Vägen mot en förändrad las
Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.
Industriarbetarnas tidning
19 december, 2019
Skrivet av Anna Julius
Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.
Varför ska facket förhandla om anställningstryggheten – är det inte bra som det är?
Nja, det tyckte inte LO som 2017 sa att man ville förhandla om trygghet och omställning med arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv. Anledningen var att man ville få bukt med att så många är inhyrda, visstidare eller deltidsanställda. Facket ville också ha bättre kompetensutveckling och omställningsstöd. Arbetsgivarnas ingång i det hela blev att vilja luckra upp principen sist in först ut, eller helt slopa den. De vill kunna säga upp mer fritt.
Men politikerna då, är det inte de som tvingar fram förhandlingarna?
De har satt stor press på förhandlingarna. I januariavtalet som S, C, MP och L står bakom, står det att undantagen i turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd ska bli fler. Politikerna hotar med lagstiftning, men om parterna kan komma överens på egen hand gäller det i stället. Förhandlarna försöker nu hinna före politikerna.
Kommer det att bli osäkrare om jag får behålla jobbet nu?
Det går inte att säga, dels för att förhandlingarna inte är klara (de har tagit tillfällig paus till augusti), dels för att det beror på din situation. Visstidare, inhyrda och tillsvidareanställda kommer att märka förändringarna på olika sätt. I den avsiktsförklaring som fack och arbetsgivare precis kommit överens om står det att anställningsformen allmän visstid ska ersättas och att formen tillsvidareanställning ska stärkas. LO:s ingång har från början varit att minska de otrygga jobben, men det är inte gratis. Arbetsgivarna har sagt att de vill kunna säga upp anställda friare. I avsiktsförklaringen står det dock att de inte ska få någon fri uppsägningsrätt. Däremot står det att anställningstryggheten ska bli mer förutsägbar, vilket kan handla om saker som att det ska bli tydligare när det är ok att säga upp någon av personliga skäl och att arbetsgivaren ska veta vad det kostar att säga upp någon. I januariöverenskommelsen står det också att arbetsgivaren ska kunna göra fler undantag i turordningsreglerna, vilket skulle göra att den som varit anställd länge inte sitter lika tryggt som i dag.
De fem förbund som lämnade förhandlingarna är Kommunal, Seko, Byggnads, Fastighets och Målarna. Pappers lämnade redan i somras förhandlingarna. Även Lärarnas riksförbund har lämnat förhandlingarna.
Det är stort bråk inom LO om den här frågan – vad har hänt?
Fem förbund lämnade förhandlingarna för några veckor sedan, för att de tyckte att facket var berett till för stora eftergifter och var arga på hur LO-ledningen skötte förhandlingarna (Pappers har sedan tidigare ställt sig utanför förhandlingarna). När det gäller exakt vad som hänt står ord mot ord: Det finns påståenden om hemliga förhandlingar, om mörkade uppgifter, och om rena lögner – saker som tillbakavisas av andra. Ett dokument som några säger bara var ett förslag från arbetsgivaren, säger andra att de har uppfattat som en färdig överenskommelse som inte gick att påverka. Tidningen Arbetet har en genomgång över hur turerna kan ha sett ut. Allt är väldigt infekterat och striden lär fortsätta.
Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar
Finns det risk att facket säljer ut min anställningstrygghet?
Kritikerna mot förhandlingarna menar det. De förbund som hoppat av tycker att facket ger med sig för mycket. Det finns också en intern kritik inom till exempel IF Metall mot förhandlingarna. Det märks varje gång IF Metall har avtalsråd, och inte minst i kommentarerna till Dagens Arbetes artiklar så fort vi skriver om frågan. Förbundsledningen svarar att det är bättre att förhandla än att låta politikerna bestämma, och att anställningstryggheten ändå fungerar dåligt, eftersom principen sist in först ut kan rundas med hjälp av inhyrning, visstid och att det krävs tillräckliga kvalifikationer för att få behålla jobbet.
LÄS OCKSÅ: Debatt: ”Er tystnad slår oss med häpnad”
Det snackas mycket om ”saklig grund” – vad är det?
Enligt Lagen om anställningsskydd måste en uppsägning ske på saklig grund, det vill säga det ska finnas giltiga skäl till den. Det finns två typer av saklig grund: arbetsbrist och personliga skäl. Vid arbetsbrist gäller turordningsreglerna sist in först ut, men det krävs att den anställda har ”tillräckliga kvalifikationer” för att ha rätt att vara kvar. Personliga skäl är om någon misskött sig eller på annat sätt betett sig olämpligt. Arbetsgivarna vill ta bort formuleringen saklig grund – det skulle göra att de får mycket större möjlighet att säga upp vem de vill. Det är bland annat detta som har fått en del fackförbund att se rött – eftersom det befaras kunna leda till att arbetsgivarna kan göra sig av med vem de vill.
Varför är turordningsreglerna så viktiga för facket?
En anledning är att det handlar om fackets inflytande på arbetsplatsen. Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist förhandlar fack och arbetsgivare. Ibland kommer de överens om avsteg från turordningsreglerna, men inte utan att facket har inflytande. Tas turordningsreglerna bort minskar fackets möjlighet att påverka avsevärt.
De LO-förbund som är kvar i förhandlingarna är IF Metall, Handels, GS, Hotell- och restaurangfacket, Livs, Elektrikerna, Transport och Musikerförbundet. I förhandlingarna ingår även förbunden från TCO och Saco – bland dem har Lärarnas riksförbund hoppat av.
Vad händer nu?
De åtta LO-förbund som är kvar i förhandlingarna, bland annat GS och IF Metall, har tillsammans med PTK slutit en avsiktsförklaring med arbetsgivarna. Arbetsgrupper ska titta på tre olika områden: Regler för anställningsskydd, omställning samt a-kassan – där stora förändringar kan vara på gång. De ska arbeta till maj och komma med förslag. Förhandlingarna ska återupptas i augusti, efter att LO haft kongress och valt en ny ordförande. Samtidigt pågår en statlig utredning om ändringar i Las. Den ska vara klar i maj, men det dröjer längre innan en ny lag kan vara på plats.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.