Industriarbetarnas tidning

Från hunddagis till fackordförande

25 november, 2019

Skrivet av

Sveriges yngsta avdelningsordförande. Så fort Gabriel Jöngren blev fastanställd började han engagera sig för facket. Foto: Lisa Arfwidson

Ung 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ordförande för ­Pappers avdelning i Mariestad.

Gabriel Jöngren

Ålder: 30 år.
Yrke: Processoperatör.
Fackligt: Ordförande för Avd 78 Mariestad, ingår också i projektgruppen för Ung 2020.
Familj: Singel. Dottern ­Stella, 9 år. ”Inga hundar, inga husdjur alls!”
Bor: Radhus i Mariestad.
Fritidsintressen: Vara med dottern, fixa på huset och läsa böcker – helst om psykologi och beteendevetenskap.
Om vänner: ”De är jätteviktiga för mig. Eftersom jag inte var social när jag var yngre så är jag det desto mer nu. Det finns inget värre än att gå runt med mitt eget huvud där hemma.”

Året 2012 kommer han alltid att minnas, Gabriel Jöngren. Dottern fyllde två, han tjugotvå, och det var då, på våren, som han började jobba här på Katrinefors bruk. Tillfälligt, precis som han ville ha det.

– På den tiden drev vi ett hunddagis, jag och min dåvarande fru. Det tar ju alltid tid att få en verksamhet att gå runt och vi behövde pengar helt enkelt, så jag sökte ett jobb som verkade bra och fick det. Mina tre äldre bröder hade jobbat här tidigare.
Samma år, på hösten, var skilsmässan dock ett faktum. Gabriel lämnade hunddagiset bakom sig, flyttade hem till sin mor och tog de påhugg på bruket som han kunde få. Dag för dag, månad för månad. Frustrationen växte.

Nej, framtiden var högst oviss och hans tillvaro var inte på topp då, berättar han inne på Katrinefors fackexpedition en sen eftermiddag i oktober.
Det var då han började intressera sig för facket för första gången. Hörde sig för. Vad gjorde de? Kunde de hjälpa honom?

– Det kan väl inte vara okej, tänkte jag, att man bara får jobba en månad i taget. Att man inte får reda på om man får fortsätta jobba förrän två dagar innan ens anställning upphör. Jag menar, jag kunde ju inte bygga upp ett liv för mig och min dotter på det.

– Så jag sa: ”Så här kan vi inte ha det! Så fort jag får fast anställning tänker jag engagera mig i facket.”

Toarullar som av olika anledningar inte duger för marknaden. Foto: Lisa Arfwidson

Sagt och gjort. Så snart Gabriel blev fastanställd, 2015, blev han vald till skyddsombud och kort därpå också som ersättare i styrelsen. Därefter dröjde det inte länge innan han valdes till hela avdelningens ordförande. Blott 28 år var han då, och i princip nyanställd med branschens mått mätt. Pappers yngsta avdelningsordförande.

– Ja, det gick fort allting. Men innan jag började här hade jag faktiskt ingen som helst vetskap om vad facket var och vad det gjorde. Visst hade jag hört talas om LO, fackförbund och så, men annars var det blankt. Hade inte den blekaste.

Men det har han nu. Likaså har han anammat de fackliga företrädarnas slagord och retorik, det blir man snabbt varse om. Det är svårt att stoppa honom.

– Solidaritet och gemenskap, sånt är ju så fruktansvärt viktigt! Och jag vill ha – och kräver – schysta arbetsvillkor och bra arbetsmiljö för mig och mina kamrater, det är sånt som driver mig.

– Men det handlar inte bara om att förändra sin arbetsplats till det bättre, utan hela samhället egentligen. Särskilt nu, när individualismen växer sig allt starkare på alla områden. Det måste vi motarbeta.

Gabriel Jöngren små­pratar med kollegan Mats Karlsson, skyddsombud på Västra konverteringen. Foto: Lisa Arfwidson

Han är inte den som darrar på rösten direkt. Och denna egenskap – kombinerat med sina 198 centimeter, sina piercade öron och sin lite självsäkra blick – ger honom ett ganska kaxigt intryck. Ja, han tar gärna plats, och det är han själv medveten om.

Men så har det inte alltid varit, tvärtom. Under tonåren höll han sig mest för sig själv, var ”lite socialt malplacerad” som han säger. Sina jämnåriga hade han inte mycket till övers för, och om någon hade lyckats slita honom ifrån tv-spelet där hemma och sedan pressat honom på var han stod politiskt, så hade han svarat Sverigedemokraterna. För dess invandringspolitik och inget annat.

Hela tanken med projektet är att de yngre ska våga ta plats, ta på sig förtroendeuppdrag och gå med i styrelse­arbetet.

Det ställningstagandet talar för att han ändå ingick i ett slags socialt sammanhang, eftersom de flesta i hans högstadieklass tyckte som han. Att invandringen var ett stort problem. Vilket medförde diverse ”schismer med invandrarna” på skolan samt att ”man kunde yppa Bevara Sverige svenskt en gång eller två”.

– Ja, jag identifierade mig med SD. Då. Men det finns det inte ett spår kvar av i dag.
Han sörplar i sig ett par klunkar kaffe, ställer koppen på bordet, ändrar sittställning och fortsätter:

– Jag har en lätt asperger-diagnos som lyser igenom på vissa fronter. Till exempel har jag ganska svårt att visa känslor. Dessutom kan jag vara rätt så fyrkantig i vissa situationer.

– Men jag har fått verktyg och lärt mig hur jag ska hantera sånt. För länge sedan gick jag i psykvården i ett par år, och där började jag förstå min omgivning mycket bättre, hur andra tänker, hur jag själv uttrycker mig och … ja, helt plötsligt insåg jag att jag inte var socialt malplacerad.

– Så. Eftersom jag inte tog mycket plats då kan det vara så att jag tar extra mycket plats nu.

Mot det här ljuset ­kontrollerar man att ­papperet är som det ska vara. Foto: Lisa Arfwidson

En plats har han bland annat i arbetsgruppen för Ung 2020. Ungdomssatsningen som Pappers sjösatte häromåret för att locka medlemmar under 30 år att engagera sig i förbundet.

– Hela tanken med projektet är att de yngre ska våga ta plats, ta på sig förtroendeuppdrag och gå med i styrelsearbetet, veta lite mer om hur facket jobbar och förstå varför det fackliga arbetet är så himla viktigt och …

Som du har gjort? avbryter jag.

– Ja, men man behöver ju inte bli ordförande för det. Huvudsaken är att man känner någon form av engagemang. Man ska få sig en tankeställare. Känna: ”vafan, det här och det här måste vi ju värna om, slåss för!”

Men det är inte bara fackliga frågor som Gabriel Jöngren arbetar med. Halva tiden tillbringar han på ”Södra konverteringen”, där han och hans arbetskamrater tillverkar toalett- och hushållspapper i parti och minut.

Överallt ser man de där loggorna – Lambi, Serla, Katrin.

Vi lämnar kontoret och går dit. Det är kyligt ute och ett par hundra meter upp i luften sträcker sig en flock gäss ut sig i en v-formation som är så typisk för årstiden. Färden går förstås söderut och med sina starka, trumpetstötsliknande rop har de snart flaxat över och förbi två pappersmaskiner, sex konverteringslinjer och allt annat som den finska papperskoncernen Metsä Tissue har i sin ägo här på området.

Katrinefors bruk ligger intill Vänern och i likhet med många andra bruk bär det på en lång historia. Redan 1765, på hattarnas och mössornas tid, började man framställa papper och sedan dess har bruket betytt mycket för den västgötska orten. Bland annat tillverkades Unica-boxen här en tid.

I dag sysselsätter bruket omkring 360 personer, merparten kollektivanställda, och 45 av dem är som Gabriel Jöngren – 30 år eller yngre.

Tidigare i år infördes ett stort besparingspaket på 25 miljoner euro, och bruket tvingades därför varsla 27 personer. Dessbättre blev utfallet inte så illa som Gabriel till en början befarade. Vissa sa upp sig och bytte jobb, andra – ”mestadels 60-åringar” – accepterade en deal som innebar att de blev arbetsbefriade i 18 månader med full lön.

– Till slut var det bara två som varslades, men de var inte våra medlemmar och båda två jobbar kvar. Så på det stora hela blev det bra.

– Dessutom fick vi nyligen ett besked om att vi ska investera 2,5 miljarder kronor under fyra år. Så framtiden ser alltså väldigt ljus ut just nu.

Lönerna kunde dock gärna ha varit högre, fortsätter Gabriel Jöngren när vi försett oss med öronproppar och ska gå in genom dörrarna till Södra konverteringen. Mycket högre.

– Det är väl den stora snackisen. Varje gång ni (DA – reds.anm) kommer ut med lönestatistiken, så ligger ju vi alltid i tio-i-botten.

Katrinefors bruk har stått pall och levererat papper i 250 år. Foto: Lisa Arfwidson

Han visar oss runt i larmet, morsar på­ ­kollegor och pekar. Även om arbetspassen ofta blir långa gillar han det han gör, säger han. Inte bara de fackliga bestyren, utan också fabriksarbetet som sådant. Uppgifterna han har, arbetskamraterna. Den ibland råa men samtidigt hjärtliga jargongen.

– När någon frågar mig vad jag jobbar med, brukar jag svara: Jag tjänar pengar på att du torkar dig i röven!

Vid ett av banden rullar färdiga Lambi-rullar förbi och väntar på att bli emballerade, innan de kan placeras på lastpallar för att slutligen köras in i något de många godståg som frekventerar hallen här intill. Jag ber honom vara ärlig:

Händer det inte att du råkar köpa hem Lilla Edet ibland?

– Aldrig! Inte sedan jag började här, det är jag väldigt noga med.

Kollar du märket på pappersrullen om du lånar någon annans toalett också?

– Jaja, självklart!

5 500 toarullar – ett liv

Livsbehovet för en människa är cirka 5 500 toalettpappers­rullar. En baspappersrulle som väger tre ton tar cirka 40 minuter att tillverka. Den räcker till cirka 15 000 toarullar.

75 ton insamlade tidningar räcker till åtta timmars produktion. Ett ton papper motsvarar cirka 14 träd.

Källa: Metsä Tissue.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Här sitter Pappers framtid

Här sitter Pappers framtid

När många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Vad vill den oheliga alliansen?

Vad vill den oheliga alliansen?

Alliansen upprepar gång på gång att regeringens politik för att stötta de svaga är skadlig för Sverige. Men den egna sakpolitiken har man lämnat därhän.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Syna SD i sömmarna

Syna SD i sömmarna

SD vill skära ner nära tio miljarder på arbetsmarknads-området. Gå aldrig på att det skulle vara ett arbetarvänligt parti, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

Bättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.