Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Foto: Lisa Arfwidson

Från hunddagis till fackordförande

Sveriges yngsta avdelningsordförande. Så fort Gabriel Jöngren blev fastanställd började han engagera sig för facket. Foto: Lisa Arfwidson

Ung 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för ­Pappers avdelning i Mariestad.

Gabriel Jöngren

Ålder: 30 år.
Yrke: Processoperatör.
Fackligt: Ordförande för Avd 78 Mariestad, ingår också i projektgruppen för Ung 2020.
Familj: Singel. Dottern ­Stella, 9 år. ”Inga hundar, inga husdjur alls!”
Bor: Radhus i Mariestad.
Fritidsintressen: Vara med dottern, fixa på huset och läsa böcker – helst om psykologi och beteendevetenskap.
Om vänner: ”De är jätteviktiga för mig. Eftersom jag inte var social när jag var yngre så är jag det desto mer nu. Det finns inget värre än att gå runt med mitt eget huvud där hemma.”

Året 2012 kommer han alltid att minnas, Gabriel Jöngren. Dottern fyllde två, han tjugotvå, och det var då, på våren, som han började jobba här på Katrinefors bruk. Tillfälligt, precis som han ville ha det.

– På den tiden drev vi ett hunddagis, jag och min dåvarande fru. Det tar ju alltid tid att få en verksamhet att gå runt och vi behövde pengar helt enkelt, så jag sökte ett jobb som verkade bra och fick det. Mina tre äldre bröder hade jobbat här tidigare.
Samma år, på hösten, var skilsmässan dock ett faktum. Gabriel lämnade hunddagiset bakom sig, flyttade hem till sin mor och tog de påhugg på bruket som han kunde få. Dag för dag, månad för månad. Frustrationen växte.

Nej, framtiden var högst oviss och hans tillvaro var inte på topp då, berättar han inne på Katrinefors fackexpedition en sen eftermiddag i oktober.
Det var då han började intressera sig för facket för första gången. Hörde sig för. Vad gjorde de? Kunde de hjälpa honom?

– Det kan väl inte vara okej, tänkte jag, att man bara får jobba en månad i taget. Att man inte får reda på om man får fortsätta jobba förrän två dagar innan ens anställning upphör. Jag menar, jag kunde ju inte bygga upp ett liv för mig och min dotter på det.

– Så jag sa: ”Så här kan vi inte ha det! Så fort jag får fast anställning tänker jag engagera mig i facket.”

Toarullar som av olika anledningar inte duger för marknaden. Foto: Lisa Arfwidson

Sagt och gjort. Så snart Gabriel blev fastanställd, 2015, blev han vald till skyddsombud och kort därpå också som ersättare i styrelsen. Därefter dröjde det inte länge innan han valdes till hela avdelningens ordförande. Blott 28 år var han då, och i princip nyanställd med branschens mått mätt. Pappers yngsta avdelningsordförande.

– Ja, det gick fort allting. Men innan jag började här hade jag faktiskt ingen som helst vetskap om vad facket var och vad det gjorde. Visst hade jag hört talas om LO, fackförbund och så, men annars var det blankt. Hade inte den blekaste.

Men det har han nu. Likaså har han anammat de fackliga företrädarnas slagord och retorik, det blir man snabbt varse om. Det är svårt att stoppa honom.

– Solidaritet och gemenskap, sånt är ju så fruktansvärt viktigt! Och jag vill ha – och kräver – schysta arbetsvillkor och bra arbetsmiljö för mig och mina kamrater, det är sånt som driver mig.

– Men det handlar inte bara om att förändra sin arbetsplats till det bättre, utan hela samhället egentligen. Särskilt nu, när individualismen växer sig allt starkare på alla områden. Det måste vi motarbeta.

Gabriel Jöngren små­pratar med kollegan Mats Karlsson, skyddsombud på Västra konverteringen. Foto: Lisa Arfwidson

Han är inte densom darrar på rösten direkt. Och denna egenskap – kombinerat med sina 198 centimeter, sina piercade öron och sin lite självsäkra blick – ger honom ett ganska kaxigt intryck. Ja, han tar gärna plats, och det är han själv medveten om.

Men så har det inte alltid varit, tvärtom. Under tonåren höll han sig mest för sig själv, var ”lite socialt malplacerad” som han säger. Sina jämnåriga hade han inte mycket till övers för, och om någon hade lyckats slita honom ifrån tv-spelet där hemma och sedan pressat honom på var han stod politiskt, så hade han svarat Sverigedemokraterna. För dess invandringspolitik och inget annat.

Hela tanken med projektet är att de yngre ska våga ta plats, ta på sig förtroendeuppdrag och gå med i styrelse­arbetet.

Det ställningstagandet talar för att han ändå ingick i ett slags socialt sammanhang, eftersom de flesta i hans högstadieklass tyckte som han. Att invandringen var ett stort problem. Vilket medförde diverse ”schismer med invandrarna” på skolan samt att ”man kunde yppa Bevara Sverige svenskt en gång eller två”.

– Ja, jag identifierade mig med SD. Då. Men det finns det inte ett spår kvar av i dag.
Han sörplar i sig ett par klunkar kaffe, ställer koppen på bordet, ändrar sittställning och fortsätter:

– Jag har en lätt asperger-diagnos som lyser igenom på vissa fronter. Till exempel har jag ganska svårt att visa känslor. Dessutom kan jag vara rätt så fyrkantig i vissa situationer.

– Men jag har fått verktyg och lärt mig hur jag ska hantera sånt. För länge sedan gick jag i psykvården i ett par år, och där började jag förstå min omgivning mycket bättre, hur andra tänker, hur jag själv uttrycker mig och … ja, helt plötsligt insåg jag att jag inte var socialt malplacerad.

– Så. Eftersom jag inte tog mycket plats då kan det vara så att jag tar extra mycket plats nu.

Mot det här ljuset ­kontrollerar man att ­papperet är som
det ska vara. Foto: Lisa Arfwidson

En plats har hanbland annat i arbetsgruppen för Ung 2020. Ungdomssatsningen som Pappers sjösatte häromåret för att locka medlemmar under 30 år att engagera sig i förbundet.

– Hela tanken med projektet är att de yngre ska våga ta plats, ta på sig förtroendeuppdrag och gå med i styrelsearbetet, veta lite mer om hur facket jobbar och förstå varför det fackliga arbetet är så himla viktigt och …

Som du har gjort? avbryter jag.

– Ja, men man behöver ju inte bli ordförande för det. Huvudsaken är att man känner någon form av engagemang. Man ska få sig en tankeställare. Känna: ”vafan, det här och det här måste vi ju värna om, slåss för!”

Men det är inte bara fackliga frågor som Gabriel Jöngren arbetar med. Halva tiden tillbringar han på ”Södra konverteringen”, där han och hans arbetskamrater tillverkar toalett- och hushållspapper i parti och minut.

Överallt ser man de där loggorna – Lambi, Serla, Katrin.

Vi lämnar kontoret och går dit. Det är kyligt ute och ett par hundra meter upp i luften sträcker sig en flock gäss ut sig i en v-formation som är så typisk för årstiden. Färden går förstås söderut och med sina starka, trumpetstötsliknande rop har de snart flaxat över och förbi två pappersmaskiner, sex konverteringslinjer och allt annat som den finska papperskoncernen Metsä Tissue har i sin ägo här på området.

Katrinefors bruk ligger intill Vänern och i likhet med många andra bruk bär det på en lång historia. Redan 1765, på hattarnas och mössornas tid, började man framställa papper och sedan dess har bruket betytt mycket för den västgötska orten. Bland annat tillverkades Unica-boxen här en tid.

I dag sysselsätter bruket omkring 360 personer, merparten kollektivanställda, och 45 av dem är som Gabriel Jöngren – 30 år eller yngre.

Tidigare i år infördes ett stort besparingspaket på 25 miljoner euro, och bruket tvingades därför varsla 27 personer. Dessbättre blev utfallet inte så illa som Gabriel till en början befarade. Vissa sa upp sig och bytte jobb, andra – ”mestadels 60-åringar” – accepterade en deal som innebar att de blev arbetsbefriade i 18 månader med full lön.

– Till slut var det bara två som varslades, men de var inte våra medlemmar och båda två jobbar kvar. Så på det stora hela blev det bra.

– Dessutom fick vi nyligen ett besked om att vi ska investera 2,5 miljarder kronor under fyra år. Så framtiden ser alltså väldigt ljus ut just nu.

Lönerna kunde dock gärna ha varit högre, fortsätter Gabriel Jöngren när vi försett oss med öronproppar och ska gå in genom dörrarna till Södra konverteringen. Mycket högre.

– Det är väl den stora snackisen. Varje gång ni (DA – reds.anm) kommer ut med lönestatistiken, så ligger ju vi alltid i tio-i-botten.

Katrinefors bruk har stått pall och levererat papper i 250 år. Foto: Lisa Arfwidson

Han visar oss runti larmet, morsar på­ ­kollegor och pekar. Även om arbetspassen ofta blir långa gillar han det han gör, säger han. Inte bara de fackliga bestyren, utan också fabriksarbetet som sådant. Uppgifterna han har, arbetskamraterna. Den ibland råa men samtidigt hjärtliga jargongen.

– När någon frågar mig vad jag jobbar med, brukar jag svara: Jag tjänar pengar på att du torkar dig i röven!

Vid ett av banden rullar färdiga Lambi-rullar förbi och väntar på att bli emballerade, innan de kan placeras på lastpallar för att slutligen köras in i något de många godståg som frekventerar hallen här intill. Jag ber honom vara ärlig:

Händer det inte att du råkar köpa hem Lilla Edet ibland?

– Aldrig! Inte sedan jag började här, det är jag väldigt noga med.

Kollar du märket på pappersrullen om du lånar någon annans toalett också?

– Jaja, självklart!

5 500 toarullar – ett liv

Livsbehovet för en människa är cirka 5 500 toalettpappers­rullar. En baspappersrulle som väger tre ton tar cirka 40 minuter att tillverka. Den räcker till cirka 15 000 toarullar.

75 ton insamlade tidningar räcker till åtta timmars produktion. Ett ton papper motsvarar cirka 14 träd.

Källa: Metsä Tissue.

Läs mer:


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

1

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Avtal 2020

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.