Industriarbetarnas tidning

Från hunddagis till fackordförande

25 november, 2019

Skrivet av

Sveriges yngsta avdelningsordförande. Så fort Gabriel Jöngren blev fastanställd började han engagera sig för facket. Foto: Lisa Arfwidson

Ung 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ordförande för ­Pappers avdelning i Mariestad.

Gabriel Jöngren

Ålder: 30 år.
Yrke: Processoperatör.
Fackligt: Ordförande för Avd 78 Mariestad, ingår också i projektgruppen för Ung 2020.
Familj: Singel. Dottern ­Stella, 9 år. ”Inga hundar, inga husdjur alls!”
Bor: Radhus i Mariestad.
Fritidsintressen: Vara med dottern, fixa på huset och läsa böcker – helst om psykologi och beteendevetenskap.
Om vänner: ”De är jätteviktiga för mig. Eftersom jag inte var social när jag var yngre så är jag det desto mer nu. Det finns inget värre än att gå runt med mitt eget huvud där hemma.”

Året 2012 kommer han alltid att minnas, Gabriel Jöngren. Dottern fyllde två, han tjugotvå, och det var då, på våren, som han började jobba här på Katrinefors bruk. Tillfälligt, precis som han ville ha det.

– På den tiden drev vi ett hunddagis, jag och min dåvarande fru. Det tar ju alltid tid att få en verksamhet att gå runt och vi behövde pengar helt enkelt, så jag sökte ett jobb som verkade bra och fick det. Mina tre äldre bröder hade jobbat här tidigare.
Samma år, på hösten, var skilsmässan dock ett faktum. Gabriel lämnade hunddagiset bakom sig, flyttade hem till sin mor och tog de påhugg på bruket som han kunde få. Dag för dag, månad för månad. Frustrationen växte.

Nej, framtiden var högst oviss och hans tillvaro var inte på topp då, berättar han inne på Katrinefors fackexpedition en sen eftermiddag i oktober.
Det var då han började intressera sig för facket för första gången. Hörde sig för. Vad gjorde de? Kunde de hjälpa honom?

– Det kan väl inte vara okej, tänkte jag, att man bara får jobba en månad i taget. Att man inte får reda på om man får fortsätta jobba förrän två dagar innan ens anställning upphör. Jag menar, jag kunde ju inte bygga upp ett liv för mig och min dotter på det.

– Så jag sa: ”Så här kan vi inte ha det! Så fort jag får fast anställning tänker jag engagera mig i facket.”

Toarullar som av olika anledningar inte duger för marknaden. Foto: Lisa Arfwidson

Sagt och gjort. Så snart Gabriel blev fastanställd, 2015, blev han vald till skyddsombud och kort därpå också som ersättare i styrelsen. Därefter dröjde det inte länge innan han valdes till hela avdelningens ordförande. Blott 28 år var han då, och i princip nyanställd med branschens mått mätt. Pappers yngsta avdelningsordförande.

– Ja, det gick fort allting. Men innan jag började här hade jag faktiskt ingen som helst vetskap om vad facket var och vad det gjorde. Visst hade jag hört talas om LO, fackförbund och så, men annars var det blankt. Hade inte den blekaste.

Men det har han nu. Likaså har han anammat de fackliga företrädarnas slagord och retorik, det blir man snabbt varse om. Det är svårt att stoppa honom.

– Solidaritet och gemenskap, sånt är ju så fruktansvärt viktigt! Och jag vill ha – och kräver – schysta arbetsvillkor och bra arbetsmiljö för mig och mina kamrater, det är sånt som driver mig.

– Men det handlar inte bara om att förändra sin arbetsplats till det bättre, utan hela samhället egentligen. Särskilt nu, när individualismen växer sig allt starkare på alla områden. Det måste vi motarbeta.

Gabriel Jöngren små­pratar med kollegan Mats Karlsson, skyddsombud på Västra konverteringen. Foto: Lisa Arfwidson

Han är inte den som darrar på rösten direkt. Och denna egenskap – kombinerat med sina 198 centimeter, sina piercade öron och sin lite självsäkra blick – ger honom ett ganska kaxigt intryck. Ja, han tar gärna plats, och det är han själv medveten om.

Men så har det inte alltid varit, tvärtom. Under tonåren höll han sig mest för sig själv, var ”lite socialt malplacerad” som han säger. Sina jämnåriga hade han inte mycket till övers för, och om någon hade lyckats slita honom ifrån tv-spelet där hemma och sedan pressat honom på var han stod politiskt, så hade han svarat Sverigedemokraterna. För dess invandringspolitik och inget annat.

Hela tanken med projektet är att de yngre ska våga ta plats, ta på sig förtroendeuppdrag och gå med i styrelse­arbetet.

Det ställningstagandet talar för att han ändå ingick i ett slags socialt sammanhang, eftersom de flesta i hans högstadieklass tyckte som han. Att invandringen var ett stort problem. Vilket medförde diverse ”schismer med invandrarna” på skolan samt att ”man kunde yppa Bevara Sverige svenskt en gång eller två”.

– Ja, jag identifierade mig med SD. Då. Men det finns det inte ett spår kvar av i dag.
Han sörplar i sig ett par klunkar kaffe, ställer koppen på bordet, ändrar sittställning och fortsätter:

– Jag har en lätt asperger-diagnos som lyser igenom på vissa fronter. Till exempel har jag ganska svårt att visa känslor. Dessutom kan jag vara rätt så fyrkantig i vissa situationer.

– Men jag har fått verktyg och lärt mig hur jag ska hantera sånt. För länge sedan gick jag i psykvården i ett par år, och där började jag förstå min omgivning mycket bättre, hur andra tänker, hur jag själv uttrycker mig och … ja, helt plötsligt insåg jag att jag inte var socialt malplacerad.

– Så. Eftersom jag inte tog mycket plats då kan det vara så att jag tar extra mycket plats nu.

Mot det här ljuset ­kontrollerar man att ­papperet är som det ska vara. Foto: Lisa Arfwidson

En plats har han bland annat i arbetsgruppen för Ung 2020. Ungdomssatsningen som Pappers sjösatte häromåret för att locka medlemmar under 30 år att engagera sig i förbundet.

– Hela tanken med projektet är att de yngre ska våga ta plats, ta på sig förtroendeuppdrag och gå med i styrelsearbetet, veta lite mer om hur facket jobbar och förstå varför det fackliga arbetet är så himla viktigt och …

Som du har gjort? avbryter jag.

– Ja, men man behöver ju inte bli ordförande för det. Huvudsaken är att man känner någon form av engagemang. Man ska få sig en tankeställare. Känna: ”vafan, det här och det här måste vi ju värna om, slåss för!”

Men det är inte bara fackliga frågor som Gabriel Jöngren arbetar med. Halva tiden tillbringar han på ”Södra konverteringen”, där han och hans arbetskamrater tillverkar toalett- och hushållspapper i parti och minut.

Överallt ser man de där loggorna – Lambi, Serla, Katrin.

Vi lämnar kontoret och går dit. Det är kyligt ute och ett par hundra meter upp i luften sträcker sig en flock gäss ut sig i en v-formation som är så typisk för årstiden. Färden går förstås söderut och med sina starka, trumpetstötsliknande rop har de snart flaxat över och förbi två pappersmaskiner, sex konverteringslinjer och allt annat som den finska papperskoncernen Metsä Tissue har i sin ägo här på området.

Katrinefors bruk ligger intill Vänern och i likhet med många andra bruk bär det på en lång historia. Redan 1765, på hattarnas och mössornas tid, började man framställa papper och sedan dess har bruket betytt mycket för den västgötska orten. Bland annat tillverkades Unica-boxen här en tid.

I dag sysselsätter bruket omkring 360 personer, merparten kollektivanställda, och 45 av dem är som Gabriel Jöngren – 30 år eller yngre.

Tidigare i år infördes ett stort besparingspaket på 25 miljoner euro, och bruket tvingades därför varsla 27 personer. Dessbättre blev utfallet inte så illa som Gabriel till en början befarade. Vissa sa upp sig och bytte jobb, andra – ”mestadels 60-åringar” – accepterade en deal som innebar att de blev arbetsbefriade i 18 månader med full lön.

– Till slut var det bara två som varslades, men de var inte våra medlemmar och båda två jobbar kvar. Så på det stora hela blev det bra.

– Dessutom fick vi nyligen ett besked om att vi ska investera 2,5 miljarder kronor under fyra år. Så framtiden ser alltså väldigt ljus ut just nu.

Lönerna kunde dock gärna ha varit högre, fortsätter Gabriel Jöngren när vi försett oss med öronproppar och ska gå in genom dörrarna till Södra konverteringen. Mycket högre.

– Det är väl den stora snackisen. Varje gång ni (DA – reds.anm) kommer ut med lönestatistiken, så ligger ju vi alltid i tio-i-botten.

Katrinefors bruk har stått pall och levererat papper i 250 år. Foto: Lisa Arfwidson

Han visar oss runt i larmet, morsar på­ ­kollegor och pekar. Även om arbetspassen ofta blir långa gillar han det han gör, säger han. Inte bara de fackliga bestyren, utan också fabriksarbetet som sådant. Uppgifterna han har, arbetskamraterna. Den ibland råa men samtidigt hjärtliga jargongen.

– När någon frågar mig vad jag jobbar med, brukar jag svara: Jag tjänar pengar på att du torkar dig i röven!

Vid ett av banden rullar färdiga Lambi-rullar förbi och väntar på att bli emballerade, innan de kan placeras på lastpallar för att slutligen köras in i något de många godståg som frekventerar hallen här intill. Jag ber honom vara ärlig:

Händer det inte att du råkar köpa hem Lilla Edet ibland?

– Aldrig! Inte sedan jag började här, det är jag väldigt noga med.

Kollar du märket på pappersrullen om du lånar någon annans toalett också?

– Jaja, självklart!

5 500 toarullar – ett liv

Livsbehovet för en människa är cirka 5 500 toalettpappers­rullar. En baspappersrulle som väger tre ton tar cirka 40 minuter att tillverka. Den räcker till cirka 15 000 toarullar.

75 ton insamlade tidningar räcker till åtta timmars produktion. Ett ton papper motsvarar cirka 14 träd.

Källa: Metsä Tissue.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Här sitter Pappers framtid

Här sitter Pappers framtid

När många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Vad vill den oheliga alliansen?

Vad vill den oheliga alliansen?

Alliansen upprepar gång på gång att regeringens politik för att stötta de svaga är skadlig för Sverige. Men den egna sakpolitiken har man lämnat därhän.

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Ska SD-politiker få vara fackligt förtroendevalda?

Ska SD-politiker få vara fackligt förtroendevalda?

IF Metalls förbundsstyrelse avsatte en SD-politiker som valts till facklig gruppledare på SSAB, och menade att IF Metalls och SD:s värdegrunder är oförenliga. DA ringde runt till några läsare och frågade hur de ser på saken.

Strid på järn­verket efter SD-petning

Strid på järn­verket efter SD-petning

När en avdelning på SSAB i Luleå valde en aktiv sverigedemokrat till gruppordförande sade IF Metall stopp. Nu står medlemmar mot varandra och fackordföranden Tomas Karlsson får möta både uppretade medlemmar och media.

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.