”Därför ställer jag upp för C i riksdagen”

DEBATT En stark och självständig lokalpolitik som är en garant för jobben. Och yrkesutbildningen – som krävs för att kvalificerade industrijobb ska hålla bra ingångslöner, skriver Gustav Malm, som kandiderar till riksdagen för C.

Om skribenten:

Gustav Malm är 21, är verktygstekniker på Thule i Hillerstorp.
Kandiderar till riksdagen för C
Hjärtefråga: kollektivtrafik och infrastruktur.

Men också Mitt namn är Gustav Malm och jag är en verktygsmakare från Värnamo. Jag använder min demokratiska rätt att ställa upp till riksdagen för Centerpartiet. Varför gör jag det?

Som en person som är uppvuxen på landet på en bondgård så har tillgängligheten till diverse samhällstjänster varit viktigt. Allting från bra underlag till vägar till bra tillgänglighet till skola och vård.

Som tur är styrs dessa samhällstjänster lokalt av personer som kan sina kommuner och regioner och vet var skolor, vårdcentraler och sjukhus bör ligga för att få en maximal effekt och tillgänglighet.

Som centerpartist är det viktigt att beslut görs lokalt i stället för i Stockholm. En centralisering skulle i min mening stänga ner många ofta bra vårdcentraler och tandläkare på våra småorter. Detta gör att du kommer behöva ta mer tid från jobbet och betala dyrare resekostnader.

Det skulle även bli svårare för anställda inom vården (och skolan också för den delen) att löneförhandla, då löneförhandling brukar vara mer effektiv när man vet att man kan få ett bättre avtal hos en annan arbetsgivare. Det finns en anledning till att poliser i dag har så låga löner.

En annan anledning till att jag ställer upp är för att jag tror att en väl fungerande arbetsmarknad är en marknad där det finns många arbeten att söka. I dag uppmuntras inte arbetsgivare att anställa, vilket gör att konkurrensen för att locka löntagare blir sämre. Och det ger oss löntagare har ett begränsat utbud och ger arbetsgivaren en bättre position i förhandlingarna med både arbetstagare och fack.

Dagens arbetsmarknad är bra för dem som redan har jobb, tyvärr ser det inte ut så för dem som står utanför. I dag så står ca 335 000 personer (6,6 procent) utanför arbetsmarknaden. För personer mellan 18 och 24 år så är siffran ca 38 000 (8,1 procent). För att komma åt arbetslösheten bland unga bör man slopa arbetsgivaravgiften för personer under 20. Det är oftast en större risk att anställa unga och oerfarna arbetstagare, speciellt de som saknar högre utbildning – och det är ju något personer under 20 oftast inte har.

En annan sak jag anser att vi behöver se över är turordningsregeln. Eftersom allt mer jobb utövas vid en dator kommer turordningsregeln snart att ha spelat ut sin roll. Turordningsregeln hjälper bara lojala arbetstagare som har varit anställda längst.

Allt detta kommer tyvärr inte lösas på en natt, då det ändå är kompetens som är det viktiga på arbetsmarknaden och det får man bland annat i skolan. För trots den höga arbetslösheten har många industrier svårt att hitta kompetent arbetskraft.

Många yrkesprogram på både gymnasiet och Yrkeshögskolan har svårt att rekrytera elever. Dominoeffekten gör att vi i dag har många akademiker som jobbar utanför sin egentliga profession. Statsvetare jobbar därför i matbutiker och historiker på våra lacklinor. Akademiska program och kurser har helt enkelt gjort ett bättre jobb med att rekrytera. En av anledningarna till detta är vårat fyrkantiga syn på utbildning.

I dag får du oftast bara välja mellan två typer av program. Antingen är det högskoleförberedande eller yrkesförberedande. Detta gör att fler söker sig till de högskoleförberedande programmen då de är mer flexibla när det kommer till vad man ska göra efter studenten. Industriprogrammen har i stället ofta bara en inriktning, nämligen CNC-teknik. Många av de andra industritekniska inriktningarna har flyttats till Yrkeshögskolan.

Yrkesprogram ses tyvärr ofta bara som en linje där du ska vara helt färdigutbildad och ha jobb efter studenten. Detta då företagen skriker efter specifika yrkesgrupper som till exempel verktygsmakare. Företag tvingas att anställa personer utan erfarenhet och utbildning i yrket, vilket leder till att ingångslönerna blir lägre då många yrken förlorar sin prägel. Och sedan kommer facket in och börja sätta verktygsmakares löner i linje med personalen på lacklinan.

Det är viktigt att skolan tillsammans med näringslivet går in och satsar på yrkeshögskolor så att vi får flera kompetenta kollegor som kan kräva en högre ingångslön.

Därför vill jag vara med och driva på att skolan tillsammans med näringslivet går in och satsar på yrkeshögskolor så att vi får flera kompetenta kollegor – som kan kräva en högre ingångslön.