Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Industrin och klimatet

Snart ska Gustav Gustafsson trycka chipspåsar av papper. Det är nog många som väljer bort plast om de kan tror han. ”Plastproblemet är ju uppe varje dag. Folk pratar om det jämt.” Foto: Fredrik Karlsson

Jakten på en fossilfri chipspåse

Förpackningar Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

2 850 medlemmar

har GS-facket på förpackningsföretag i Sverige. Största enskilda arbetsplats är Tetra Pak i Sunne, men Smurfit Kappa har flest anställda.

 

80 Procent

lägre klimatpåverkan har en papperskonserv jämfört med metall eller glas. Främst på grund av lägre vikt, förnybart material och effektiv logistik. Källa: Tetra Pak.

 

75 Procent

av de tillfrågade konsumenterna svarar att förpackningen är viktig när de väljer vilka livsmedel de ska köpa. Men viktigare är bland annat varans kvalitet och pris, att den producerats med hänsyn till djurens välfärd och att den är hälsosam.

Källa: Svensk Handels hållbarhetsundersökning 2018

Gustav Gustafsson trycker 79 000 meter omslagspapper som så småningom ska paketera och skydda kopieringspapper. Tio rullar blir det totalt. Sen kommer han att byta material och cylindrar för att köra tusentals chipspåsar i samma maskin. Även de trycks på papper, precis som alla förpackningar som tillverkas här på OptiPack i Sunne.

De senaste åren har plasten kommit att diskuteras som ett allt större miljöproblem, och många vill gå över till förnybara material i förpackningarna. Papper till exempel.

– Det skulle gynna oss väldigt mycket om fler gjorde det, säger Gustav Gustafsson.

Han kör den nya tryckpressen som OptiPack investerade i för bara ett år sedan. Samtidigt byggde de ut lokalerna, och vd Ulrik Fauhlér hade nyligen tillsammans med tre medarbetare köpt företaget från den tidigare ägaren – den globala förpackningskoncernen Mondi.

Andreas Asker hanterar rullarna som ska till chipsfabriken.

Chipspåsar av papper upplevs som lite lyxigare av konsumenterna. Andreas Asker hanterar rullarna som ska till chipsfabriken. Foto: Fredrik Karlsson

OptiPack har valt att satsa och ge sig in i matchen om kunderna som vill gå över till förnybara och återvinningsbara livsmedelsförpackningar. Men så enkelt som att bara byta till papper är det inte.

Hans-Jörgen Sundqvist och Patrik Johansson

Klart det är bättre med papper än plast, tycker Hans-Jörgen Sundqvist och Patrik Johansson, som konstruerar en ställning för att underlätta rengöringen av raklar. Foto: Fredrik Karlsson

För att livsmedel som förpackas ska hålla så länge som möjligt finns det en skyddsbarriär på insidan av förpackningen, som håller luft och bakterier ute och ser till att fett, fukt, lukt eller smak bevaras i själva varan. Den skyddsbarriären är av plast, ofta tillverkad av olja, så kallad fossil plast. Flera olika bioplaster har tagits fram och används, men det är fortfarande en plast. Hamnar den i naturen bryts den inte ner.

– Vi har ju alla sett problemet med plast i floderna i Indien, Indonesien och i haven. Det är ett fantastiskt svineri faktiskt, säger Ulrik Fauhlér.

I Sverige dumpas inte plast på det sättet. Men förpackningar exporteras.

Tillsammans med Paper Province och ett 20-tal andra intressenter deltar OptiPack i ett projekt för att ta fram ett helt nytt barriärmaterial baserat på havre- och veteskal, en restprodukt från livsmedelsindustrin. Målet är att ersätta den fossila plasten som i dag finns på insidan av till exempel chipspåsarna.

– Intentionen är att vi ska provköra redan i år. Vi måste se om det håller för svetsning där påsarna försluts och att det står emot fett när det är vikt och klart, säger Ulrik Fauhlér.

Lyckas de kommer det att bli ett av de första barriärmaterialen som inte behöver separeras från pappret i återvinningsprocessen. Det blir helt enkelt ingen plast som måste sorteras bort, utan hela förpackningen kan bli nytt papper.

– Vi ser det som en stor möjlighet för framtiden. Jag har varit i kontakt med flera chipsleverantörer som vill ha en helt fossilfri påse.

OptiPaks vd Ulrik Fauhlér vid en hylla med chipspåsar

”Synen på plast har förändrats de senaste tre fyra åren och det har eskalerat i år”, säger Ulrik Fauhlér, vd på OptiPack som enbart trycker förpackningar på papper. Foto: Fredrik Karlsson

Han försvinner ut ur rummet och kommer tillbaka med olika chipspåsar, några i plast och några i papper. Första steget, berättar han, är att byta ut plasten i själva påsen mot papper. Men papper är dyrare än plast. Samtidigt vet chipstillverkarna att allt fler konsumenter föredrar en papperspåse framför en i plast. De producenter som vill verka miljövänliga, utan att betala för det, bestryker sin plastpåse med en yta så att den blir sträv.

Greger Ahlin.

Kunder som är på besök har börjat diskutera med oss, frågar hur man kan återvinna förpackningen och hur de ska förklara det för sina kunder”, säger Greger Ahlin. Foto: Fredrik Karlsson

– Kunden ska tro att det är papper, säger Ulrik Fauhlér.

Pressen från konsumenterna ökar. För företagen har det blivit viktigt att de och deras produkter upplevs som hållbara, och det börjar även gälla varornas förpackningar. Det här sätter press på förpackningsföretagen. De som vill konkurrera om uppdragen måste vara med och driva omställningen framåt.

– För oss gäller det att vara med på tåget nu när det går. Och det tror jag att vi är, säger Greger Ahlin, skiftledare på OptiPack.

Han berättar att de ofta testar olika kvaliteter och gör provkörningar.

– Till 99,9 procent handlar det om miljöfrågan, att göra en bättre förpackning för miljön.

Nu håller han tummarna för att projektet som ska ta fram ett nytt barriärmaterial lyckas.

– Det är våra jobb det handlar om. Och klimatet.

Marie Edholm

 

 


Ronny Larsson, GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Sunne.

”Det finns inget val, vi måste med på tåget. De som klarar omställningen är med i matchen. Det är rätt, det räcker att se hur det ser ut i världen”, säger Ronny Larsson, GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Sunne. Här tillverkas Tetra Rex, världens första fossilfria mjölkförpackning. Foto: Fredrik Karlsson

Fossilfritt i mataffären

Branschmål. Senast 2030 ska alla plastförpackningar i dagligvaruhandeln vara fossilfria. I vissa fall kan plasten ersättas av papper.

Fossilfri plast

Är inte framställd av olja, utan av förnybara råvaror som till exempel sockerrör, majs eller cellulosa.

Plast framställd ur olja ska ersättas av bioplast eller återvunnen plast. Redan 2022 ska alla förpackningar i butikerna kunna återvinnas. Det är Svensk Dagligvaruhandels mål.

Viss plast kan bytas ut direkt mot pappersförpackningar. Axfood ser till exempel över sitt sortiment, där torra varor som ris och pasta skulle kunna förpackas i papper i stället för i plast.

Tetra Pak hör till förpackningsjättarna i världen. För fyra år sedan lanserade de världens första fossilfria dryckesförpackning, med biobaserad plast på insidan och i korken.

Konservburkar i metall har fått konkurrens från Tetra Paks pappersbaserade konserv. Den lanserades redan för femton år sedan och projektet för att ta fram den inleddes för 25 år sedan.

De närmsta åren satsar Tetra Pak 80 miljoner euro på forskning för att utveckla papperssugrör, plastkorkar och andra lösningar som kan ersätta fossil plast.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Läs mer:


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.