Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

”Det är märkligt att så lite hänt”

Vad säger facket? Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen.

I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Vad innebär automatisering och robotisering för medlemmar i IF Metall och Kommunal?

Marie Nilsson (MN):  – Automation betyder inte alltid att jobbet får större innehåll, arbetsuppgifter kan också utarmas. När ny teknik införs är det viktigt att våra medlemmar får vara med i processen så att baksidorna kan undvikas. Men givetvis är det bra att tunga arbetsuppgifter automatiseras.

Tobias Baudin (TB):  – Det finns robotdammsugare, intelligenta duschar och toaletter. Ny teknik kan förbättra arbetsmiljön för personalen och förbättra situationer som kan upplevas som integritetskränkande för de äldre.

TB: – En baksida med digitaliseringen är minutstyrning och känslan av övervakning.
Undersköterskan Åsa Thilkjaer berättar att hjälpmedlen är desamma som på 80-talet.

Varför?

TB: – Man har inte sett värdet av yrkesskickliga undersköterskor. Att ta hand om deras kroppar så att de orkar jobba längre. Ny teknik kostar men det gör också sjukskrivningar och att inte orka jobba fram till pensionen.
TB: – Jag tror att vi har något att lära av industrin. Vi pratar om hur vi kan höja statusen, mer teknik kan göra jobbet mer lockande, inte minst för unga.

MN: – Det är märkligt att så lite hänt. Det är kanske så att det varit så lätt att få tag i personal att det inte behövts.

Kan man automatisera äldreomsorgen som man har automatiserat industrin?

TB: – När jag var ung trodde jag att industrijobben skulle försvinna i framtiden, robotarna skulle ta över. Men att ta bort dåliga arbetsmoment är bara positivt. Offentlig sektor kan lära av det, till exempel hjälpmedel för duschar och toalettbesök.
Inom industrin är det företaget som gör investeringarna, men vem ska betala för ny teknik i välfärden?
TB: – Grunden är att huvudmannen finansierar. Det behövs stimulansmedel från regeringen. Teknik är dyrare i början, när det blir mer vanligt sjunker priset.
Märker ni av något intresse från regeringen?
TB: – Man har tillsatt en utredning om välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Mer behöver göras och framför allt kraftfulla stöd. Kommunerna ska inte uppfinna sina egna lösningar, utbytet måste öka så att de lär sig av varandra.

MN: – En sak som skiljer oss åt är att vi har kontinuerlig drift och produktion och även vårdbehovet pågår dygnet runt, ändå organiserar vi vårt arbete så olika. För oss är det självklart att gå på rullande skiftsystem där 100 procents arbetstid är normen. I Kommunals verksamheter är det vanligt att man jobbar uppstyckat efter när det finns arbetstoppar.

I industrin har robotar varit en självklarhet i många år. Foto: TT Nyhetsbyrån

Industriarbetaren Stellan Samuelsson berättar att om hans kollegor vill ha ett hjälpmedel ser de till att få det. När arbetsgivaren ville ändra deras scheman satte de sig på tvären och fick som de ville. Kan Kommunal inspireras av metallarnas fackliga kamp?

TB: – Normen i kvinnodominerande yrken har varit deltid och delade turer. Normen måste bli heltid. Vi kan säkert göra mer när det gäller hjälpmedel och att använda arbetsmiljölagen.

MN:– Det finns en annan sida inom industrin. Allt monotont och tungt arbete är inte borta. Vi har också en problematik med att unga bemanningsanställda gör de tuffaste jobben och att de byts ut. Det är en cynisk inställning och något vi behöver jobba mer med.

Belastningsskador är fortfarande höga inom industrin, särskilt på de kvinno­dominerade arbetsplatserna.

MN:– Vi driver ett projektarbete kring de här frågorna i tvättindustrin. Positiva förändringar kan inspirera andra arbetsplatser.
MN: – Mycket handlar också om traditioner, hur man organiserar jobben. Vi behöver övertyga våra medlemmar att det ibland går att göra på andra sätt.

TB: – Hjälpmedel som finns ska användas, vi ska inte gena på grund av tidsbrist.
TB: – Har man jobbat i 15 år på samma arbetsplats kan det vara skrämmande att jobba på ett annat sätt.
TB: – Det gäller att våga testa nya arbetssätt för att hitta ett hållbart arbetsliv.

Varför har det hänt så mycket på IF Metalls arbetsplatser när det gäller hjälpmedel men inte på Kommunals?

MN:– Jag har svårt att uttala mig om Kommunals områden. Men jag kan tänka mig att i industrin har vi ständiga effektiviseringskrav som gör att man automatiserar. Det handlar om konkurrenssituationen. Ska vi ha produktion i Sverige måste vi vara effektivare än andra. Det går inte att överföra på arbetet med människor i vården. Det skulle i så fall handla om att frigöra tid till det mer mänskliga mötet.

TB: – Det vi fått känna på i tankegångar från industrin är de som påverkas av minutstyrning. Ett datorprogram spottar ut hur lång tid det tar att duscha en dement person. Det kanske inte ens fungerar bra i industrin och det gör det definitivt inte med människor.

Nu har robottekniken börjat komma in mer och mer också i äldrevården. Foto: TT Nyhetsbyrån

Har Kommunal misslyckats med att driva frågor om hjälpmedel?

TB: – Våra skyddsombud har varit bra när det gäller att få till att använda de hjälpmedel som finns. Det är svårare att hävda arbetsmiljölagen när det gäller en robotdusch. Det finns också ett avstånd kring ny teknik. Om medlemmar känner skepsis, vad känner då inte de äldre? Ordet robotdusch kan skrämmas: ”usch jag vill inte att en robot ska duscha mig”.

Teknik kan renodla yrkesuppgifter. Men undersköterskan Åsa berättar att deras kök försvann för två år sedan. De får beställa mat, städa och bära tunga förpackningar.

TB: – Här finns det mycket att göra. Det måste bli tydligt vad en undersköterska ska göra. Här måste ny teknik komma. Man har sett våra medlemmar som utbytbara.
Trots all automation inom industrin är det kvinnor som har de tyngsta och mest ensidiga jobben?

MN: – I tvättindustrin har inte automationen nått så långt. Det finns så mycket traditioner att jobba med. I tillverkningsindustrin finns ofta kvinnor på minde kvalificerade jobb. Ofta är det männen som får frågor om de vill lära sig nya saker och utveckla sig, det kan bero på att män väljer män. Det behövs fler kvinnliga förebilder. Det behövs annan coachning, frågan måste ställas annorlunda till män och kvinnor.

TB: – Förr dominerade argumentationen att det är synd om kvinnorna i vården och därför ska de ha högre lön. Vi vänder på det och säger att de är yrkesskickliga välfärdsarbetare. De får välfärden att fungera så att Maries medlemmar kan gå till jobbet.

https://da.se/2019/09/skilda-varldar/

Ni var ute på en gemensam arbetsplatsturné 2017. Vad har det lett till?

MN: – På turnén ville vi folkbilda om att IF Metall och kommunalare inte klarar sig utan varandra.

TB: – Med Marie som ordförande känner jag att vi har lagt ner den gamla stridsyxan som handlat om vad som är viktigast: industrin eller välfärden. Ibland säger man att vi i industrin är loket som drar välfärden men vi är spåret som får tåget att funka. Börjar välfärden hacka och förtroendet minskar så börjar människor gå ner i arbetstid för att ta hand om sina föräldrar. Då vacklar industrin.

Marcus Derland och Therése Söderlund

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Avtal 2020

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2
Motorer i Volvo Cars fabrik i Skövde.

Skövdefacket försiktigt positivt till nya motorbolaget

Facket på Volvo Cars motorfabrik i Skövde är försiktigt positivt till Geelys planer på att lägga tillverkningen av förbränningsmotorer i ett eget bolag – ser möjligheter att växa. Men det finns en oro att man missar elektrifieringen.

Franska gruvarbetare demonstrerar

Franska gruvarbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Giftig mark

Arbete pågår – då stoppas saneringen

MiljöskuldDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här blev det övertid

ÖGONBLICKETKlockan är 12.50 på Metsä board i Husum. Ett lager till en växellåda har plötsligt pajat.

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

Robotiseringen av arbetslivet

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

”Ser fram emot att Hitachi tar över”

VAD HÄNDE SEN?Lorenz Karlsson på ABB i Öjebyn hade tillsammans med Niclas Nilsson räddat fabriken från nedläggning. Men hur blev det efteråt?

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

”Det är bara att lyssna på forskarna”

DA MÖTERStefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.

Gruppbild, prisutdelning

Höganäs får Industrins jämställdhetspris

Höganäs AB får priset för sitt ”strategiska och breda arbete” för jämställdhet. Fredrik Emilson, vd: ”Vi är ett inkluderande företag.”

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.