Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Därför ställer jag upp för C i riksdagen”

29 augusti, 2022

DEBATT En stark och självständig lokalpolitik som är en garant för jobben. Och yrkesutbildningen – som krävs för att kvalificerade industrijobb ska hålla bra ingångslöner, skriver Gustav Malm, som kandiderar till riksdagen för C.

Om skribenten:

Gustav Malm är 21, är verktygstekniker på Thule i Hillerstorp.
Kandiderar till riksdagen för C
Hjärtefråga: kollektivtrafik och infrastruktur.

Men också Mitt namn är Gustav Malm och jag är en verktygsmakare från Värnamo. Jag använder min demokratiska rätt att ställa upp till riksdagen för Centerpartiet. Varför gör jag det?

Som en person som är uppvuxen på landet på en bondgård så har tillgängligheten till diverse samhällstjänster varit viktigt. Allting från bra underlag till vägar till bra tillgänglighet till skola och vård.

Som tur är styrs dessa samhällstjänster lokalt av personer som kan sina kommuner och regioner och vet var skolor, vårdcentraler och sjukhus bör ligga för att få en maximal effekt och tillgänglighet.

Som centerpartist är det viktigt att beslut görs lokalt i stället för i Stockholm. En centralisering skulle i min mening stänga ner många ofta bra vårdcentraler och tandläkare på våra småorter. Detta gör att du kommer behöva ta mer tid från jobbet och betala dyrare resekostnader.

Det skulle även bli svårare för anställda inom vården (och skolan också för den delen) att löneförhandla, då löneförhandling brukar vara mer effektiv när man vet att man kan få ett bättre avtal hos en annan arbetsgivare. Det finns en anledning till att poliser i dag har så låga löner.

En annan anledning till att jag ställer upp är för att jag tror att en väl fungerande arbetsmarknad är en marknad där det finns många arbeten att söka. I dag uppmuntras inte arbetsgivare att anställa, vilket gör att konkurrensen för att locka löntagare blir sämre. Och det ger oss löntagare har ett begränsat utbud och ger arbetsgivaren en bättre position i förhandlingarna med både arbetstagare och fack.

Dagens arbetsmarknad är bra för dem som redan har jobb, tyvärr ser det inte ut så för dem som står utanför. I dag så står ca 335 000 personer (6,6 procent) utanför arbetsmarknaden. För personer mellan 18 och 24 år så är siffran ca 38 000 (8,1 procent). För att komma åt arbetslösheten bland unga bör man slopa arbetsgivaravgiften för personer under 20. Det är oftast en större risk att anställa unga och oerfarna arbetstagare, speciellt de som saknar högre utbildning – och det är ju något personer under 20 oftast inte har.

En annan sak jag anser att vi behöver se över är turordningsregeln. Eftersom allt mer jobb utövas vid en dator kommer turordningsregeln snart att ha spelat ut sin roll. Turordningsregeln hjälper bara lojala arbetstagare som har varit anställda längst.

Allt detta kommer tyvärr inte lösas på en natt, då det ändå är kompetens som är det viktiga på arbetsmarknaden och det får man bland annat i skolan. För trots den höga arbetslösheten har många industrier svårt att hitta kompetent arbetskraft.

Många yrkesprogram på både gymnasiet och Yrkeshögskolan har svårt att rekrytera elever. Dominoeffekten gör att vi i dag har många akademiker som jobbar utanför sin egentliga profession. Statsvetare jobbar därför i matbutiker och historiker på våra lacklinor. Akademiska program och kurser har helt enkelt gjort ett bättre jobb med att rekrytera. En av anledningarna till detta är vårat fyrkantiga syn på utbildning.

I dag får du oftast bara välja mellan två typer av program. Antingen är det högskoleförberedande eller yrkesförberedande. Detta gör att fler söker sig till de högskoleförberedande programmen då de är mer flexibla när det kommer till vad man ska göra efter studenten. Industriprogrammen har i stället ofta bara en inriktning, nämligen CNC-teknik. Många av de andra industritekniska inriktningarna har flyttats till Yrkeshögskolan.

Yrkesprogram ses tyvärr ofta bara som en linje där du ska vara helt färdigutbildad och ha jobb efter studenten. Detta då företagen skriker efter specifika yrkesgrupper som till exempel verktygsmakare. Företag tvingas att anställa personer utan erfarenhet och utbildning i yrket, vilket leder till att ingångslönerna blir lägre då många yrken förlorar sin prägel. Och sedan kommer facket in och börja sätta verktygsmakares löner i linje med personalen på lacklinan.

Det är viktigt att skolan tillsammans med näringslivet går in och satsar på yrkeshögskolor så att vi får flera kompetenta kollegor som kan kräva en högre ingångslön.

Därför vill jag vara med och driva på att skolan tillsammans med näringslivet går in och satsar på yrkeshögskolor så att vi får flera kompetenta kollegor – som kan kräva en högre ingångslön.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Vänsterpartiet står på vår sida även när det blåser hårt”

”Vänsterpartiet står på vår sida även när det blåser hårt”

Det är Vänsterpartiet som tar strid för löntagarna, mot urholkad anställningstrygghet och återinförande av karensdag. skriver IF Metallaren Erfan Kakahani.

Då kan det bli riktigt god stämning i LO-borgen

Då kan det bli riktigt god stämning i LO-borgen

Det kan te sig lite märkligt att LO-basen inte kan välja mellan V och ett parti där den ansvariga för arbetsmarknadsfrågor prisats med en tavla av en brinnande LO-borg, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Vi fortsätter påverka politiken

När vi har en regering som inte prioriterar löntagarna är det ännu viktigare att vi är starka och driver våra frågor, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Oro och kval, efter detta val

Jag är uppriktigt oroad för de kommande fyra åren. Det blir alltid förändringar med en ny regering, men nu blir det nog mer än vi är vana vid – och bekväma med, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.