Industriarbetarnas tidning

Striden om märket

4 september, 2019

Skrivet av

Hyllad och hotad Industrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

Från kaos till stabilitet

Så kan övergången till det så kallade industriavtalet beskrivas. Under 70- och 80-talet pågick en lönekamp på svensk arbetsmarknad. Varje fackförbund förhandlade om lönerna för sina egna medlemmar och inget förbund ville ge mindre än något annat. Lönerna trissades upp och inflationen hängde med. Svensk industri fick svårt att konkurrera internationellt och staten devalverade (skrev ned värdet på) den svenska kronan flera gånger i ett försök att rädda både industrin och landets ekonomi.

Under 90-talet släpptes kronans växelkurs fri och Riksbanken fick ett inflationsmål på två procent. 1997 undertecknades ett nytt avtal för hur löneförhandlingarna ska gå till – Industriavtalet.

Sedan dess är det industrins fack och arbetsgivare som går först in i avtalsrörelsen och sluter löneavtal, som resten av arbetsmarknaden sedan ska följa. Syftet är att den internationellt konkurrensutsatta industrin ska styra nivån på löneökningarna. Strejkerna har blivit färre och reallönerna har ökat rejält. Trots det växer kritiken mot modellen.

Här är de tyngsta argumenten mot Industriavtalet:

1. Löneskillnader cementeras. När samma löneökning gäller för alla går det inte att göra något åt orättvisa löneskillnader. Löneklyftan mellan hög- och lågavlönade växer, eftersom samma procentsats på en låg lön ger mindre pengar än på en hög lön. Kvinnodominerade yrken blir förlorare, och tjänstemän drar ifrån arbetare.

2. Många fackförbund blir utan inflytande. När några få industriförbund ”sätter märket” – alltså bestämmer vilken löneökning det blir – saknar alla andra fackförbund möjlighet att påverka sina egna medlemmars viktigaste fråga. Trots svår brist på arbetskraft inom vissa yrken kan facken inte kräva högre löner.

3. Struntar i samhällsekonomin. Industrins parter tar bara hänsyn till industrin när de förhandlar om lönerna, och inte till hela samhällsekonomin. Löneökningarna har därför blivit onödigt låga, och bidragit till Sveriges låga inflation och Riksbankens minusränta. När lågkonjunkturen kommer finns inget mer räntevapen att ta till för att få fart på ekonomin.

Här är argumenten från Industriavtalets försvarare

1. Utan industrin stannar Sverige. Industrin och dess underleverantörer sysselsätter över 800 000 personer i Sverige. Betydelsen för svensk ekonomi är fundamental, men sektorn är utsatt för stark internationell konkurrens. Om lönerna ökar för snabbt i Sverige klarar industrin inte konkurrensen. Därför måste industrin sätta lönemärket.

2. Höjda reallöner. Innan industriavtalet steg lönerna snabbt och drev upp inflationen. Kvar av löneökningarna – reallöneökningen – blev bara 0,5 procent per år. Sedan 1995 har lönerna stigit långsammare, men reallönen har varit högre – 2,2 procent per år.

3. Möjligt att ge mer till vissa. Förra avtalsrörelsen genomfördes en låglönesatsning och 2016 gjordes en särskild satsning på att höja undersköterskornas löner. Det är fullt möjligt att justera osakliga löneskillnader med industriavtalet.

Så här vill 6F att det ska gå till i stället

• Löneökningarna bör även i fortsättningen vara en norm för hela arbetsmarknaden. Annars finns en risk att de starkaste fackförbunden med marknaden i ryggen förhandlar fram höga löner till sina medlemmar, medan de svagare får sämre löneutveckling. Risken är stor att löneökningarna blir högre än vad svensk ekonomi tål, som på 80-talet.

• Industriavtalet bör skrotas och ersättas med ett nytt avtal. LO och PTK ska förhandla med arbetsgivarmotparterna om lönenivån. Då kommer löneökningarna att sättas med hänsyn till samhällsekonomin och läget på hela arbetsmarknaden, inte bara den exportberoende industrin.

• Sluta ta hänsyn till löneökningstakten i industrins viktigaste konkurrentländer. Hänsyn ska tas till Riksbankens inflationsmål. Det bidrar till en högre löneökningstakt, vilket minskar utrymmet för lokala förhandlingar och därmed minskar klyftan mellan arbetare och tjänstemän.

• Kraftfulla låglönesatsningar där de som tjänar mindre än 28 000 kronor ska få högre procentuella löneökningar än de som tjänar mer.

Kritik mot låga löneökningar

Pressen från flera LO-förbund är hård. Professor Lars Calmfors har uttryckt att löneökningarna har varit för låga.

Samtidigt är Svenskt Näringsliv och flera branschorganisationer starkt kritiska till att lönerna har ökat för snabbt i Sverige de senaste åren, och att lönerna måste sättas enbart med hänsyn till den konkurrensutsatta industrins produktivitetsutveckling och löneutvecklingen i konkurrentländerna. Den inhemska inflationen kan inte spela in, hävdar de.

LO och Facken inom industrin varnar för att den inställningen kommer att leda till att samordningen och samförståndet kring Industriavtalet kommer att spricka. Dessutom anser de att den löneutveckling som har varit har industrin klarat.

En kommentar till “Striden om märket

  • Från mitten av 90-talet har tjänstemännen sprungit ifrån arbetare i löneutveckling på ett dramatiskt sätt.
    Tittar vi på hela perioden är lönernas utveckling dyster. BNP har sen 1976 stigit med 84%. Det finns alltså resurser. Men på 33 år har arbetare bara fått totalt 50 000 kr i lönepåslag. Det betyder 1 500 kr per år. Eller drygt en hundring i månaden. Från ett år till ett annat. Inte mycket att hurra för. Speciellt inte som tjänstemännen fått mer än dubbelt så mycket! Men lönernas utveckling är inte bara en klassfråga. Det är i lika hög grad en könsfråga.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Mer pengar på kontot. Även när prisökningarna tagit sitt. Det är fackets mål i varje avtalsrörelse. Men hur ska reallönen kunna fixas när inflationen brakar iväg? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

IF Metalls kongress

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Grön omställning och kvinnors villkor är kärnfrågor som hade varit främmande på IF Metalls kongresser förr i tiden. DA:s Anna Julius ser tillbaka på fem dagars kongress – och 14 års bevakning av IF Metall.

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Förbundsstyrelsen ska verka för högkostnadsskydd för tandvård, ett Samhall utan vinstintresse och stärkt avtalspension. Det var några av besluten på IF Metalls kongress.

”Många har fått föra fram sin talan”

”Många har fått föra fram sin talan”

Fem ombud sammanfattar sina intryck från IF Metalls kongress.

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Tusentals kvinnor lider i tystnad av sina förlossningsskador på arbetsplatser runt om i Sverige. Susanna Svenssons starka berättelse fick förbundsstyrelsen att svänga. IF Metall tillsätter nu en arbetsgrupp för att belysa problematiken.

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

IF Metall ska jobba hårdare för att alla ska få avtalspension inbetald hela arbetslivet. ”Det är ruskigt viktigt”, säger Jonas Seppälä som var en av dem som gick upp och talade för motionerna.

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Hallå där Rose Omamo, generalsekreterare för Amalgamated Union of Kenya Metal Workers (AUKMW), en av de internationella gästerna under IF Metalls kongress.

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förtrycket hårdnat i Belarus. IF Metalls kongress fördömer regimens attacker på oberoende fackförbund och arresteringar av fackliga ledare.

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

Ferenc Kovacs från valberedningen lämnade över en spegel till förbundsstyrelsen, och bad dem se om människor med utomeuropeisk bakgrund syntes i den.

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.