Industriarbetarnas tidning

”När facket syns kommer frågorna”

27 november, 2019

Skrivet av

Bea Olsson gillar att facket finns på jobbet. Då är det lätt att ta upp frågor. Foto: Sören Håkanlind.

Bilda klubb. Vad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Rätt till ledigt för studier

Du har rätt att få ­ledigt för fackliga studier från första anställningsdagen.

Studieledighets­lagen gäller även visstidsanställda.

2 veckor innan den fackliga kursen du vill gå startar ska du ansöka om ledighet från ditt arbete.

GS-facket och LO har kurser både för medlemmar och icke-medlemmar. Kolla med avdelningen inom GS som du hör till.

Fler skyddsombud, ett vilorum och skyddskommitté. Det är några konkreta förändringar som har kommit, tack vare att Magnus Anderson tillsammans med några arbetskamrater drog ihop en fackklubb på Lexit förra våren.

Tanken på att bilda en klubb väcktes på allvar 2017. I takt med att de blev fler anställda ökade antalet frågor om avtal och villkor.

Som kontaktombud fick Peter Johansson ofta vända sig till en ombudsman på GS-fackets avdelning i Göteborg med frågorna. Det kan bli mycket för en person att hantera. Dessutom är vägen via ombudsmannen en tröskel, så vissa frågor lyftes nog aldrig, tror Peter Johansson.

De började prata om att bilda klubb och kollade om det fanns fler som kunde tänka sig att ta uppdrag i styrelsen. Intresset fanns, och våren 2018 drog de ihop ett första årsmöte.

– Vi tog hjälp av avdelningen. En ombudsman var med på första årsmötet och såg till att vi fick ihop rätt papper och skickade in dem rätt, säger Magnus Anderson som är ordförande i klubben.

Sedan har de utbildat sig, gått både grundutbildning och vidareutbildningar. Nu kan de sköta sina egna lokala förhandlingar och slipper kalla på en ombudsman varje gång.

– Det underlättar för arbetsgivaren också. En ombudsman kanske kan komma först om flera veckor, säger Magnus Anderson.

– Det har varit en läroprocess även för företaget. Nu finns vi till hands, och de kan vända sig till oss med frågor om avtalet, säger han.

Två viktiga skillnader har de märkt efter att klubben bildades. Dels får de mer information från företaget, de har MBL-möten och diskuterar frågor med ledningen på ett helt annat sätt än tidigare. Dels har intresset för fack och kollektivavtal ökat hos de anställda.

– När man startar en klubb så syns facket och då kommer frågorna. Om en ombudsman kommer en gång om året går man inte fram och frågar om vilorum, men det är lätt att rycka tag i någon av oss, säger Robin Bodefjord i klubbstyrelsen.

Lexit i Mölnlycke trycker etiketter till bland annat livsmedelsindustrin. Foto: Sören Håkanlind.

De uppmuntrar alla anställda att gå kurser för att lära sig mer om fack och kollektivavtal. Bea Olsson är en av många som har nappat, och kan tänka sig att ta ett uppdrag i styrelsen.

– Jag tycker att sånt här är intressant och tycker om att påverka. Det är bra att facket finns på plats för man kan ta upp frågor och funderingar direkt.

 

”Du har alltid avdelningen till hjälp”

Vill ni också bilda klubb? Klubbstyrelsen på Lexit ger några tips på vägen.

Samla intresserade
”Börja med att samla ihop en grupp intresserade som vill ta platser i styrelsen. När klubben väl funnits ett tag är det lättare att hitta intresserade.”

Du kan inte allt
”Om en medlem ställer en fråga är det lätt att vilja ge svar direkt. Acceptera att ni inte kan allt, men att ni kan ta reda på svaret och återkomma. Det förstår folk.”

Ta hjälp av avdelningen
”Avdelningen finns alltid som stöd, även när ni har klubb.”

Utbilda er
”Ju mer man lär sig desto lättare blir det. Kolla med avdelningen vilka kurser som finns.”

Lär genom att göra
”När vi började med MBL-möten visste vi inte hur det gick till. Men man lär sig hur det fungerar genom att göra, och du kan läsa på efter hand. ”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.