Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

I Stellan Samuelssons jobb på Motala verkstad utnyttjas ny teknik för tynga lyft. Åsa Thilkjaer är undersköterska på ett äldreboende utanför Motala. Där används samma hjälpmedel som på 1980-talet. Foto: David Lundmark och Henrik Witt.

Skilda världar

Industrin vs vården. Ny teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet. Trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

Reportaget är ett samarbete mellan Dagens Arbete och Kommunal­arbetaren.

På fabriksgolvet

Hjälpmedel är ­oftast inga ­problem på Stellan Samuelssons arbetsplats. Foto: David Lundmark.

Vinden drog in i det gamla ombyggda lokstallet i Mo­tala. Det skulle kunna vara kallt men när betongen brann värmdes lokalen upp. Stellan Samuelsson minns inte att han någonsin frös. Arbetsuppgifterna på fabriken bidrog till att han ofta hade blänkande svettpärlor i pannan. De trettio kilo tunga betonglocken lyftes för hand och vibratorstavarna som trycktes ner i betongen för att få bort luftbubblor såg till att armarna fick jobba.

Visst ledde vibrationerna till återkommande muskelinflammationer i handlederna, men Stellan var ung och bekymrade sig inte.

Betongfabriken var hans första riktiga jobb efter verkstadslinjen på gymnasiet. Stellan är fortfarande kvar i industrin, nu på Motala verkstad. 30 år har gått och kroppen har klarat sig från allvarligare krämpor. Stellan har haft turen att jobba hos arbetsgivare som hela tiden förbättrat arbetsmiljön. Det kanske inte alltid har handlat om omsorg för personalen. Ny teknik har ökat produktiviteten och därmed vinsterna, svensk industris recept för att kunna konkurrera på världsmarknaden.

Stellan lutar huvudet bakåt och tittar upp mot den 44 ton tunga stålbalken. Med hjälp av en travers sänks balken sakta nedåt. Det krävs millimeterprecision när den ska passas in i maskinen. Stellan justerar hela tiden med traversens joysticks som sitter i en låda runt midjan.

Stålbalken ska borras ihålig längs hela sin fulla längd och senare användas som propelleraxel i ett fartyg. Beroende på balkens längd kan det ta ett helt skift innan borrningen är klar. Allt beror på om något jävlas eller om borrhuvudet behöver bytas. En meter tar ungefär en och en halv timme att borra.

Stellan tar en mikropaus, tennisarmbågen på högra armen gör sig påmind.
– Maskinen är från 1969. När något ska bytas eller servas så får man ta i. För ett tag sedan slet jag ordentligt, antagligen var det då jag fick armbågsproblemet.

När Stellan började på Motala verkstad var personalstyrkan runt 200, nu är 60 kvar. Rationaliseringarna har gjort att många kringuppgifter som tidigare gjordes av andra har hamnat på Stellan och hans kollegor.

– Men jag lider inte. Vi planerar själva våra arbetsdagar, ingen som kommer och bryr sig. För mig minskar det stressen när jag kan planera själv, säger han.

Stellan har en fru som jobbat inom vården. De har många gånger suttit vid köksbordet eller i soffan och jämfört arbetsvillkor. En tydlig skillnad är att den tekniska utvecklingen bidragit till att spara Stellans kropp.

– Hjälpmedel är oftast inga problem så länge vi kan motivera varför vi behöver något.

En annan viktig skillnad är skiften. Stellan skulle aldrig ställa upp på att jobba förmiddag och vara ledig några timmar under dagen för att sedan gå in och jobba eftermiddag/kväll igen, så kallade delade turer.

– Vi kör tolvtimmarsskift, det var prat om att införa åttatimmarsskift. Men gubbarna vägrade. De fortsatte bara att jobba tolv timmar så det rann ut i sanden, säger han.

På äldreboendet

Mycket av det vi gör har inte med ­yrket undersköterska att göra, säger Åsa Thilkjaer om arbetet som undersköterska. Foto: Henrik Witt.

Undersköterskan Åsa Thilkjaer jobbar sedan 2013 på ett äldreboende utanför Motala. Hon menar att det är skilda världar mellan männen i industrin och kvinnor inom äldreomsorgen. Åsas arbetsplats skiljer sig inte från andra äldreboenden runt om i Sverige. Det finns mobil lift, taklift och vridplatta som används vid förflyttning. Men för att få på selar eller hjälpa någon upp till stående så är det personalens muskelkraft som gäller.

– Det vi kan göra är att lägga en 6:6a-anmälan, säger Åsa halvt på skämt och halvt på allvar.

Hon har en gång hotat med att göra just det. Då handlade det om brist på bra hjälpmedel. En demenssjuk boende var rädd för den mobila liften och de anställda behövde få en taklift. Åsa fick igenom det.

Om vi skulle sätta oss på tvären drabbar det inte min arbetsgivare utan tredje man, våra hyresgäster. Det är värre än att en maskin står still.

Hon har inte arbetat så länge inom äldreomsorgen. Som 20-åring jobbade hon några år som vårdbiträde, sedan blev hon bussförare.

– Den stora skillnaden mot nu är att det inte var lika tunga boende. Annars var vi nog ungefär lika många.

Åsa konstaterar att det finns skillnader i status mellan männen i industrin och vårdens kvinnor.

– Vi kostar pengar hela tiden, medan industrin tillverkar något. Samtidigt, om vi skulle sätta oss på tvären drabbar det inte min arbetsgivare utan tredje man, våra hyresgäster. Det är värre än att en maskin står still.

Åsa känner själv inga smärtor i kroppen, men hon har kollegor som jobbat längre än hon som har ont. Långt ifrån alla orkar jobba heltid.

– Mycket av det vi gör har inte med yrket undersköterska att göra, säger Åsa.

För bara ett par år sedan fanns ett eget kök där maten till de boende lagades. Det är nu nedlagt.

– Vi beställer maten, rengöringsmedel och handsprit. Det finns ingen hustomte som gör det. Vi får bära tunga förpackningar.

Dessutom får de städa de allmänna utrymmena.

– Det är så dåligt att vi ska behöva städa. Det är inget undersköterskejobb och det finns andra som kan det bättre, säger Åsa.

Det finns hjälpmedel som skulle kunna spara Åsa och hennes kollegors kroppar. I Japan har personalbrist inom äldreomsorgen gjort att regeringen satsar stora belopp på robotar. Där finns robotbälten som avlastar rygg och axlar när den anställde lutar sig framåt. Det finns också robotsängar som kan förvandlas till rullstolar. Men Åsa är tveksam till robotar i äldreomsorgen.

– Det känns omänskligt. Hårda plastgrejer i stället för en kram eller klapp på huden av en riktig person. Hellre mer resurser så vi kan jobba två och två i stället, säger Åsa.

Stellan behöver inte bekymra sig om stålbalken behöver mänsklig kontakt. Balken reagerar inte på den omilda behandlingen som krävs när den puttas på plats i maskinen och borrningen förbereds.

– Sammanhållningen sitter i väggarna här. Det skulle kvinnorna i vården kunna lära av oss. Vi går inte med på alla försämringar, då sätter vi ned foten.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

Marcus Derland och Therése Söderlund

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Avtal 2020

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2
Motorer i Volvo Cars fabrik i Skövde.

Skövdefacket försiktigt positivt till nya motorbolaget

Facket på Volvo Cars motorfabrik i Skövde är försiktigt positivt till Geelys planer på att lägga tillverkningen av förbränningsmotorer i ett eget bolag – ser möjligheter att växa. Men det finns en oro att man missar elektrifieringen.

Franska gruvarbetare demonstrerar

Franska gruvarbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Giftig mark

Arbete pågår – då stoppas saneringen

MiljöskuldDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här blev det övertid

ÖGONBLICKETKlockan är 12.50 på Metsä board i Husum. Ett lager till en växellåda har plötsligt pajat.

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

Robotiseringen av arbetslivet

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

”Ser fram emot att Hitachi tar över”

VAD HÄNDE SEN?Lorenz Karlsson på ABB i Öjebyn hade tillsammans med Niclas Nilsson räddat fabriken från nedläggning. Men hur blev det efteråt?

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

”Det är bara att lyssna på forskarna”

DA MÖTERStefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.

Gruppbild, prisutdelning

Höganäs får Industrins jämställdhetspris

Höganäs AB får priset för sitt ”strategiska och breda arbete” för jämställdhet. Fredrik Emilson, vd: ”Vi är ett inkluderande företag.”

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.