Vi förväntar oss att skulden betalas

Krönika. Vi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet.

Pappers medlemmar har i årtionden levt under ett hårt omvandlingstryck, ständiga omorganisationer. Flera av oss har hört och sett herrar i hög ställning som leende säger: ”Vi har gått igenom ett stålbad men nu ser det ljust ut, vi ska jobba hårdare och smartare.”

Resultatet blev färre anställda, längre arbetspass, ökad– och ökande – stress. Dessutom är det nu svårare att få ut de ledigheter som är nödvändiga för återhämtning.

Massa- och Pappersindustrin går så bra att det inte räcker med vare sig åtta eller nio siffror på sista raden när koncernerna räknar ihop resultatet. Det har pågått under många år. Det finns några som har det kämpigt ekonomiskt, men det är ett fåtal. Arbetsgivarna har delat ut miljarder i aktieutdelningar och samtidigt investerat runt 50 miljarder i branschen under samma tid.

Nu när stjärnorna stått på rad så länge är det dags att infria löftena om att det i bättre tider skulle hamna mer pengar i lönekuvertet, hittills har leveransen uteblivit. Den långsiktigt viktigaste investeringen får inte glömmas bort. Investera i bättre arbetsmiljö, kompetensutveckling och högre löner. Det är ni arbetsgivare skyldiga Pappers medlemmar.

Ute på bruken är det tydligt, Pappers medlemmar har tröttnat på tomma ord.

Ända sedan drömgränsen var att producera 1 000 ton per anställd har ni fått höra att i bättre tider ska ni få en större del av kakan. Vi kliver nu in i en avtalsrörelse där arbetsgivarna har möjlighet att infria dessa löften. Löften som infrias skapar förtroende, att kanske kan vi lita på arbetsgivarna igen.

Det är lätt att konstatera att vi mest får smulor– arbetsmiljön förändras men förbättras inte nämnvärt då kraven på att ”springa fortare” ökar. Vi har inte fått det som utlovats och den lokala förhandlingsviljan har på många håll utraderats av koncernbeslut.

Precis som de litar på att vi finns på bruken dygnet runt alla dagar om året, allt för att bra produkter ska levereras i rätt tid.

Pappers medlemmar har arbetsuppgifter med långa upplärningstider och ansvar för processdelar som kostar miljarder. Lojaliteten saknar motstycke och övertidsarbete är vardag. Fritiden och ett för andra normalt socialt liv försakas i och med obekväma arbetstider och litet eller inget inflytande över ledigheter. Det är inte självklart att vara ledig när vänner och familj är det.

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Det är lätt att konstatera att vi mest får smulor– arbetsmiljön förändras men förbättras inte nämnvärt då kraven på att ”springa fortare” ökar. Vi har inte fått det som utlovats och den lokala förhandlingsviljan har på många håll utraderats av koncernbeslut.

Pratet om lönerevision måste upphöra. Det ska bedrivas lokala löneförhandlingar.
Arbetsmiljöarbetet får inte stanna vid det som är lagstadgat om vi ska orka hela vägen till pensionen, ambitionsnivån måste vara högre.

Betala skulden och vi kommer fortsätta att vara lojala och bidra till att leverera produkter i teknikens framkant.

Pontus Georgsson