Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Pappers sätter press på LO

5 september, 2019

Skrivet av

PERSPEKTIV Det var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan.

Harald Gatu, reporter.

Egentligen liknar ingen avtalsrörelse någon tidigare. Förutsättningar förändras och skiftar från den ena gången till den andra. Ofta handlar det om yttre faktorer som att konjunkturen pekar antingen uppåt eller neråt. Eller att politikerna klampar in och stökar till det.

Men till betingelserna hör också graden av samordning. Alltså hur sams och synkade man är både inom arbetsgivarleden och bland de fackliga organisationerna. Ju mindre samordning, desto rörigare.

Det som Pappers gjorde i går var att de med sitt ettåriga fyraprocentiga lönekrav långt, långt före alla andra lämnade startblocken. Långt innan de andra ens var ombytta för loppet. Och det kastar ljuset på just samordningen mellan LO:s förbund.

Rivstarten väcker frågor, som Pappers naturligtvis har svarat på. Men efter svaren dröjer sig ändå en undran kvar: hur ser den bakomliggande strategin ut från förbundet?

Att omgivningen undrar beror helt enkelt på en enda omständighet. Att ett enskilt förbund så tidigt – innan LO börjat prata ihop sig – går ut och deklarerar sitt lönekrav har inte hänt i modern tid.

Under decennier har vi istället vant oss vid en tågordning som varit någorlunda förutsägbar. Den brukar se ut så här: Först samlas LO-förbunden och försöker snickra ihop en plattform som de enskilda förbunden kan enas om. Det brukar fungera, men inte alltid. Ibland har förbund som IF Metall hoppat av då man inte kunnat enas om hur låglönesatsningarna ska se ut.

Det som Pappers gjorde i går var att de med sitt ettåriga fyraprocentiga lönekrav långt, långt före alla andra lämnade startblocken. Långt innan de andra ens var ombytta för loppet.

Men för det mesta har LO-förbunden kunnat enas om en plattform som anger ramarna för förbundens agerande. Plattformen stäms i sin tur av med samordningen mellan arbetar- och tjänstemannafacken inom industrin.

Sedan är det upp till varje förbund att utifrån plattformen precisera sina egna konkreta avtalskrav. De kraven lämnas sedan i sin tur över till motparterna på arbetsgivarsidan. Överlämnandet av de konkreta avtalskraven brukar sammanfalla med julskyltningen, om avtalen – som även den här gången – löper ut sista mars nästa år.

Den här gången är alltså Pappers först ut och inte ens den första veckan i september är till ända. Frågan är hur den okonventionella rivstarten ska tolkas.

Utspelet kan ses som att förbundet vill ta initiativet och sätta press på resten av LO. Men om LO:s samordning i november enas om en lägre kostnadsram än fyra procent på ett år? Ska Pappers backa då?

Alternativet till reträtt måste i så fall bli att förbundet struntar i LO-samordningen och kör sitt eget lopp.

Utspelet kan ses som att förbundet vill ta initiativet och sätta press på resten av LO. Men om LO:s samordning i november enas om en lägre kostnadsram än fyra procent på ett år? Ska Pappers backa då?

Samordningar inom LO har spruckit förr. För inte så länge sedan på frågan om jämställdhetspotter och låglönesatsningar. För ännu längre sedan, 1983, hoppade dåvarande Metall av den dittills så grundmurade LO-samordningen när arbetsgivarna bjöd på aptitliga förmåner.

Säg 1980-tal och du skickar rysningar genom minnesgoda fackliga förbundsledningar. Uppluckringen av LO och grälen och lurpassandet förbunden emellan kom att försvaga den fackliga förhandlingspositionen för lång tid framöver.

Den gången, under det avskräckande åttiotalet, vittrade samordningen sönder mitt i en febrig, inflationsdriven högkonjunktur. Det fanns ett ekonomiskt utrymme som frestade förbunden att gå sina egna vägar. I dag står vi inför en ekonomisk avmattning.

Nu är det inte bara Pappers som presenterat konkreta lönekrav innan LO försökt ena leden. I juli, när landets mediabevakning växlat ner för sommarsemester, presenterades ett preciserat krav på låglönesatsningar. Avsändaren var 6F-förbunden, alltså Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko. De hade enats om vilken nivå som låglönesatsningar ska utgå ifrån: 28 000 kronor i månaden.

I oktober sammanträder LO:s representantskap. Då lär vi få se hur mycket samordning det blir.

En kommentar till “Pappers sätter press på LO

  • Mycket bra! Om man kan minska höger metalls påverkan så ökar möjligheterna för löntagarna att få ett bra avtal. Veli-Pekka och gejdukarna är en fara för löntagarsidan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Arbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

Vi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

Svensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.