Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

I Stellan Samuelssons jobb på Motala verkstad utnyttjas ny teknik för tynga lyft. Åsa Thilkjaer är undersköterska på ett äldreboende utanför Motala. Där används samma hjälpmedel som på 1980-talet. Foto: David Lundmark och Henrik Witt.

Skilda världar

Industrin vs vården. Ny teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet. Trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

Reportaget är ett samarbete mellan Dagens Arbete och Kommunal­arbetaren.

På fabriksgolvet

Hjälpmedel är ­oftast inga ­problem på Stellan Samuelssons arbetsplats. Foto: David Lundmark.

Vinden drog in i det gamla ombyggda lokstallet i Mo­tala. Det skulle kunna vara kallt men när betongen brann värmdes lokalen upp. Stellan Samuelsson minns inte att han någonsin frös. Arbetsuppgifterna på fabriken bidrog till att han ofta hade blänkande svettpärlor i pannan. De trettio kilo tunga betonglocken lyftes för hand och vibratorstavarna som trycktes ner i betongen för att få bort luftbubblor såg till att armarna fick jobba.

Visst ledde vibrationerna till återkommande muskelinflammationer i handlederna, men Stellan var ung och bekymrade sig inte.

Betongfabriken var hans första riktiga jobb efter verkstadslinjen på gymnasiet. Stellan är fortfarande kvar i industrin, nu på Motala verkstad. 30 år har gått och kroppen har klarat sig från allvarligare krämpor. Stellan har haft turen att jobba hos arbetsgivare som hela tiden förbättrat arbetsmiljön. Det kanske inte alltid har handlat om omsorg för personalen. Ny teknik har ökat produktiviteten och därmed vinsterna, svensk industris recept för att kunna konkurrera på världsmarknaden.

Stellan lutar huvudet bakåt och tittar upp mot den 44 ton tunga stålbalken. Med hjälp av en travers sänks balken sakta nedåt. Det krävs millimeterprecision när den ska passas in i maskinen. Stellan justerar hela tiden med traversens joysticks som sitter i en låda runt midjan.

Stålbalken ska borras ihålig längs hela sin fulla längd och senare användas som propelleraxel i ett fartyg. Beroende på balkens längd kan det ta ett helt skift innan borrningen är klar. Allt beror på om något jävlas eller om borrhuvudet behöver bytas. En meter tar ungefär en och en halv timme att borra.

Stellan tar en mikropaus, tennisarmbågen på högra armen gör sig påmind.
– Maskinen är från 1969. När något ska bytas eller servas så får man ta i. För ett tag sedan slet jag ordentligt, antagligen var det då jag fick armbågsproblemet.

När Stellan började på Motala verkstad var personalstyrkan runt 200, nu är 60 kvar. Rationaliseringarna har gjort att många kringuppgifter som tidigare gjordes av andra har hamnat på Stellan och hans kollegor.

– Men jag lider inte. Vi planerar själva våra arbetsdagar, ingen som kommer och bryr sig. För mig minskar det stressen när jag kan planera själv, säger han.

Stellan har en fru som jobbat inom vården. De har många gånger suttit vid köksbordet eller i soffan och jämfört arbetsvillkor. En tydlig skillnad är att den tekniska utvecklingen bidragit till att spara Stellans kropp.

– Hjälpmedel är oftast inga problem så länge vi kan motivera varför vi behöver något.

En annan viktig skillnad är skiften. Stellan skulle aldrig ställa upp på att jobba förmiddag och vara ledig några timmar under dagen för att sedan gå in och jobba eftermiddag/kväll igen, så kallade delade turer.

– Vi kör tolvtimmarsskift, det var prat om att införa åttatimmarsskift. Men gubbarna vägrade. De fortsatte bara att jobba tolv timmar så det rann ut i sanden, säger han.

På äldreboendet

Mycket av det vi gör har inte med ­yrket undersköterska att göra, säger Åsa Thilkjaer om arbetet som undersköterska. Foto: Henrik Witt.

Undersköterskan Åsa Thilkjaer jobbar sedan 2013 på ett äldreboende utanför Motala. Hon menar att det är skilda världar mellan männen i industrin och kvinnor inom äldreomsorgen. Åsas arbetsplats skiljer sig inte från andra äldreboenden runt om i Sverige. Det finns mobil lift, taklift och vridplatta som används vid förflyttning. Men för att få på selar eller hjälpa någon upp till stående så är det personalens muskelkraft som gäller.

– Det vi kan göra är att lägga en 6:6a-anmälan, säger Åsa halvt på skämt och halvt på allvar.

Hon har en gång hotat med att göra just det. Då handlade det om brist på bra hjälpmedel. En demenssjuk boende var rädd för den mobila liften och de anställda behövde få en taklift. Åsa fick igenom det.

Om vi skulle sätta oss på tvären drabbar det inte min arbetsgivare utan tredje man, våra hyresgäster. Det är värre än att en maskin står still.

Hon har inte arbetat så länge inom äldreomsorgen. Som 20-åring jobbade hon några år som vårdbiträde, sedan blev hon bussförare.

– Den stora skillnaden mot nu är att det inte var lika tunga boende. Annars var vi nog ungefär lika många.

Åsa konstaterar att det finns skillnader i status mellan männen i industrin och vårdens kvinnor.

– Vi kostar pengar hela tiden, medan industrin tillverkar något. Samtidigt, om vi skulle sätta oss på tvären drabbar det inte min arbetsgivare utan tredje man, våra hyresgäster. Det är värre än att en maskin står still.

Åsa känner själv inga smärtor i kroppen, men hon har kollegor som jobbat längre än hon som har ont. Långt ifrån alla orkar jobba heltid.

– Mycket av det vi gör har inte med yrket undersköterska att göra, säger Åsa.

För bara ett par år sedan fanns ett eget kök där maten till de boende lagades. Det är nu nedlagt.

– Vi beställer maten, rengöringsmedel och handsprit. Det finns ingen hustomte som gör det. Vi får bära tunga förpackningar.

Dessutom får de städa de allmänna utrymmena.

– Det är så dåligt att vi ska behöva städa. Det är inget undersköterskejobb och det finns andra som kan det bättre, säger Åsa.

Det finns hjälpmedel som skulle kunna spara Åsa och hennes kollegors kroppar. I Japan har personalbrist inom äldreomsorgen gjort att regeringen satsar stora belopp på robotar. Där finns robotbälten som avlastar rygg och axlar när den anställde lutar sig framåt. Det finns också robotsängar som kan förvandlas till rullstolar. Men Åsa är tveksam till robotar i äldreomsorgen.

– Det känns omänskligt. Hårda plastgrejer i stället för en kram eller klapp på huden av en riktig person. Hellre mer resurser så vi kan jobba två och två i stället, säger Åsa.

Stellan behöver inte bekymra sig om stålbalken behöver mänsklig kontakt. Balken reagerar inte på den omilda behandlingen som krävs när den puttas på plats i maskinen och borrningen förbereds.

– Sammanhållningen sitter i väggarna här. Det skulle kvinnorna i vården kunna lära av oss. Vi går inte med på alla försämringar, då sätter vi ned foten.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

Läs mer: Arbetsmiljö | Teknik och miljö

Marcus Derland och Therése Söderlund

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.