Industriarbetarnas tidning

”När facket syns kommer frågorna”

27 november, 2019

Skrivet av

Bea Olsson gillar att facket finns på jobbet. Då är det lätt att ta upp frågor. Foto: Sören Håkanlind.

Bilda klubb. Vad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Rätt till ledigt för studier

Du har rätt att få ­ledigt för fackliga studier från första anställningsdagen.

Studieledighets­lagen gäller även visstidsanställda.

2 veckor innan den fackliga kursen du vill gå startar ska du ansöka om ledighet från ditt arbete.

GS-facket och LO har kurser både för medlemmar och icke-medlemmar. Kolla med avdelningen inom GS som du hör till.

Fler skyddsombud, ett vilorum och skyddskommitté. Det är några konkreta förändringar som har kommit, tack vare att Magnus Anderson tillsammans med några arbetskamrater drog ihop en fackklubb på Lexit förra våren.

Tanken på att bilda en klubb väcktes på allvar 2017. I takt med att de blev fler anställda ökade antalet frågor om avtal och villkor.

Som kontaktombud fick Peter Johansson ofta vända sig till en ombudsman på GS-fackets avdelning i Göteborg med frågorna. Det kan bli mycket för en person att hantera. Dessutom är vägen via ombudsmannen en tröskel, så vissa frågor lyftes nog aldrig, tror Peter Johansson.

De började prata om att bilda klubb och kollade om det fanns fler som kunde tänka sig att ta uppdrag i styrelsen. Intresset fanns, och våren 2018 drog de ihop ett första årsmöte.

– Vi tog hjälp av avdelningen. En ombudsman var med på första årsmötet och såg till att vi fick ihop rätt papper och skickade in dem rätt, säger Magnus Anderson som är ordförande i klubben.

Sedan har de utbildat sig, gått både grundutbildning och vidareutbildningar. Nu kan de sköta sina egna lokala förhandlingar och slipper kalla på en ombudsman varje gång.

– Det underlättar för arbetsgivaren också. En ombudsman kanske kan komma först om flera veckor, säger Magnus Anderson.

– Det har varit en läroprocess även för företaget. Nu finns vi till hands, och de kan vända sig till oss med frågor om avtalet, säger han.

Två viktiga skillnader har de märkt efter att klubben bildades. Dels får de mer information från företaget, de har MBL-möten och diskuterar frågor med ledningen på ett helt annat sätt än tidigare. Dels har intresset för fack och kollektivavtal ökat hos de anställda.

– När man startar en klubb så syns facket och då kommer frågorna. Om en ombudsman kommer en gång om året går man inte fram och frågar om vilorum, men det är lätt att rycka tag i någon av oss, säger Robin Bodefjord i klubbstyrelsen.

Lexit i Mölnlycke trycker etiketter till bland annat livsmedelsindustrin. Foto: Sören Håkanlind.

De uppmuntrar alla anställda att gå kurser för att lära sig mer om fack och kollektivavtal. Bea Olsson är en av många som har nappat, och kan tänka sig att ta ett uppdrag i styrelsen.

– Jag tycker att sånt här är intressant och tycker om att påverka. Det är bra att facket finns på plats för man kan ta upp frågor och funderingar direkt.

 

”Du har alltid avdelningen till hjälp”

Vill ni också bilda klubb? Klubbstyrelsen på Lexit ger några tips på vägen.

Samla intresserade
”Börja med att samla ihop en grupp intresserade som vill ta platser i styrelsen. När klubben väl funnits ett tag är det lättare att hitta intresserade.”

Du kan inte allt
”Om en medlem ställer en fråga är det lätt att vilja ge svar direkt. Acceptera att ni inte kan allt, men att ni kan ta reda på svaret och återkomma. Det förstår folk.”

Ta hjälp av avdelningen
”Avdelningen finns alltid som stöd, även när ni har klubb.”

Utbilda er
”Ju mer man lär sig desto lättare blir det. Kolla med avdelningen vilka kurser som finns.”

Lär genom att göra
”När vi började med MBL-möten visste vi inte hur det gick till. Men man lär sig hur det fungerar genom att göra, och du kan läsa på efter hand. ”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.