”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Avtal 2020

Striden om märket

Bild: Noun Project

Hyllad och hotad Industrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

Från kaos till stabilitet

Så kan övergången till det så kallade industriavtalet beskrivas. Under 70- och 80-talet pågick en lönekamp på svensk arbetsmarknad. Varje fackförbund förhandlade om lönerna för sina egna medlemmar och inget förbund ville ge mindre än något annat. Lönerna trissades upp och inflationen hängde med. Svensk industri fick svårt att konkurrera internationellt och staten devalverade (skrev ned värdet på) den svenska kronan flera gånger i ett försök att rädda både industrin och landets ekonomi.

Under 90-talet släpptes kronans växelkurs fri och Riksbanken fick ett inflationsmål på två procent. 1997 undertecknades ett nytt avtal för hur löneförhandlingarna ska gå till – Industriavtalet.

Sedan dess är det industrins fack och arbetsgivare som går först in i avtalsrörelsen och sluter löneavtal, som resten av arbetsmarknaden sedan ska följa. Syftet är att den internationellt konkurrensutsatta industrin ska styra nivån på löneökningarna. Strejkerna har blivit färre och reallönerna har ökat rejält. Trots det växer kritiken mot modellen.

Här är de tyngsta argumenten mot Industriavtalet:

1. Löneskillnader cementeras. När samma löneökning gäller för alla går det inte att göra något åt orättvisa löneskillnader. Löneklyftan mellan hög- och lågavlönade växer, eftersom samma procentsats på en låg lön ger mindre pengar än på en hög lön. Kvinnodominerade yrken blir förlorare, och tjänstemän drar ifrån arbetare.

2. Många fackförbund blir utan inflytande. När några få industriförbund ”sätter märket” – alltså bestämmer vilken löneökning det blir – saknar alla andra fackförbund möjlighet att påverka sina egna medlemmars viktigaste fråga. Trots svår brist på arbetskraft inom vissa yrken kan facken inte kräva högre löner.

3. Struntar i samhällsekonomin. Industrins parter tar bara hänsyn till industrin när de förhandlar om lönerna, och inte till hela samhällsekonomin. Löneökningarna har därför blivit onödigt låga, och bidragit till Sveriges låga inflation och Riksbankens minusränta. När lågkonjunkturen kommer finns inget mer räntevapen att ta till för att få fart på ekonomin.

Här är argumenten från Industriavtalets försvarare

1. Utan industrin stannar Sverige. Industrin och dess underleverantörer sysselsätter över 800 000 personer i Sverige. Betydelsen för svensk ekonomi är fundamental, men sektorn är utsatt för stark internationell konkurrens. Om lönerna ökar för snabbt i Sverige klarar industrin inte konkurrensen. Därför måste industrin sätta lönemärket.

2. Höjda reallöner. Innan industriavtalet steg lönerna snabbt och drev upp inflationen. Kvar av löneökningarna – reallöneökningen – blev bara 0,5 procent per år. Sedan 1995 har lönerna stigit långsammare, men reallönen har varit högre – 2,2 procent per år.

3. Möjligt att ge mer till vissa. Förra avtalsrörelsen genomfördes en låglönesatsning och 2016 gjordes en särskild satsning på att höja undersköterskornas löner. Det är fullt möjligt att justera osakliga löneskillnader med industriavtalet.

Så här vill 6F att det ska gå till i stället

• Löneökningarna bör även i fortsättningen vara en norm för hela arbetsmarknaden. Annars finns en risk att de starkaste fackförbunden med marknaden i ryggen förhandlar fram höga löner till sina medlemmar, medan de svagare får sämre löneutveckling. Risken är stor att löneökningarna blir högre än vad svensk ekonomi tål, som på 80-talet.

• Industriavtalet bör skrotas och ersättas med ett nytt avtal. LO och PTK ska förhandla med arbetsgivarmotparterna om lönenivån. Då kommer löneökningarna att sättas med hänsyn till samhällsekonomin och läget på hela arbetsmarknaden, inte bara den exportberoende industrin.

• Sluta ta hänsyn till löneökningstakten i industrins viktigaste konkurrentländer. Hänsyn ska tas till Riksbankens inflationsmål. Det bidrar till en högre löneökningstakt, vilket minskar utrymmet för lokala förhandlingar och därmed minskar klyftan mellan arbetare och tjänstemän.

• Kraftfulla låglönesatsningar där de som tjänar mindre än 28 000 kronor ska få högre procentuella löneökningar än de som tjänar mer.

Kritik mot låga löneökningar

Pressen från flera LO-förbund är hård. Professor Lars Calmfors har uttryckt att löneökningarna har varit för låga.

Samtidigt är Svenskt Näringsliv och flera branschorganisationer starkt kritiska till att lönerna har ökat för snabbt i Sverige de senaste åren, och att lönerna måste sättas enbart med hänsyn till den konkurrensutsatta industrins produktivitetsutveckling och löneutvecklingen i konkurrentländerna. Den inhemska inflationen kan inte spela in, hävdar de.

LO och Facken inom industrin varnar för att den inställningen kommer att leda till att samordningen och samförståndet kring Industriavtalet kommer att spricka. Dessutom anser de att den löneutveckling som har varit har industrin klarat.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Vill tillbaka till landslaget

PROFILENVolvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om hur man gör för att hålla fokus, och om pilkasten han minns.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.