Industriarbetarnas tidning

Jakten på en fossilfri chipspåse

13 november, 2019

Skrivet av

Förpackningar Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

2 850 medlemmar

har GS-facket på förpackningsföretag i Sverige. Största enskilda arbetsplats är Tetra Pak i Sunne, men Smurfit Kappa har flest anställda.

 

80 Procent

lägre klimatpåverkan har en papperskonserv jämfört med metall eller glas. Främst på grund av lägre vikt, förnybart material och effektiv logistik. Källa: Tetra Pak.

 

75 Procent

av de tillfrågade konsumenterna svarar att förpackningen är viktig när de väljer vilka livsmedel de ska köpa. Men viktigare är bland annat varans kvalitet och pris, att den producerats med hänsyn till djurens välfärd och att den är hälsosam.

Källa: Svensk Handels hållbarhetsundersökning 2018

Gustav Gustafsson trycker 79 000 meter omslagspapper som så småningom ska paketera och skydda kopieringspapper. Tio rullar blir det totalt. Sen kommer han att byta material och cylindrar för att köra tusentals chipspåsar i samma maskin. Även de trycks på papper, precis som alla förpackningar som tillverkas här på OptiPack i Sunne.

De senaste åren har plasten kommit att diskuteras som ett allt större miljöproblem, och många vill gå över till förnybara material i förpackningarna. Papper till exempel.

– Det skulle gynna oss väldigt mycket om fler gjorde det, säger Gustav Gustafsson.

Han kör den nya tryckpressen som OptiPack investerade i för bara ett år sedan. Samtidigt byggde de ut lokalerna, och vd Ulrik Fauhlér hade nyligen tillsammans med tre medarbetare köpt företaget från den tidigare ägaren – den globala förpackningskoncernen Mondi.

Andreas Asker hanterar rullarna som ska till chipsfabriken.
Chipspåsar av papper upplevs som lite lyxigare av konsumenterna. Andreas Asker hanterar rullarna som ska till chipsfabriken. Foto: Fredrik Karlsson

OptiPack har valt att satsa och ge sig in i matchen om kunderna som vill gå över till förnybara och återvinningsbara livsmedelsförpackningar. Men så enkelt som att bara byta till papper är det inte.

Hans-Jörgen Sundqvist och Patrik Johansson
Klart det är bättre med papper än plast, tycker Hans-Jörgen Sundqvist och Patrik Johansson, som konstruerar en ställning för att underlätta rengöringen av raklar. Foto: Fredrik Karlsson

För att livsmedel som förpackas ska hålla så länge som möjligt finns det en skyddsbarriär på insidan av förpackningen, som håller luft och bakterier ute och ser till att fett, fukt, lukt eller smak bevaras i själva varan. Den skyddsbarriären är av plast, ofta tillverkad av olja, så kallad fossil plast. Flera olika bioplaster har tagits fram och används, men det är fortfarande en plast. Hamnar den i naturen bryts den inte ner.

– Vi har ju alla sett problemet med plast i floderna i Indien, Indonesien och i haven. Det är ett fantastiskt svineri faktiskt, säger Ulrik Fauhlér.

I Sverige dumpas inte plast på det sättet. Men förpackningar exporteras.

Tillsammans med Paper Province och ett 20-tal andra intressenter deltar OptiPack i ett projekt för att ta fram ett helt nytt barriärmaterial baserat på havre- och veteskal, en restprodukt från livsmedelsindustrin. Målet är att ersätta den fossila plasten som i dag finns på insidan av till exempel chipspåsarna.

– Intentionen är att vi ska provköra redan i år. Vi måste se om det håller för svetsning där påsarna försluts och att det står emot fett när det är vikt och klart, säger Ulrik Fauhlér.

Lyckas de kommer det att bli ett av de första barriärmaterialen som inte behöver separeras från pappret i återvinningsprocessen. Det blir helt enkelt ingen plast som måste sorteras bort, utan hela förpackningen kan bli nytt papper.

– Vi ser det som en stor möjlighet för framtiden. Jag har varit i kontakt med flera chipsleverantörer som vill ha en helt fossilfri påse.

OptiPaks vd Ulrik Fauhlér vid en hylla med chipspåsar
”Synen på plast har förändrats de senaste tre fyra åren och det har eskalerat i år”, säger Ulrik Fauhlér, vd på OptiPack som enbart trycker förpackningar på papper. Foto: Fredrik Karlsson

Han försvinner ut ur rummet och kommer tillbaka med olika chipspåsar, några i plast och några i papper. Första steget, berättar han, är att byta ut plasten i själva påsen mot papper. Men papper är dyrare än plast. Samtidigt vet chipstillverkarna att allt fler konsumenter föredrar en papperspåse framför en i plast. De producenter som vill verka miljövänliga, utan att betala för det, bestryker sin plastpåse med en yta så att den blir sträv.

Greger Ahlin.
Kunder som är på besök har börjat diskutera med oss, frågar hur man kan återvinna förpackningen och hur de ska förklara det för sina kunder”, säger Greger Ahlin. Foto: Fredrik Karlsson

– Kunden ska tro att det är papper, säger Ulrik Fauhlér.

Pressen från konsumenterna ökar. För företagen har det blivit viktigt att de och deras produkter upplevs som hållbara, och det börjar även gälla varornas förpackningar. Det här sätter press på förpackningsföretagen. De som vill konkurrera om uppdragen måste vara med och driva omställningen framåt.

– För oss gäller det att vara med på tåget nu när det går. Och det tror jag att vi är, säger Greger Ahlin, skiftledare på OptiPack.

Han berättar att de ofta testar olika kvaliteter och gör provkörningar.

– Till 99,9 procent handlar det om miljöfrågan, att göra en bättre förpackning för miljön.

Nu håller han tummarna för att projektet som ska ta fram ett nytt barriärmaterial lyckas.

– Det är våra jobb det handlar om. Och klimatet.

Marie Edholm

 

 


Ronny Larsson, GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Sunne.
”Det finns inget val, vi måste med på tåget. De som klarar omställningen är med i matchen. Det är rätt, det räcker att se hur det ser ut i världen”, säger Ronny Larsson, GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Sunne. Här tillverkas Tetra Rex, världens första fossilfria mjölkförpackning. Foto: Fredrik Karlsson

Fossilfritt i mataffären

Branschmål. Senast 2030 ska alla plastförpackningar i dagligvaruhandeln vara fossilfria. I vissa fall kan plasten ersättas av papper.

Fossilfri plast

Är inte framställd av olja, utan av förnybara råvaror som till exempel sockerrör, majs eller cellulosa.

Plast framställd ur olja ska ersättas av bioplast eller återvunnen plast. Redan 2022 ska alla förpackningar i butikerna kunna återvinnas. Det är Svensk Dagligvaruhandels mål.

Viss plast kan bytas ut direkt mot pappersförpackningar. Axfood ser till exempel över sitt sortiment, där torra varor som ris och pasta skulle kunna förpackas i papper i stället för i plast.

Tetra Pak hör till förpackningsjättarna i världen. För fyra år sedan lanserade de världens första fossilfria dryckesförpackning, med biobaserad plast på insidan och i korken.

Konservburkar i metall har fått konkurrens från Tetra Paks pappersbaserade konserv. Den lanserades redan för femton år sedan och projektet för att ta fram den inleddes för 25 år sedan.

De närmsta åren satsar Tetra Pak 80 miljoner euro på forskning för att utveckla papperssugrör, plastkorkar och andra lösningar som kan ersätta fossil plast.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Nya husfabriken en solskenshistoria

Nya husfabriken en solskenshistoria

Derome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

”Teknikskiftet ger svenska leverantörer en chans”

”Teknikskiftet ger svenska leverantörer en chans”

Fordonsindustrin har dignande orderböcker, men utmanas av ett kommande snabbt och dramatiskt teknikskifte. Branschen står inför sin egen ödesmättade ”Iphone-stund”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.