Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Striden om märket

Hyllad och hotad Industrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

Från kaos till stabilitet

Så kan övergången till det så kallade industriavtalet beskrivas. Under 70- och 80-talet pågick en lönekamp på svensk arbetsmarknad. Varje fackförbund förhandlade om lönerna för sina egna medlemmar och inget förbund ville ge mindre än något annat. Lönerna trissades upp och inflationen hängde med. Svensk industri fick svårt att konkurrera internationellt och staten devalverade (skrev ned värdet på) den svenska kronan flera gånger i ett försök att rädda både industrin och landets ekonomi.

Under 90-talet släpptes kronans växelkurs fri och Riksbanken fick ett inflationsmål på två procent. 1997 undertecknades ett nytt avtal för hur löneförhandlingarna ska gå till – Industriavtalet.

Sedan dess är det industrins fack och arbetsgivare som går först in i avtalsrörelsen och sluter löneavtal, som resten av arbetsmarknaden sedan ska följa. Syftet är att den internationellt konkurrensutsatta industrin ska styra nivån på löneökningarna. Strejkerna har blivit färre och reallönerna har ökat rejält. Trots det växer kritiken mot modellen.

Här är de tyngsta argumenten mot Industriavtalet:

1. Löneskillnader cementeras. När samma löneökning gäller för alla går det inte att göra något åt orättvisa löneskillnader. Löneklyftan mellan hög- och lågavlönade växer, eftersom samma procentsats på en låg lön ger mindre pengar än på en hög lön. Kvinnodominerade yrken blir förlorare, och tjänstemän drar ifrån arbetare.

2. Många fackförbund blir utan inflytande. När några få industriförbund ”sätter märket” – alltså bestämmer vilken löneökning det blir – saknar alla andra fackförbund möjlighet att påverka sina egna medlemmars viktigaste fråga. Trots svår brist på arbetskraft inom vissa yrken kan facken inte kräva högre löner.

3. Struntar i samhällsekonomin. Industrins parter tar bara hänsyn till industrin när de förhandlar om lönerna, och inte till hela samhällsekonomin. Löneökningarna har därför blivit onödigt låga, och bidragit till Sveriges låga inflation och Riksbankens minusränta. När lågkonjunkturen kommer finns inget mer räntevapen att ta till för att få fart på ekonomin.

Här är argumenten från Industriavtalets försvarare

1. Utan industrin stannar Sverige. Industrin och dess underleverantörer sysselsätter över 800 000 personer i Sverige. Betydelsen för svensk ekonomi är fundamental, men sektorn är utsatt för stark internationell konkurrens. Om lönerna ökar för snabbt i Sverige klarar industrin inte konkurrensen. Därför måste industrin sätta lönemärket.

2. Höjda reallöner. Innan industriavtalet steg lönerna snabbt och drev upp inflationen. Kvar av löneökningarna – reallöneökningen – blev bara 0,5 procent per år. Sedan 1995 har lönerna stigit långsammare, men reallönen har varit högre – 2,2 procent per år.

3. Möjligt att ge mer till vissa. Förra avtalsrörelsen genomfördes en låglönesatsning och 2016 gjordes en särskild satsning på att höja undersköterskornas löner. Det är fullt möjligt att justera osakliga löneskillnader med industriavtalet.

Så här vill 6F att det ska gå till i stället

• Löneökningarna bör även i fortsättningen vara en norm för hela arbetsmarknaden. Annars finns en risk att de starkaste fackförbunden med marknaden i ryggen förhandlar fram höga löner till sina medlemmar, medan de svagare får sämre löneutveckling. Risken är stor att löneökningarna blir högre än vad svensk ekonomi tål, som på 80-talet.

• Industriavtalet bör skrotas och ersättas med ett nytt avtal. LO och PTK ska förhandla med arbetsgivarmotparterna om lönenivån. Då kommer löneökningarna att sättas med hänsyn till samhällsekonomin och läget på hela arbetsmarknaden, inte bara den exportberoende industrin.

• Sluta ta hänsyn till löneökningstakten i industrins viktigaste konkurrentländer. Hänsyn ska tas till Riksbankens inflationsmål. Det bidrar till en högre löneökningstakt, vilket minskar utrymmet för lokala förhandlingar och därmed minskar klyftan mellan arbetare och tjänstemän.

• Kraftfulla låglönesatsningar där de som tjänar mindre än 28 000 kronor ska få högre procentuella löneökningar än de som tjänar mer.

Kritik mot låga löneökningar

Pressen från flera LO-förbund är hård. Professor Lars Calmfors har uttryckt att löneökningarna har varit för låga.

Samtidigt är Svenskt Näringsliv och flera branschorganisationer starkt kritiska till att lönerna har ökat för snabbt i Sverige de senaste åren, och att lönerna måste sättas enbart med hänsyn till den konkurrensutsatta industrins produktivitetsutveckling och löneutvecklingen i konkurrentländerna. Den inhemska inflationen kan inte spela in, hävdar de.

LO och Facken inom industrin varnar för att den inställningen kommer att leda till att samordningen och samförståndet kring Industriavtalet kommer att spricka. Dessutom anser de att den löneutveckling som har varit har industrin klarat.

Läs mer: Avtalsrörelsen


me@da.se

1Kommentarer

Jan Ådal:

Från mitten av 90-talet har tjänstemännen sprungit ifrån arbetare i löneutveckling på ett dramatiskt sätt.
Tittar vi på hela perioden är lönernas utveckling dyster. BNP har sen 1976 stigit med 84%. Det finns alltså resurser. Men på 33 år har arbetare bara fått totalt 50 000 kr i lönepåslag. Det betyder 1 500 kr per år. Eller drygt en hundring i månaden. Från ett år till ett annat. Inte mycket att hurra för. Speciellt inte som tjänstemännen fått mer än dubbelt så mycket! Men lönernas utveckling är inte bara en klassfråga. Det är i lika hög grad en könsfråga.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

1

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

1

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Allt fler varsel inom industrin

Efterlysning2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Rusning till att gå med i IF Metall

De två första dagarna i april fick IF Metall fler ansökningar om medlemskap än under hela januari.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.