuk? Ska jag inte jag få göra det då, lämna mitt skift? Nej, det får jag inte. Fan, det är ju helsjukt, nästan som att vara livegen!”

Pontus Georgsson.

Här går han – Pappers nya ordförande. Foto: David Lundmark

– Visst, det är så klart svårt att ändra på det där. Man kan ju inte bara lämna en fabrik som snurrar, det förstod jag då också. Men ändå, jag minns att jag reagerade väldigt starkt på det.

Efter gymnasiet flyttade han till Norrköping. Dels hade han en flickvän som bodde där, dels hade han fått ett jobb på Skärblacka bruk som verkade lovande.

Pontus Georgsson om …

… det roligaste med arbetet:

”Att träffa våra medlemmar ute på bruken, höra vad de tycker och vad de vill för att göra sitt arbetsliv bättre.”

… det tråkigaste:

”Det administrativa. Skriva reseräkningar och sånt, det är så jävla tråkigt.”

Men efter tre månader fick han nog och slutade.

– Nä, det var inget kul alls. Jag fick ju för fan stryk ett par gånger!

Vad hände?

– Jag gick bredvid en rullmaskinförare för att lära mig. Han var i fyrtioårsåldern, kanske äldre, jag minns inte. Men jag minns en gång att papperet hade gått av och att vi skulle skarva en rulle, och då slog han plötsligt till mig. Över nacken. Hårt. ”Nu gjorde du fel ungjävel!”

Varför gjorde han så, tror du?

– Han tyckte väl att jag gjorde fel, jag vet inte. Men han klippte i alla fall till mig ett par gånger. Han var jävligt elak, den mannen.

Anmälde du honom?

– Nej, men jag pratade med en kille som var rätt tuff av sig och som jobbade på samma skift som jag. Han skällde ut honom.

Men något förlåt från sin plågoande fick han aldrig. Varken då, när det hände, eller tre år senare, när han var tillbaka på Skärblacka och fått anställning där igen.

– Men då tror jag att han hade glömt bort vem jag var.

Livet gick vidare, och på det östgötska bruket skulle Pontus Georgsson sedan arbeta fackligt i många år – bland annat som skyddsombud och avdelningsordförande.

Till Pappers förbundskontor, där han sitter nu, värvades han för fyra år sedan. Först som ombudsman, senare även som avtalsansvarig och förhandlingschef.

Vi är ett litet förbund. Därför är det viktigt att vi nu lyfter blicken, ser framåt, planerar och ser till att vi har de rätta strategierna.

Och i dag, sedan någon månad tillbaka, basar han alltså över hela förbundet. En organisation som snart fyller hundra och som i framtiden ska vara ”stark, tydlig och attraktiv”, understryker han.

– Vi är ett litet förbund. Därför är det viktigt att vi nu lyfter blicken, ser framåt, planerar och ser till att vi har de rätta strategierna – allt sånt som krävs för att vi ska kunna vara ett eget förbund i fyrtio år till eller mer.

– Dessutom gäller det förstås att värna om det som vi alltid har värnat om: medlemmarnas villkor och trygghet i arbetet.

Vilka blir de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen?

– Egentligen blir det ingen skillnad mot tidigare. Det kommer att handla om löner och arbetstider, sånt är alltid lika viktigt för oss.

Nu ett tankeexperiment som jag även utsatte Jutterström för för en tid sedan. Ponera att de olika LO-förbunden motsvarade ett lag på en fotbollsplan. Vilken position har Pappers?

– Tja, någonstans på vänsterkanten i så fall. Så klart!

– Ja, vänster wingback. Det innebär att vi jobbar hårt i försvar när vi har ett tryck emot oss, men att vi kommer att vara med hela vägen på kanten och dra när det behövs.

Jutterström liknade Pappers vid en yttermittfältare. En stark, stolt och uthållig spelare, sa han.

– Ja, då är vi ju överens även på den punkten.

Men Jutterström var hammarbyare, du är AIK:are. Där var ni inte överens?

– Haha! Ja, så var det. När AIK spelade oavgjort, vilket vi gjorde ganska många gånger ifjol, så brukade han skicka ett sms till mig: ”Grattis till poängen!”

– Han visste ju att vi då hade missat två poäng.

Pontus paradrätt

Pontus Georgsson är mycket road av matlagning. Här tipsar han om hur du gör en god fiskgryta för fyra personer:

”Det här kan bli både soppa och gryta beroende på hur mycket vätska du använder.
Ska det bli en toppenrätt är det en klar fördel om fisken och grönsakerna är färska och vinet av samma sort som det du tänkt dricka till maten.”

Ingredienser:

Purjolök, ½ normalstor
Stjälkselleri, 2 stjälkar
Morötter, 2 st lagom stora
Vitt vin, 2-3 dl
Vatten, 1-2 dl
Hummerfond, 3 msk
Fisk, 800 g, helst torsk och lax
Räkor (skalade), 200 g
Crème fraiche, 1-2 dl
Grädde, 1-2 dl
Salt, peppar och sambal oelek efter tycke och smak
Dill, ½ dl hackad
Olivolja

 

Gör så här:

1. Börja med att förbereda alla ingredienser. Skölj och skiva purjolöken. Skala och hyvla morötterna i tunna skivor. Skiva stjälkselleri tunt. Hacka dillen. Fisken, som i vardagsutförande är fryst, skärs i bitar om 2×3 cm.

2. Fräs grönsaker och sambal oelek i lite olja. Häll i vin, hummerfond och lite vatten och låt det sjuda en stund. Tillsätt crème fraiche och grädde.

3. Lägg i fisken, låt den koka tills den är klar. Inte för länge så det blir torrt.

4. En minut innan servering läggs räkorna i och soppan/grytan garneras med dill.

 

”Om det blev en soppa, servera med något gott bröd, till grytan blir det perfekt med kokt, kanske pressad potatis.

Det här med att mäta är jag inte alltid så noga med så försök att ha en egen känsla för mängderna i receptet. Ta alltså lagom av allt.”

Läs mer:


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Elinor Torp kan vinna en Guldspade

NomineringDagens Arbetes reporter Elinor Torp har nominerats till en guldspade för boken ”Vi, skuggorna”.

Schystare säkerhet på sågen

ARBETSMILJÖIaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Skyddsombuden kan få kontrollera fler arbetsplatser

”Ännu ett steg i rätt riktning för att få stopp på döden på jobbet”, säger Linda Forså, regionalt skyddsombud på IF Metall Sörmland.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Nu bygger vi ett ännu starkare fack

KRÖNIKADet är många som redan är med i Pappers ute på bruken. Men för att säkra vår styrka i framtiden ska vi bli ännu fler. Är du med, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Läderindustrin i Bangladesh

Miljökata­strofen som flyttade

REPORTAGELädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

1

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Packbanden bort!

ÖGONBLICKETKlockan är 14.59 på Katrinefors bruk i Mariestad.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Splittrad insats mot kriminella företagare

Da reder utKriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

1

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

PerspektivArbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

ARBETSPLATSOLYCKALivsfarligt svavelväte läckte ut på massafabriken i Olshammar. Huvudskyddsombudet Sonny Johansson får frågor från hela Sverige om olyckan.

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

Avtal 2020I måndags avslutades en cirka två veckor lång strejk på finländska pappersbruk.

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

SjukförsäkringBegreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

1

Långt från centrum

BildreportageJens Olof Lasthein skildrar Europas geografiska utkanter.

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.