"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Striden som föregick kooperativet. Elektriska Syfabriken i Centralpalatset avskedade alla som ville gå med i facket och annonserade via Dagens Nyheter efter nya sömmerskor. Facket å sin sida varnade alla från att ta anställning hos direktör Josephsson.

Historia Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Kooperativet. En bild tagen någonstans i en liten lokal i centrala Stockholm för över hundra år sedan. Sex kvinnor och deras symaskiner. Från taket lyser fotogenlamporna. Buntar av tyg trängs i hyllor och på väggen hänger några färdigsydda plagg. Bara två av kvinnorna tittar in i kameran. Ingen tycks göra sig till för fotografen.

Vad säger uttrycken i deras ansikten? Om koncentration, allvar, kanske trötthet? Är de förlägna inför uppmärksamheten? De hade ögonen på sig. Att starta ett arbetarkooperativ var långt ifrån vanligt. När bilden tas har sex sömmerskor just påbörjat ett trettioårigt äventyr. De hoppades att deras eget kooperativ ”skulle efterföljas av flera och så småningom råda bot på kvinnoslaveriet i denna industrigren”.

Slitet

De stod allra längst ner på samhällsstegen, linnesömmerskorna. Unga, utsatta kvinnor vars anställningstrygghet låg i händerna på oberäkneliga arbetsgivare. Långa arbetsdagar, minst 12–13 timmar, sex dagar i veckan. Med en minimal ersättning som många såg sig tvungna att dryga ut med prostitution. I Stockholm beräknades att var tionde prostituerad var en sömmerska.

Vi står eniga, vi tänker organisera oss och det står i vår fulla rätt.

Med de moderna maskinernas intåg öppnades fabriksgrindarna för kvinnor. Tidigare var textiltillverkningen mer hantverksmässig och därför vikt för männen. De nya arbetsuppgifterna, att sköta mekaniska spinnmaskiner och vävstolar, påstods däremot vara lämpade för kvinnor.

När kvinnorna intog fabriksgolven ersatte de männen till betydligt lägre löner. Att höja lönerna och försöka organisera sig i en fackförening var inte det lättaste. Inte minst sömmerskorna på Edward Josephssons Elektriska Syfabrik i Stockholm fick erfara det.

Konflikten

”Ut! Ut härifrån! Alla som tänker ansluta sig till Linnesömmerskornas fackförening har inget här att göra. Ni kan lämna lokalen omedelbart. Omedelbart!”

Så sa han, direktören. Sömmerskorna på Edward Josephssons Elektriska Syfabrik kom ihåg hur orden föll den där marsdagen 1905. De hade just skrivit sina namn på en lista där de förklarade att de tänkte ansluta sig till Linnesömmerskornas fackförening.

Direktör Josephsson fick snart kännedom om namnlistan och blev rasande. En av sömmerskorna kallades omedelbart in till kontoret. Vad skulle det här betyda? Fackförening!

Efter en stund återvände sömmerskan till sina arbetskamrater och återgav vad direktören hade sagt: inga fackföreningsmedlemmar finge vara anställda hos honom!

Just när de stod och diskuterade vad de skulle göra dök Josephsson själv upp. Han höjde rösten och bad om uppmärksamhet. Inför samtliga anställda upprepade han sitt besked. Den som ansluter sig till Linnesömmerskornas fackförening har inget här att göra. Ni kan lämna lokalen!

– Vi står eniga, vi tänker organisera oss och det står i vår fulla rätt, svarade kvinnorna.

Efter en ordväxling hotade han med polis och han kallade genast in tre gårdsdrängar för att så snart som möjligt kasta ut de trotsiga kvinnorna.

Samma kväll samlades 74 sömmerskor i Folkets hus för att skriva in sig i Linnesömmerskornas fackförening. Några månader senare gick ett antal sömmerskor till samma lokal i ett annat ärende.

Bildandet

Kanske framtiden ligger i arbetarnas egna händer. Var det så de tänkte, de som samlades där, i en av huset åtta samlingssalar?

Den som gick in i Folkets hus i centrala Stockholm en novemberdag 1905 kunde lätt få känslan att vara ett med tiden och hänryckas av drömmen om en framtid som kanske, kanske låg i arbetarnas egna händer. Bygget imponerade på alla dem som kom från sina trånga dragiga träkåkar.

Några år tidigare hade arbetarna själva tecknat andelar och anordnat industrilotterier som gjorde bygget möjligt. Resultatet var iögonfallande, ett ståtligt hus med rundbågad klinkerfasad som rymde arbetarnas egna fackföreningslokaler, bibliotek, flera tidningsredaktioner, Socialdemokraternas partiexpedition, restaurang och i källaren Arbetarnas tryckeri.

Där i D-salen satt de: kappsömmerskan Anna Pettersson och mössömmerskan Maria Israelsson. Tillsammans med bland andra svarvare Holmberg och snickaren Enstedt och tjänarinneföreningens ordförande Elisabet Andersson skulle de bilda styrelsen för den nya Kooperativa Syfabriken Linnéa.

Beslutet väckte rubriker i pressen. En kooperativ arbetarstyrd syfabrik var sannerligen en nyhet som kunde konkurrera med rapporteringen om Norges självständighet, om den utbredda prostitutionen i Stockholm, om mordet i Spångmyra och om strejker och soldatmyterier i Ryssland.

Kooperativa Syfabriken Linnéa var ett nytt kapitel i den konfliktfyllda historia som tidningsläsarna hade kunnat följa ett halvår tidigare: strejken vid Edward Josephssons Elektriska Syfabrik.

De utsparkade arbetarna vid Josephssons hade anslutit sig till Linnesömmerskornas fackförening samma dag de förlorade sina jobb. Den fackföreningen tillhörde Kvinnornas fackförbund inom LO och syftade till att underlätta organiseringen av kvinnorna. Kvinnofacket bildades bland annat för att Skrädderiarbetareförbundet inte ville släppa in kvinnor som medlemmar.

Syfabriken

För Kvinnornas Fackförbund föll det sig naturligt att ta initiativet till den Kooperativa Syfabriken Linnéa.

Efter grundandet tecknade sig 54 personer som medlemmar och andelsägare. Ett cirkulär trycktes upp i tvåhundra exemplar och spreds i Kooperativa förbundets butiker och på arbetsplatser. Tonen i uppropet säger en del om tidsandan. Linnea manade till ”kamp mot kapitalväldet för bättre arbetsförhållanden och större rättfärdighet på arbetsmarknaden inom vårt yrke”.

Fienden, ”de kapitalistiska grossörerna”, var stark och välorganiserad. Därför behövde Linnéa stöd från andra arbetargrupper.

Kooperativet skulle koncentrera sig på att tillverka arbetskläder, inte mode. Det fanns skäl att hålla sig till tidlösa arbetskläder och inte modekläder som följde nyckfylla svängningar. Från Linnéa, arbetarnas egen syfabrik, skulle arbetarklassen kunna köpa sina blåkläder.

Drömmen var ett nät med ombud ute på arbetsplatserna. Många arbetare anmälde sig också som kommissionärer som marknadsförde plaggen bland sina arbetskamrater.

Ryktet om Linnéa spreds snabbt och stödet kom snart från olika håll. Några arbetare i Munkfors skrev i ett brev att de ville veta mer. Fackliga organisationer anmälde sitt intresse.

Men stödet kom inte bara inifrån arbetarrörelsen. En fil dr Karlsson köpte femton andelar, lika många som den liberale riksdagsmannen Knut Kjellberg. En ”fröken Bonnier” – troligtvis förläggarfrun Lisen Bonnier – slog till med 200 andelar. Men det skulle dyka upp ännu mer kända namn bland andelstecknarna.

En av kooperativets grundare och styrelseledamöter var Elisabet Andersson, tjänarinneföreningens socialistiska ordförande. Hon, fattigflickan från Småland, drev en segsliten kamp för att tjänarinnorna skulle få ordnade arbetstider och betald semester. I hennes ögon utkämpade hennes yrkeskår samma strid som sömmerskorna.

Några veckor efter bildandet av kooperativet går hon på julfest med Kulturella ungdomsförbundet. Där i vimlet ser hon ett bekant ansikte. En av kungligheterna, prins Eugen, målarprinsen från Waldemarsudde. Elisabet Andersson närmar sig prinsen och de börjar prata med varandra. Efter julfesten förbinder sig prins Eugen att teckna 40 andelar i Syfabriken Linnéa.

Med startkapitalet kunde Linnea köpa in två symaskiner från Husqvarna som gav arbete åt tre sömmerskor. Första arbetslokalen inrymdes i en liten kammare hemma hos en av styrelseledamöterna. Snart kom den första ordern på arbetskläder som skickades mot postförskott till Rätansbyn i Jämtland. Linnéa hade nått ut.

Drömmen

Tanken på att starta ett eget kooperativ hade funnits ett tag bland linnesömmerskorna i Stockholm. Fantasin eldade visionen om en tillverkning styrd av arbetarna själva. Berättelsen hur de arbetslösa vävarna i Rochdale halvannan mil utanför engelska Manchester startade sin egen tillverkning var välkänd. Exemplet från Rochdale lockade skräddare och typografer i Stockholm att bilda kooperativ på 1850-talet. Samtidigt började konsumentföreningarna spridas över landet. Självaste August Strindberg drömde om ett nytt samhälle byggt på kooperativ.

I arbetarrörelsens barndom sågs kooperationen som ett tredje ben i frihetsbygget: partiet skötte politiken, fackföreningarna organiserade arbetarna för högre lön och kortare arbetstid medan kooperationen tog hand om handel och varudistribution. Och kanske också en del produktion.

När Syfabriken Linnéa startade var man långt ifrån ensamma. Men producentkooperativ var heller inte särskilt vanliga. Många hade visserligen startats, oftast efter uppslitande strejker som slutat med avskedanden. Som Tobaksfabriken Fram och Stuveribolaget Progress. Men de flesta kooperativ dukade under efter bara några år.

Syfabriken Linnéa stretade på. Eftersom kunderna fanns bland arbetarna så var Linnéas öde avhängigt arbetarrörelsens framgångar.

Den 28 augusti 1909 stängde Linnéa på obestämd tid. Storstrejken lamslog landet sedan arbetsgivarna krävt lönesänkningar. Sammanlagt 80 000 anställda lockoutades från främst textilfabriker, sågverk och pappersbruk. LO svarade med att ta ut 300 000 medlemmar i strejk. Den sista sommarmånaden gapade orderböckerna tomma hos Syfabriken Linnéa. Kunderna hade inget arbete att gå till. Beställningarna tvärdog.

Men efter strejken återupptogs verksamheten och redan 1911 uppvisade kooperativet för första gången ett litet överskott. Kunderna blev fler, och fler sömmerskor anställdes. Pengarna som flöt in räckte till  både en tillskärningsmaskin och stickmaskin.

Precis när man hade fått fast mark under fötterna utbröt första världskriget. Leverantörerna krävde förskottsbetalning, tyger ransonerades och till på köpet tog sytråden slut i december 1916. De efterföljande oroliga åren blev en skakig tid för syfabriken när Sverige balanserade på gränsen till revolution. Stängt under vissa perioder, öppet ibland. Permitteringar och återanställningar.

Med freden kom nya prövningar. Under den djupa depressionen i början av tjugotalet föll priserna kraftigt, arbetslösheten exploderade och Linnéa tvingades periodvis stänga under flera månader.

Jubileet

Ett kvartssekel efter att kappsömmerskan Anna Pettersson och mössömmerskan Maria Israelsson och de andra hade startat kooperativet samlades personal och delägare till fest. Linnea hade överlevt alla prövningar. 25-årsjubileet förärades med mat och dryck och en egen sång, en bordsvisa som slog fast att:

”Linnéa är vårt företag
som ger det svenska folket övertag.
Vårt fabrikat är av prima kvalité
Precis som denna lyckade supé.”

I jubileumsskriften påmindes festdeltagarna om Linnéas skakiga start efter Folkets hus-mötet den där novemberdagen 1905. ”Det var sannerligen ett bräckligt blomster som den dagen planterades i karg jordmån.” Nu låg omsättningen på flera miljoner. Kooperativet hade egna butiker i både Stockholm och Göteborg. 36 anställda, med personalen organiserad i sömmerskornas fackförening.

På Linnéa ville man visa vad rättvisa betydde. På arbetarnas eget företag hade alla lika lön och avlönades ”som den högst betalde enskilde företagaren i branschen”. Här åtnjöt man vad andra arbetare bara kunde drömma om: sjukkassa, semester, pensionsfond och del av överskottet.

Men allt har ett slut. När 25-årsjubilarerna sjöng bordsvisan att ”vårt verk är byggt på samarbetets grund i vardagsslitets och i festens stund” hade Linnéa bara fem år kvar. Då 1931 stod man på tröskeln till trettiotalsdepressionen. Fem år senare var allt över. Linnéa såldes till Kooperativa förbundet och kläderna blev en del av Konsums sortiment under namnet Slitman. 1947 flyttade Slitman från Stockholm till Sala.

Den resa som hade påbörjats i en liten lägenhet på Birkagatan i centrala Stockholm var till ända. Drömmen om arbetarnas eget företag hade förverkligats. Men de hade ju hoppats på mer än så. Linnesömmerskorna hade ju startat sin syfabrik med idén om ”att företaget skulle växa sig stort och starkt nog att det skulle efterföljas av flera och så småningom råda bot på kvinnoslaveriet i denna industrigren”.

Linnéa fick inga efterföljare. Men en sak kunde de ändå vara nöjda med. Ingen arbetsgivare kunde längre göra som på Edward Josephssons Elektriska Syfabrik. För även om linnesömmerskorna inte hade lyckats besegra ”de kapitalistiska grossörerna” så hade de i alla fall tillkämpat sig rätten att gå samman och värna sina villkor.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Northvolt

Rekryteringsträff i Stockholm

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

RekryteringNorthvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

GS stämmer företag som avskedade för fusk med arbetstider

ArbetsrättEtt skogsvårdsföretag avskedade två anställda för fusk med arbetstiden. Den påföljden är alldeles för hård, anser GS-facket som stämmer företaget.

Stor eltruck

”Största skillnaden är ljudnivån”

ELDRIVNA TRUCKARGruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år.

Simon Rohdin

Ledtiderna har mer än halverats

Bättre planeringPå fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2
Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

1
Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1

En eldig svensk historia

BöckerVedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

IF Metall stämmer bilvårdsföretag

16 bilvårdsarbetare i Göteborg har haft för låga löner, enligt IF Metall. Därför stämmer facket arbetsgivaren inför Arbetsdomstolen, AD.

4

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.